Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained. Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss. Method: We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression. Result/conclusion: For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.

SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur föreningen Stockholm Pride kommunicerade efter pridefestivalen 2011. Festivalen gjorde ekonomisk förlust och föreningen kunde inte betala alla sina räkningar. (Enligt årsbokslutet gick man back med 3,9 miljoner kronor.) Man kan tänka sig att en sådan situation hotar förtroendet för Stockholm Pride hos festivalens besökare, volontärer, sponsorer, artister, olika aktörer och intressenter. Frågan hur man försöker återvinna förtroendet blir intressant. Hur kommunicerar Stockholm Pride? Hur försöker Stockholm Pride återskapa förtroende? TEORI Att återskapa förtroende är centralt för en organisation i kris. Trovärdighet, ethos, är kopplat till retorik och kan kommuniceras. Teorier om förtroende, kriskommunikation, försvarstal, försvarsstrategier och retorik används. METOD Fyra meddelanden publicerade på Stockholm Prides hemsida analyseras med image repair theory, en typologi om försvarsstrategier som grundar sig på den antika retoriken. Typologin undersöker hur en organisation försöker återskapa förtroende i en kris. RESULTAT Stockholm Pride gör ett på flera sätt välgjort försvarstal och agerar i enlighet med forskares rekommendationer: man går själv ut med information om situationen, bemöter medial kritik och intygar att man ska göra allt man kan för att ställa situationen tillrätta. Kanske undviker man en kris tack vare sin kommunikation. Dock kommunicerar inte organisationen med enad front och tar inte på sig skulden. Man ber inte om ursäkt utan att i samma veva försvara sig. Man framställer sig som ansvarig men oskyldig och skickar därmed dubbla budskap. Stockholm Pride gör inte en så kallad pudel.

This qualitative research is a contribution to the ongoing debate among marketing researchers regarding if there is a dominant paradigm and viewpoint of marketing and which one is the most appropriate. In this study current views of marketing are identified and then compared against the older Goods-Dominant Logic of Marketing and Vargos’ and Luschs’ alternative Service-Dominant Logic of Marketing. The trends that have been observed are situated in the framework of Thomas S. Kuhn’s philosophy of science. The aim has been to make an analysis about which stage marketing is in its scientific revolution today. Kuhn’s philosophy has, as far as we know, never been examined with the chosen methodology. Further it has not been applied onto a social science either. The conclusion that has been drawn in the thesis is that marketing is dealing with anomalies at this moment. Therefore it is in a stage of crisis in its scientific revolution. Hence there is not a dominant paradigm in marketing currently. / Bakgrunden till uppsatsen är den debatt vilken pågått under snart 20 år fram till dags dato mellan marknadsföringsforskare gällande vilket grundläggande synsätt som vetenskapen bör ha. Forskning visar på att marknadsföringsdisciplinen under lång tid präglats av ett varucentrerat synsätt som har sitt ursprung i nationalekonomin. I debatten tydliggör forskarna för de brister som de finner med det varucentrerade synsättet och särskilt gällande det förhållningssätt synsättet har till service och tjänster. Undersökningen har sin utgångspunkt i den fråga några forskare ställer sig gällande om ett paradigmskifte kan vara på gång inom marknadsföringsdisciplinen. Frågan ställer vi mot det alternativa synsätt Stephen Vargo och Robert Lusch utvecklat. De är inte de enda forskare som utvecklat alternativa synsätt men deras utmärker sig på två sätt. Dels genom att service istället för varor är grundstenen i synsättet dels den aggregerade nivån på deras resonemang. Vi ställer oss frågan vilket som är det rådande paradigmet inom marknadsföringsdisciplinen idag. Är det Vargos och Luschs nya servicecentrerade synsätt Service-Dominant (S-D) Logic of Marketing, eller det äldre varucentrerade som de benämner Goods-Dominant (G-D) Logic of Marketing? Eller kanske något annat? Frågeställningen ställs utifrån Thomas S. Kuhns vetenskapsfilosofi vari paradigm är det mest centrala begreppet. Vidare syftar vi till att påvisa i vilken av faserna i den vetenskapliga revolution som marknadsföringsdisciplinen är i idag. Undersökningen har främst en deduktiv ansats, där grunden utgörs av en omfattande litteraturstudie. Kuhns vetenskapsfilosofi och alla de faser som ingår i den vetenskapliga utvecklingen som han kallar för vetenskapliga revolutioner fungerar som en metateori. Vidare redogörs det även för de karakteristiska dragen i G-D Logic och S-D Logic. Metodvalet är kvalitativt då vi syftar till att ge en ögonblicksbild av rådande synsätt vilket stämmer väl överens med kvalitativa metoders styrkor. Tio informanter inom urvalet intervjuades rörande deras synsätt kring områden som marknadsföringsämnet består av. Analysen byggs sedan upp i två steg. Informanternas svar analyseras utifrån G-D Logic och S-D Logic för att se om informanternas synsätt omfattas av dem eller om något annat synsätt är tydligt. De tendenser vi finner i informanternas synsätt analyserar vi sedan utifrån Kuhns vetenskapsfilosofi. Därefter var det möjligt att dra slutsatsen att marknadsföringsdisciplinen idag befinner sig i den vetenskapliga fasen kris som karakteriseras av anomalier. Vidare är inget synsätt dominant idag. Undersökningen har främst två målgrupper. Dels forskare inom marknadsföringsämnet där vi bidrar till den rådande debatten. Dels till andra samhällsvetenskapliga discipliner. Vi har inte kunnat finna att Kuhns filosofi har testas inom samhällsvetenskapen tidigare. Därigenom kommer undersökningen också med ett metodologiskt bidrag.

The purpose of this essay is to discuss the base of sociology from an existentialistic perspective. The discussion takes it's position in the debate on the crisis of sociology, and aligns with Alvin Gouldner's understanding of the crisis. Gouldner believed that the crisis of sociology was mirrored in a sociological method that failed to describe the social reality that it meant to describe; a lack in self-criticism and self-reflexivity, a lack in self-containment in relation to state interests and a lack in moral engagement. This raises a number of questions, which I discuss in the essay. What is the role of sociology in our society? How shall we form a method that responds to the social reality that we sociologists aim to describe? How can we make sociology more moral? Existentialism offers a starting point to describe these questions. I argue that the existentialistic description of man as essence carries implications for the social science. By constituting a critique of a computable moral, existentialism points at the necessity of a standing self-criticism and dialogue. An existentialistic description of man as non-essence carries implications for the theory and method of sociology. Man's possibility of radical exceeding of himself means the impossibility to reach theories that describe reality as it is. At the same time, method and theory are necessary to create knowledge about social phenomenon. I read existentialism as an imperative for a sociology that is reflexive in the sense a) a reflexivity in relation to the basic presumptions (value philosophical and ontological) that effect our sociological examinations b) a self-reflexivity that amount to an understanding of the scientists own role relation to his study and the object being studied. Furthermore, I read existentialism as an imperative for a radicalization of dialogue as method.

Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen. Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till. I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation. I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg. Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2002.

The purpose of this paper is to understand how national identity is discursively constructed by Hizbullah at a time of national crisis, and to shed light on its potential effects on the social world. The critical discourse analysis focuses on how difference and otherness are constructed on Hizbullah’s television channel Al-Manar. It illuminates Hizbullah’s discursive construal of a national in-group and an ‘enemy’ out-group, and identifies the main discourses that Hizbullah draws upon. The backdrop is the violent events in the Lebanese town of Arsal, erupting in early August 2014 and soon amounting to a national crisis. How Hizbullah, one of the main political actors in Lebanon and the region, constructs the world discursively does arguably have impact on the social world. The analysis identifies an order of discourse that on the one hand is permeated by pluralism and inclusion and on the other hand influenced by an exclusionary discourse connecting the out-group to terrorism. The author suggests that the Western discourse of ‘war on terrorism’ has been recontextualised by Hizbullah, and argues that there are reasons to pay close attention to the potentially harmful socially constructive effects of this discourse. Nevertheless, a cross-confessional national unity is simultaneously highlighted in Hizbullah’s discourse.

Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell. Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory. År 2007 presenterade Taleb sin teori om Black Swan. Han menar att en Black Swan är en händelse som avviker från det normala, har långtgående effekter och som efteråt får naturliga förklaringar. Ett potentiellt Swan-fenomen är finanskrisen. Om nu finanskrisen kan räknas som ett Swan-fenomen innebär det att den finansiella verkligheten har förändrats. Om nu den finansiella världen har påverkats så finns det anledning att tro att även modeller och deras överensstämmelse med verkligheten har påverkats. Det är detta vi i denna studie ämnar att undersöka och mynnar därför ut i frågeställningen: Var CAPM en fungerande modell gällande Sverigefonder åren 2005-2014? Studiens syfte lyder enligt följande: Att undersöka hur väl CAPM:s prediktion av förväntad avkastning i Sverigefonder stämmer överens med den faktiska avkastningen. Vi vill också genom undersökningen se ifall denna överensstämmelse har förändrats under vår undersökningsperiod och ifall detta i sådana fall kan kopplas till ett potentiellt Swan-fenomen som finanskrisen. Med teoretisk utgångspunkt i modern portföljvalsteori, CAPM och Black Swan theory undersöks sambandet mellan betavärde och avkastning i Sverigefonder. Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn och genom en deduktiv ansats genomförs en regressionsanalys för att svara på vår frågeställning. Det empiriska materialet består av månadsavkastning från de valda fonderna, riskfri ränta och marknadsindexets avkastning. I vår studie hade vi endast ett år med signifikant positivt samband mellan beta och avkastning (som försvann i och med heteroskedasticitet i datamaterialet). Vi hade däremot ett år med negativt signifikans (2014) samtidigt som en positiv marknad, vilket inte överensstämmer med tidigare empiriska undersökningar. Vissa år ser det ut som att det finns samband genom att grafiskt titta på våra figurer i resultatdelen, men det är även år där det motsatta förhållandet finns. Med resultaten och analysen i åtanke kan vi inte förkasta nollhypotesen 2005-2013 (det finns inget samband mellan beta och avkastning).

Syftet med studien var att undersöka hur Parken Zoo använde sig av Facebook för att kommunicera med sina intressenter under en kris som drabbade organisationen hösten 2012. Med hjälp av en kvalitativ textanalys studerade vi de Facebookinlägg som Parken Zoo hade publicerat under krisen. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju med marknadschefen på Parken Zoo, som var ansvarig för kommunikationen på Facebook under krisen. Med hjälp av ett analysverktyg baserat på situational crisis communication theory och image restoration theory kunde vi avgöra vilka försvarsstrategier Parken Zoo hade använt i Facebookinläggen. Resultatet visade att Parken Zoo omedvetet hade använt många olika försvarsstrategier, men att tre tydliga budskap förmedlades i Facebookinläggen. Resultatet visade också att Parken Zoos syfte var att använda Facebook som ett dialogverktyg, men att de i själva verket använde Facebook för att sprida enkelriktad kommunikation. En slutsats vi kunde dra från studen var att det är viktigt för organisationer att vårda sina kundrelationer genom att bemöta intressenternas frågor och kommentarer på sin Facebooksida under en kris. En annan slutsats var att det är viktigt för organisationer att ha en god krisberedskap och att inkludera Facebook i den. / The purpose of this study was to examine how Parken Zoo used Facebook to communicatate with their stakeholders during a crisis 2012. Using a qualitative textual analysis, we examined Parken Zoo’s Face- book posts during the crisis. Next, we conducted a qualitative interview with the marketing manager at Parken Zoo, who was responsible for the organization’s communication on Facebook during the crisis. Using an analysis tool based on situational crisis communication theory and image restoration theory, we assessed which crisis response strategies Parken Zoo had used in their Facebook posts. The results showed that Parken Zoo subconsciously had used many different crisis response strategies, but that three clear messages were conveyed in the Facebook posts. The results also showed that Parken Zoo’s aim was to use Facebook as a dialogue tool, but in fact they used it for one-way communication. One conclusion from this study was that it is important for organizations to care for their relationship with the stakeholders by responding to their questions and comments on their Facebook page during a crisis. Another conclusion was that it is important for organizations to develop a proactive crisis management portfolio and to include Facebook in it.

With the starting point in a self percieved dilemma I reflect on how I acted in a crisis situation and if I could have acted in a different way. I ask questions about how preschool educators can handle children and guardians in crisis and the importance of the pedagogues education and experience in dealing with crisis. I have chosen to focus on a socio-cultural perspective, existentialism and tacit knowledge. The methods of the study have been to write a scientific essay and to use qualitative interviews with four educators. I reflect on theories and concepts and discuss how they can be applied in practice. / I denna essä har jag utgått ifrån ett eget upplevt dilemma och reflekterar över hur jag agerade i en krissituation och om jag hade kunnat agera på något annat sätt. Jag ställer mig frågor om hur förskolan kan hantera barn och vårdnadshavare i krissituationer samt vilken betydelse pedagogers utbildningsbakgrund och erfarenhet har när de hanterar kriser. Det teoretiska ramverket utgörs av ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med litteratur om relationskompetens, utvecklingspsykologi, existentialism och tyst kunskap. Jag kommer att reflektera kring detta och diskutera hur teorierna kan tillämpas i praktiken. Metoderna för undersökningen har varit att skriva i vetenskaplig essäform och att använda kvalitativa telefonintervjuer med fyra pedagoger.

Crisis communication can make a crisis turn into a double crisis. The purpose of the thesis is to analyze by which rhetorical means a double crisis can occur. With the Swedish zoo Parken Zoo as a specific example, this essay examines the crisis communication during the crises that started with the tv-show Kalla fakta. The tv-show revealed that Parken Zoo killed and slaughtered endangered and sacred animals. When asked about the specific animals, the head of the zoo gave different answers – which contrasted with former employees testimony. The essay aim to find how the chosed strategies could affect the company’s ethos. The episode of Kalla fakta is studied. Also a press release from Parken Zoo and a letter posted on Facebook from the head of the Zoo is examined. To find which rhetorical strategies that are communicated the paper uses the theory of status, Benoits apologia theory and Bitzers theory about the rhetorical situation. The method used is rhetorical criticism. The results include the crisis communications accusations and answers. The conclusions of the thesis is that the contrast between evidence and Parken Zoo:s statements results in a loss of trust for the company. Parken Zoo also, in some cases, fortify the accusations with their answers. The local authorities owns the zoo, but they are absent in the crisis communication. This leads to a confusion regarding who is responsible.