Kronisk smärta utgör ett folkhälsoproblem, där psykologiska faktorer är betydelsefulla. Psykologiska behandlingar har god effekt, och det finns ett växande intresse för den terapeutiska alliansen i smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan patientkaraktäristiska, allians och utfall, i två behandlingar för smärta; KBT och exponering. Ljudinspelningar av behandlingssessioner har skattats avseende allians med instrumentet Working Alliance Inventory. Ångest före behandling hade ett positivt samband med alliansen i båda behandlingarna. Det fanns inga statistiskt signifikanta samband mellan allians och utfall. Regressionsanalyser visade att ångest, behandlingens trovärdighet, depression och katatstroftankar predicerade utfall. Detta visar att specifika patientkaraktäristika har särskild betydelse för behandlingsutfall och att alliansen är mindre betydelsefull, möjligen på grund av att alla observerade allianser var "good enough".

Kärnsymptomen inom ADHD innefattar hyperaktivitet/ impulsivitet, och ouppmärksamhet. Ytterligare symptom är nedsättningar i exekutiv funktion, känslo- och beteendemässig reglering och en ökad känslighet för stimuli. Inom arbetslivet blir bristande exekutiva funktioner och sociala interaktioner påtagliga för vuxna med ADHD. Stökiga arbetsplatser, nedsatt koncentration och irritabilitet är några av svårigheterna som kan uppstå för vuxna med ADHD, vilket kan orsaka ytterligare motgångar. Syftet med denna litteraturöversikt med systematik var att undersöka verksamma interventioner riktade till vuxna med ADHD. Interventioner som återfanns var professionellt stöd och implementering av strategier, Psykoedukation, KBT och Mindfulness. Dessa interventioner visade delvis förbättring gällande kärnsymptom, exekutiva funktion samt gav en ökad tillfredsställelse inom vardagslivet. Analysen i diskussionen från denna studie ger en antydan om att dessa interventioner kan tillämpas i arbetslivet, dock krävs ytterligare forskning kring detta.

En deskriptiv litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka symtom vidsjukdomen fibromyalgi som lindrades av kognitiv beteendeterapi ochmindfulness. Resultatet visade att kognitiv beteendeterapi minskade symtomensmärta, trötthet, ångest, depression, stelhet samt ger en förbättrad sömn.Mindfulness minskade symtomen smärta, depression samt ger en förbättrad sömn.Denna kunskap kan användas av sjuksköterskor i omvårdnaden av patienter medsjukdomen fibromyalgi. Resultatet tyder på att kognitiv beteendeterapi ochmindfulness kan vara ett alternativ till den farmakologiska behandlingen. / A descriptive literature review has been conducted to investigate the impact ofcognitive behaviour therapy and mindfulness on the symptoms of patients’suffering from fibromyalgia. The results showed that cognitive behavioraltherapy reduced pain, fatigue, anxiety, depression; stiffness and improvedpatients’ sleep patterns. Nurses’ awareness of the impact of cognitive behaviortherapy and mindfulness as alternative/ complementary treatments topharmacological drugs will be beneficial toward the treatment of fibromyalgia inthe future.

Vi lever idag i ett samhälle där goda prestationer är viktiga eftersom de utgör hur andra individer uppmärksammar oss, vilket är avgörande för att känna sig accepterad. Samtidigt ställs det höga krav på att kunna föra sig inom olika sociala interaktioner och framstå som en social individ med en tillhörighet. Det är något som är särskilt påtagligt för barn och ungdomar eftersom de befinner sig i en utvecklingsperiod där relationen till sin omgivning spelar en betydande roll. Detta är något som inte alla individer klarar av vilket kan resultera i att dem utvecklar social fobi som är vanligt i dagens samhälle och som kan medföra olika svårigheter om man inte får behandling. Syftet med studien är att se på vilket sätt terapeuter inom kognitiv beteendeterapi samt lösningsfokuserad korttidsterapis syn på social fobi hos barn och ungdomar under 18 år påverkar deras behandlingsarbete med dessa individer. Studien baseras på empiri från verksamma terapeuter inom de olika områdena. Resultatet visar att de olika terapiformerna har olika sociala konstruktioner av problemen och studien innehåller en redogörelse för hur det påverkar behandlingen i den kognitiva beteendeterapin och den lösningsfokuserade korttidsterapin. / We live today in a society were good results are important, because they are a part of how other individuals judge us, which is crucial if we want to feel accepted by our society. At the same time we must be able to behave correctly in different social interactions and stand out as a social individual who has an affiliation. This is particularly evident when it comes to small children and adolescents due to that they are in a crucial stage in their development were their relationship with their social environment is important. Not all individuals can handle the pressure and could therefore develop social phobia, a common illness in our society, which could result in a number of different difficulties for the affected if not treated. The aim of this study is to examine how therapists within cognitive behavioral therapy and solution focused brief therapy view on social phobia amongst children and adolescents under the age of 18 affect their treatment with these individuals. The study is based on the empiricism we received from active therapist within the different form of therapies. The result shows that cognitive behavioral therapy and solution focused brief therapy has different social constructions of the illness social phobia and it also includes a report about how this affect their treatment.

Syftet med denna studie är att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt självkänslan hos ungdomar. De preciserade frågeställningarna är: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad är utmärkande för innehållet i de metoder och interventioner som i hög grad hjälper ungdomen att höja sin självkänsla? Vilka effekter har de? Självkänsla står för värdering av vad eller hur vi är. Den anger vårt känslomässiga förhållande till oss själva: hur vi värderar vår självbild och hur vi känner inre tillfredsställelse och tillit till oss själva. För att förklara självkänsla hos ungdomar har jag använt begrepp från senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori.Metoden som jag har använt mig av är en typ av litteraturstudie som kallas scoping study. Studiens resultat visar att det finns olika metoder och interventioner som primärt eller sekundärt hjälper ungdomar att höja självkänslan. Metoderna är inriktade på individer, grupper, familjer, nätverk och används i öppenvård, skola, på behandlingshem. Ibland vänder de sig bara till tjejer, men oftast till båda könen. Metoderna och interventionerna är kulturella, mediakritiska, kognitiva eller psykologiska. Kognitiv beteende terapi i grupp är den vanligaste metoden. De behandlande metoderna är mer framgångsrika än de förebyggande och de som riktade in sig direkt på självkänsla hade effekt. De andra programmen som hade andra mål än att höja självkänslan, tenderade att ha mindre effekt på självkänslan. / The purpose of this study is to describe former research of interventions and methods which increases self esteem of youth. The main questions are: Which methods and interventions are there? What is characteristic of the content in the methods and interventions, which in large extent help the youth to increase their self esteem? What impact do they have? Self esteem represents the valuation of what or how we are. It states our emotional relation to ourselves; how we value our self image and how we feel inner satisfaction and confidence to ourselves. In this study, the explanations of self esteem of youth are based on notions from late modern perspective, attachment theory and cognitive theory. The type of literature review I have used is scoping study. The results of the study show that there are different treatments and interventions that primary or secondary help youth to increase the self esteem. The methods focus on individuals, groups, families, networks, and are used in schools outpatient and residential treatment settings. Sometimes they just turn to girls, but more often to both sexes. The methods are media critical, cultural, cognitive and psychological. Cognitive behavioral therapy in group is the most common treatment. The treatment programs are more effective than the preventive ones and the treatments that primary worked with increasing self esteem were effective. The other methods that had other goals than to increase the self esteem tend to have less effect on the self esteem.

En tiondel av Sveriges befolkning är drabbade av tinnitus så chansen är stor att svenska sjuksköterskor träffar på individer drabbade av detta fenomen i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om tinnitus hos allmänsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, med två specifika frågeställningar. Den första var vilket bevis det finns för ett samband mellan tinnitus och depression, ångest, kognitiva besvär och sömnbesvär. Den andra frågeställningen handlade om på vilket sätt som kognitiv beteendeterapi har effekt på tinnitusrelaterade besvär. Metoden för den systematiska litteraturöversikten var Goodmans sju steg modifierad av Willman et al (2006), och ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003) användes för att kvalitetsbedöma de artiklar som hittats i litteratursökningen. Resultatet byggde på tio kvantitativa artiklar. Svaga bevis fanns för ett samband mellan tinnitus och ångest, depression och sömnbesvär. Vad beträffar kognitiva besvär så visade resultatet att det fanns belägg för att tinnitus påverkar uppmärksamheten när den riktas åt flera håll. Kognitiv beteendeterapi hade effekt på tinnitus på så sätt att behandlingen reducerade besvär relaterade till tinnitus. Effekten av behandlingen analyserades med Lazarus copingstrategi som teoretisk referensram. Förslag på rekommendationer till implementering i vården är att då sjuksköterskan möter en patient med tinnitus bör sjuksköterskan förhöra sig om eventuella besvär, och vid behov rekommendera kognitiv beteendeterapi. / One-tenth of the Swedish population is affected by tinnitus so chances are that Swedish nurses will meet individuals affected by this phenomenon in their daily work. The aim of this study was to increase understanding concerning tinnitus in general nurses and nursing students, with two specific questions. The first one was what evidence there is that a relation between tinnitus and depression, anxiety, cognitions disorders and sleep disorders exists. The second question concerned how cognitive behavioral therapy has an effect on tinnitus-related complaints. The method for the systematic literature review was the seven steps of Goodman modified by Willman et al (2006), and a modified protocol by Carlsson & Eiman (2003) was used to assess the quality of the articles found in the literature search. The result is based on ten quantitative articles. There was weak evidence for a relationship between tinnitus and anxiety, depression and sleep disorders. As for cognition disorders, the results showed that there was support for tinnitus affecting attention when it is directed in several directions. The way that cognitive behavioral therapy was effective on tinnitus was that the treatment reduced complaints related to tinnitus. The effect of the treatment was analyzed with the coping-strategy of Lazarus as a theoretic frame. Suggestions for recommendations to the implementation of care is that when the nurse meets a patient with tinnitus should the nurse inquire about any inconvenience, and if there is a need recommend cognitive behavioral therapy.

Introduction The prevalence of depressive symptoms in persons with heart failure is higher than in age- and gender-matched populations not suffering from heart failure. Heart failure in itself is associated with an unpredictable trajectory of symptoms, a poor prognosis, high mortality and morbidity, and low health-related quality of life (HrQoL). With the addition of depressive symptoms to heart failure the negative health effects increase further. Though the negative consequences of depressive symptoms in heart failure are well known, there is a knowledge gap about the course of depressive symptoms in heart failure and about how to effectively manage these symptoms. Pharmacological treatment with serotonin reuptake inhibitors has not been able to demonstrate efficacy in persons with heart failure. In a few studies, cognitive behavioural therapy (CBT) delivered face-to-face, has demonstrated effects on depressive symptoms in persons with heart failure. However, currently there are barriers in delivering face-to-face CBT as there is a lack of therapists with the required training. As a solution to this, the use of Internet-based CBT (ICBT) has been proposed. ICBT has been shown to be effective in treatment of mild and moderate depression but has not been evaluated in persons with heart failure. Aim The overall aim of this thesis was to describe depressive symptoms over time and to develop and evaluate an ICBT intervention to treat depressive symptoms in persons with heart failure. Design and Methods The studies in this thesis employ both quantitative (Studies I, II and III) and qualitative (Studies II and IV) research methods. The sample in Study I (n=611) were recruited in the Netherlands. The participants (n=7) in Study II were recruited via advertisements in Swedish newspapers. Studies III and IV used the same cohort of participants (Study III n=50, Study IV n=13). These participants were recruited via an invitation letter sent to all persons who had made contact with healthcare services in relation to heart failure during the previous year, at the clinics of cardiology or medicine in four hospitals in southeast Sweden. Study I had a quantitative longitudinal design. Data on depressive symptoms was collected at baseline (discharge from hospital) and after 18 months. Data on mortality and hospitalisation was collected at 18 and 36 months after discharge from hospital. Study II employed three differentBehind the Screen2patterns of design, as follows: I) The development and context adaptation of the ICBT program was based on research, literature and clinical experience and performed within a multi-professional team. II) The feasibility of the program from the perspective of limited efficacy and function was investigated with a quantitative pre-post design. III) Participants’ experience of the ICBT program was investigated with a qualitative content analysis. Data on depressive symptoms was collected pre and post intervention. The time used for support and feedback was logged during the intervention, and qualitative interviews were performed with the participants after the end of the intervention. Study III was designed as a randomised controlled trial. A nine-week ICBT program adapted to persons with heart failure and depressive symptoms was tested against an online moderated discussion forum. Data on depressive symptoms, HrQoL and cardiac anxiety was collected at baseline (before the intervention started) and after the end of the intervention (approximately 10 weeks after the start of the intervention). Study IV had a qualitative design to explore and describe participants’ experiences of ICBT. The participants were recruited from within the sample in Study III and all had experience of ICBT. Data collection occurred after the ICBT program ended and was carried out using qualitative interviews by telephone. Results The mean age of the samples used in this thesis varied between 62 and 69 years of age. Concerning the symptom severity of heart failure, most persons reported New York Heart Association (NYHA) class II (40-57%) followed by NYHA class III (36-41%). Ischaemic heart disease was the most common comorbidity (36-43%). The vast majority had pharmacological treatment for their heart failure. Six percent of the persons in Study I used pharmacological antidepressants. In Studies II and III, the corresponding numbers were 43% and 18% respectively. Among persons hospitalised due to heart failure symptoms, 38% reported depressive symptoms. After 18 months, 26% reported depressive symptoms. Four different courses of depressive symptoms were identified: 1) Non-depressed 2) Remitted depressive symptoms. 3) Ongoing depressive symptoms. 4) New depressive symptoms. The highest risk for readmission to hospital and mortality was found among persons in the groups with ongoing and new depressive symptoms. A nine-week ICBT program consisting of seven modules including homework assignments on depressive symptoms for persons with heart failure was developed and tested. The RCT study (Study III) showed no significant difference in depressive symptoms between ICBT and a moderated discussion forum. Within-group analysis of depressive symptoms demonstrated a significant decrease of depressive symptoms in the ICBT group but not in the discussion forum group. The participants’ experience of ICBT was described in one theme: ICBT- an effective, but also challenging tool for self-management of health problems. This theme was constructed based on six categories: Something other than usual healthcare; Relevance and recognition; Flexible, understandable and safe; Technical problems; Improvements by live contact; Managing my life better. Conclusion After discharge from hospital, depressive symptoms decrease spontaneously among a large proportion of persons with heart failure, though depressive symptoms are still common in persons with heart failure that are community dwelling. Depressive symptoms in persons with heart failure are associated with increased risk of death and hospitalisation. The highest risks are found among persons with long-term ongoing depressive symptoms and those developing depressive symptoms while not hospitalised. ICBT for depressive symptoms in heart failure is feasible. An intervention with a nine-week guided self-help program with emphasis on behavioural activation and problem-solving skills appears to contribute to a decrease in depressive symptoms and improvement of HrQoL. When ICBT is delivered to persons with heart failure and depressive symptoms the participants requests that the ICBT is contextually adapted to health problems related to both heart failure and depressive symptoms. ICBT is experienced as a useful tool for self-care and something other than usual healthcare. ICBT also requires active participation by the persons receiving the intervention, something that was sometimes experienced as challenging.

Antenatal depression (depression under graviditeten) drabbar 10–20% av gravida och innebär risker för både den gravida och barnet. Forskning visar att internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) tycks vara effektivt jämfört med sedvanlig mödravård. Uppsatsen var en sambands- och prediktionsstudie som genomfördes inom den randomiserade DANA-studien för IKBT vid antenatal depression. En inomgruppsdesign med upprepade mätningar tillämpades där 40 kvinnor med antenatal depression deltog. Syftet var att undersöka (a) patientnöjdhet med bedömningssamtalet i relation till behandlingsföljsamhet, avhopp och minskning av depressionssymtom under IKBTbehandlingen, samt (b) jämföra förändring i depressionssymtom mot två tidigare studier. Resultatet visade att en högre patientnöjdhet med bedömningssamtalet signifikant predicerade en mindre minskning av depressionssymtom mellan screening och förmätning. Inga signifikanta samband hittades mellan patientnöjdhet med bedömningssamtalet och behandlingsföljsamhet eller avhopp. Slutsatser bör dras med stor försiktighet utifrån metodologiska begränsningar. Resultatet visade även att depressionssymtom jämfört med förmätningen signifikant minskade från andra veckomätningen i behandlingen till och med eftermätningen vecka tio. Detta bekräftade tidigare studiers resultat. Framtida randomiserade prövningar kan ge underlag till utvecklingen av bedömningssamtal och IKBT mot antenatal depression. / Antenatal depression (depression during pregnancy) affects 10–20% of pregnant women and involves risks for both the pregnant woman and the child. Research shows that internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) seems to be effective compared to conventional maternity care. The thesis was a correlational predictive study that was conducted within the randomized DANAstudy for ICBT during antenatal depression. An in-group design with repeated measurements was applied in which 40 women with antenatal depression participated. The purpose was to examine (a) patient-satisfaction with the assessment interview in relation to adherence, dropouts and remissionof depressive symptoms during ICBT treatment, and (b) compare changes in depressive symptoms against two previous studies. The result showed that a higher patient-satisfaction with the assessment interview significantly predicted a lesser reduction of depressive symptoms between screening and pre-measurement. No significant correlations were found between patient-satisfaction with the assessment interview and treatment adherence or dropouts. Conclusions should be drawn with great caution based on methodological limitations. The result also showed that depressive symptoms compared with the pre-measurement decreased significantly from the second weekly measurement in the treatment until the post-measurement week ten. This confirmed the results of previous studies. Future randomized trials may provide a basis for the development of assessment interviews and ICBT for antenatal depression.

Det råder frågetecken om hur följsamhet till behandlingens metoder inom internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för depression påverkar symtomreduktion. Syfte: undersöka sambandet mellan följsamhet till behandlingsmetoder inom IKBT och symtomreduktion, för depressionspatienter. Frågeställning: föreligger samband mellan följsamhet till behandlingens metoder och symtomreduktion. Metod: deltagarna var 90 patienter, vilka behandlats för depression vid Internetpsykiatrin i Stockholm. Antal moduler deltagarna genomfört registrerades, och mängd och kvalité utförande hemuppgifter skattades enligt en behandlingsspecifik följsamhetsskala. Symtomreduktion mättes genom förändring i depressionsnivå, från förmätning till eftermätning. Resultat: samband påvisades mellan antal genomförda moduler och symtomreduktion, men inte mellan mängd och kvalité utförande hemuppgifter och symtomreduktion. Mängd och kvalité tillförde ingen ytterligare förklaring av variansen för symtomreduktion än antal genomförda moduler. Slutsats: det förefaller viktigare att patienter kommer framåt i behandlingen, än hur behandlingsmetoderna utförs. / There are questions about how adherence to treatment methods in Internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) for depression affects symptom reduction. Purpose: explore the relationship between adherence to treatment methods within internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) and symptom reduction, for depressed patients. Research question: is there a relationship between adherence to treatment methods and symptom reduction. Method: the participants were 90 patients treated for depression at the Internetpsykiatri in Stockholm. The number of modules completed was registered, the amount and quality of homework was estimated by a treatment-specific adherence scale. Symptom reduction was measured by changes in level of depression, from pre-measurement to post-measurement. Results: correlation was demonstrated between number of completed modules and symptom reduction, but not between amount and quality of homework and symptom reduction. Amount and quality did not add more explanation of the variance in symptom reduction than the number of completed modules. Conclusions: it is more important that patients advance in the treatment, than how the treatment methods are performed.

Historically, the horse has in many ways been important to human beings. Today, Equine Assisted Therapy is a form of treatment in which the horse is used as a tool from the treatment of the client. Supported Equine therapy has a therapeutic purpose and may vary depending on the patient's needs and the professionals work competence. Various studies show that animals have a positive impact on people. The aim of our study was to explore how Equine Assisted Therapy is used within the practical fields of social work in Sweden. We wanted to  illustrate how professionals in different social work settings utilize this form of treatment. Based on our purpose we have chosen to use a qualitative approach in which we interviewed five professionals who work with Equine Assisted Therapy as treatment method in various activities. In our results, we present the strengths and weaknesses according to the professionals; which approach they consider relevant and how a treatment session might look like.