<p>I samband med den aktuella klimatdebatten har översvämningar i Sverige fått en allt större betydelse i samhället. Forskning visar på en global uppvärmning och medeltemperaturen förväntas höjas fram till 2100, vilket kan påverka Sveriges kuster då havets yta stiger, samt har stigit mer än vad det har gjort i snitt på flera tusen år.</p><p>När Sverige drabbas av översvämningar beror detta i första hand på stor vattentillförsel på grund av kraftigt regn eller snösmältning till sjöar och vattendrag. Idag inträffar dessutom allt oftare extrema väderföreteelser, vilka också kan vara bidragande orsaker till översvämningar. Arvika respektive Kristianstad har båda erfarenheter av översvämningars risker. De är två av de städer som har drabbats värst av översvämningar i Sverige, i samband med ovanligt kraftig nederbörd. Här har respektive stads kommuner till skillnad från många andra, tagit översvämningsproblematiken på allvar och har efter respektive omfattande katastrof satt i gång ett förebyggande arbete för att i framtiden minska risken för översvämningsskador.</p><p>Fysisk planering handlar om hur mark och vatten ska användas och blir idag allt viktigare för att förvalta och utveckla natur- och kulturlandskapet så att miljöproblem kan förebyggas. Vissa platser är inte lämpliga för bebyggelse och åtgärder kan därmed planeras som exempelvis nivåhöjning av mark och i och med detta minska risken för översvämning. Ett viktigt underlag för den fysiska planeringen är översvämningskartor, vilka är ett hjälpmedel för att nå mål om begränsade skador i samband med höga vattenflöden. Kartorna visar vilka områden utmed ett vattendrag som riskerar att översvämmas vid höga vattenflöden.</p><p>Då jag läser till lärare har jag i min uppsats även lagt vikt vid en didaktisk del där jag behandlar frågan kring hållbar utveckling och hur detta begrepp kan lyftas in i skolundervisningen. Efter avslutade studier på gymnasiet är det viktigt att eleven har kunskap kring hållbar utveckling. Eleverna kan då ta ställning kring frågor som rör detta i samhället vilket gör att vi gemensamt kan skapa ett hållbart samhälle. Agenda 21 som är en omfattande handlingsplan för hållbar utveckling har från år 2000 även tillhandahållit en utveckling för utbildning om hållbar utveckling.</p><p>Enligt undersökningar har det visat sig att många lärare känner att det är brist på tid såväl som kunskap för att kunna behandla frågan om hållbar utveckling. Jag har vänt mig till en skola för hållbar utveckling och därmed fått fakta kring hur denna skola arbetar i praktiken för att lyfta in hållbar utveckling i skolundervisningen.</p>

<p>Denna uppsats handlar om Internets påverkan på hantverksutbildningarna, dvs. hur studieplaneringen och undervisningen kan anpassas mot den mängd information som förekommer på Internet. Jag har undersökt hur yrkeslärarrollen inom en rad yrkesförberedande program har förändrats med Internet genom att intervjua yrkeslärare om deras Internetanvändning. Utifrån resultatet av undersökningen kan konstateras att det är hög tid att anpassa yrkesutbildningarna till det digitala informationsflöde som finns på Internet. Ex olika företags you tube sidor.</p>

The purpose of this paper is to examine how the revised Planning and Building Act (SFS 2010:900) have influenced the comprehensive planning in Swedish municipalities. A focus is directed at examining how the new law regulates a greater consideration to climate aspects and the what consequences this results in regarding the implementation of the law in Swedish municipalities comprehensive plans. The paper is a case study, containing both quantitative and qualitative methods. The case study is based on three municipal comprehensive plans. Based on quantitative material three municipalities have been selected to constitute the sample of this study. These municipalities are Älvsbyn, Sollentuna and Olofström. The comprehensive plans were analyzed through content analysis and a comparison between the three cases is made. Furthermore, there is a discussion whether the three cases appear to be consistent with previous studies in the chosen field. The result of the study indicates that climate issues are presented in the studied comprehensive plans. The mitigation efforts to reduce the climate impact is not clearly specified in any of the studied cases, however, certain measures for adaptation to current climate change do occur in the studied cases. Keywords: Planning and Building Act, climate change, mitigation, adaptation, sustainable development, public interest.

Uppmärksamheten kring hållbar utveckling och klimatförändringar med global uppvärmning i huvudfokus har aldrig vart större. En viktig källa till kunskap om miljön för att införskaffa sig ett miljötänkande är skolan och ett utav verktygen är läroboken. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka vad diverse digitala läromedel förmedlar för kunskap och miljötänkande inom hållbar utveckling och klimatförändringar. Genom att använda sig av metoden diskursanalys är ansatsen att analysera högstadiets geografiläromedel om hur de förhåller sig till dessa miljöfrågor i form av fakta och praktiska tillämpningar. Analysen har visat likheter i sitt budskap men även eventuella skillnader i sitt fokusområde. Samtliga läromedel inriktar sig i fördjupande former från hållbar utvecklings tre perspektiv, social, - ekonomisk-, och ekologisk hållbarhet. Orsakerna till jordens klimatproblem har förklarats från olika perspektiv men med yttersta vikt på grund av människans utnyttjande av naturresurser och även människans förödande effekter i form koldioxidutsläpp. De praktiska formerna av undervisning förses vagt i läromedlen med begränsad utgåva till aktiviteter för utvecklat lärande inom miljötänkande.

Syftet med studien är att utreda om eleverna anser att undervisningen i klimatförändringar är tillräckliga. Det motiverar i sin tur till att ställa frågor till lärare om hur de går tillväga när de planerar och genomför undervisning om klimatförändringar och hur de anpassar undervisningen till elevernas olika förmågor inom ämnet. Studiens syfte besvaras med hjälp av kvantitativ metod i form av enkätundersökning och kvalitativ metod i form av intervjuer. Resultatet visar att både elever och lärare har olika synsätt på undervisningen om klimatförändringar utifrån i vilken omfattning den sker och hur lärarnas kunskapsnivå om klimatförändringar påverkar undervisningen. Detta visade sig ha inverkan på dels i vilken omfattning eleverna fick undervisning om klimatförändringar, dels vilka didaktiska metoder som användes i undervisningen och hur den anpassades utifrån elevernas olika förmågor. Klimatförändringar är ett högst aktuellt ämne men som inte omnämns i läroplanen förrän i årskurs 7–9 vilket även påverkar undervisningens omfattning och upplägg.

Klimatångest är ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i och med de pågående klimatförändringarna. Klimatångest kan drabba unga genom en stor oro inför framtiden baserat på klimatförändringarnas konsekvenser. Denna uppsats fokuserar på gymnasieungdomar med klimatångest och hur de agerar på den. Syftet med studien är att se hur denna grupp resonerar kring varför de har klimatångest och varför de agerar på ett visst sätt. Detta ska skapa en bredare förståelse för den generation som drabbats av klimatångest och hur deras engagemang ser ut. För att besvara syftet har en av frågeställningarna varit: vad har skapat unga människors klimatångest? Hur agerar unga för att hantera sin klimatångest? Varför väljer unga med klimatångest att engagera sig på ett visst sätt? Studien bygger på en definition av klimatångest där den kan se olika ut för olika individer, men där det fortfarande kategoriseras som klimatångest. Studien är sedan gjord genom åtta intervjuer med ungdomar som går på gymnasiet i Stockholm respektive Uppsala. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick ifrån en intervjuguide. Den fokuserade på ett antal delområden, som andra samhällsintressen och deras allmänna oro inför framtiden, innan klimatångest samt klimatengagemang behandlades. För att finna samband i respondenternas svar, användes transkribering och sedan kodningsträd för att kunna se de mest relevanta delarna.  Resultatet från studien visade att respondenterna hade en övergripande framtidsoro där klimatångesten var inkluderat som ett område. Oron grundade sig i globala problem som inte primärt drabbar oss i Sverige snabbast, men det ökar otryggheten i världen. Sociala medier var ett viktigt hjälpmedel för de allra flesta. Delvis genom att publicera och dela innehåll samt framför allt ta del av information. Många av respondenterna hade deltagit i större demonstrationer och ansåg det som viktigt att som individ delta i det du tycker är viktigt. De gjorde dock skillnad på sådant engagemang och vara aktiva i en organisation. Där var intresset högst begränsat.

Denna uppsats undersöker hur miljöintresserade unga vuxnas tankar kring klimatförändringarna påverkar hur de resonerar kring sina semesterresor. Hur vi ska resa hållbart är en fråga om effektiviseringar i samhället men även förändringar av attityder och vanor hos människor. I den här studien fick sex respondenter beskriva hur de upplever att deras resebeteende påverkas av den attityd de har till klimatförändringarna och vilka andra faktorer de upplever påverkar deras resebeteende. Resultatet analyserades med hjälp av teorin om planerat beteende och tidigare studier om faktorer bakom resebeteende. Sex teman kopplat till respondenternas resebeteende identifierades. Dessa var; klimatångest, ansvar, tillgänglighet, yttre påverkan, livsstil och personlig utveckling. Respondenterna upplevde alla att klimatproblematiken påverkar hur de resonerar om sitt semesterresande men att många andra faktorer överväger vid beslut om resor. De såg sina semesterresor som en viktig del av deras liv och såg mycket positivt som kom utifrån dem. De tyckte även att det borde finnas fler lättillgängliga klimatvänliga alternativ för semesterresor.

Climate change and its risks are important aspects in the work for sustainable development. This is to protect the current and future generations from climate change’s negative consequence. Sustainable development forms a pillar in the Swedish Environmental Code. The code provides tools for coping with climate change in the form of Environmental impact assessments. The amendment to chapter 6 of the code in 2018 led to changes in environmental assessment. The amendment aimed to improve the quality of environmental assessments through appropriate rules and clarification in the law. Previous research shows that the quality of environmental impact assessments has been incoherent. This is partly due to lack of knowledge about environmental impacts, but also due to lack of data on climate change. Time and financial conditions have also been shown to play a role in the design of environmental impact assessments together with the relationship between practitioner and the consultant. Climate as an aspect in the Environmental Code is also broad and provides room for interpretation for practitioners. The aim of the study is to examine how risks to present and future generations are described in environmental impact assessments. In order to conduct the study, a thematic analysis has been carried out on five selected environmental impact assessments from the year 2020. The theoretical framework consisted of political ecology and environmental justice.   The results of the analysis showed that despite the change in chapter six of the Environmental Code in 2018, climate change and the risks related to it have not been adequately in all environmental impact assessments. There is a great potential for environmental assessments to be improved in practice. Further research in the field of climate change and knowledge about the area is a possibility to integrate these aspects for participants.  Keywords: Environmental impact assessment, climate change, risk, political ecology, environmental justice.

The purpose of the study is to investigate how people, in a situation of ongoing environmental and climate change, problematize Swedish forestry. Based on the discourses and logics that are expressed, the focus is on how the resistance is made through notions of the Swedish forest, social categories, nature and man's place in nature. The analysis shows how scientific knowledge and cultural knowledge from the participants' imaginary worlds interact in the crisis discourse the group creates about the Swedish forest. In the social reality of the crisis discourse, it becomes central to make other people "wake up" and see how forestry and the majority's way of life threatens not only the forest but all life on earth. The discussions can be described as a negotiation over what is "natural" as well as what and who is imagined to be part of "nature". Paradoxically, man is articulated both as part of ecological systems and as an "unnatural" intruder in nature: like a pest.

During a relative short time climate change has started to be regarded as a threat to international security. The question embarks if this international trend of securitization of climate change can be identified in Sweden as well. Sweden joined the EU 1995 and thus began an internationalization of Swedish politics. This thesis examines how the Swedish climate politics has changed in relation to security during the period 1995-2017. The material used in this comparative study consists of six inaugural addresses. The inaugural addresses were chosen since it is the government’s opportunity to outline their strategy for their term in office. By using the securitization theory and framing theory this study aims to outline the changes in Swedens climate politics in relation to security during the chosen period of time. This study uses a qualitative content analysis of the chosen inaugural addresses. The thesis concludes that Sweden has followed the international trend in securitization of climate change, and lately surpassed it.