Det är viktigt att redan i unga år skapa sig en förståelse för hur de fyra räknesätten hänger samman, men även vilka kognitiva utmaningar sambandet mellan räknesätten multiplikation och division framställs i matematikböcker för yngre åldrar. Idag finns det ingen statlig granskning av läromedel, utan vem som helst kan skriva ett läromedel. För att kunna skapa förutsättningar för att elever i de yngre åldrarna ska kunna tillskansa sig förståelse och kunskap om sambandet mellan multiplikation och division, behövs ett läromedel där elever får möta uppgifter som är kognitivt utmanande. Syftet med studien är således att bidra med kunskap om hur sambandet mellan multiplikation och division framställs i två matematikböcker för årskurs 3 och specifikt svara på frågeställningen. Vilka kognitiva utmaningar möter elever vid arbete med sambandet mellan multiplikation och division i två matematikböcker för årskurs 3? För att besvara frågeställningen har två läroböcker inom matematematik analyserats utifrån två aspekter och fyra kategorier. Resultatet som framkom var att majoriteten av de analyserade uppgifterna som berör sambandet mellan multiplikation och division i de valda läroböckerna avser en låg kognitiv utmaning för elever. Detta innebär att uppgifterna inte gynnar eller hjälper elever att skapa en förståelse för sambandet mellan multiplikation och division. Viljan att inspirera yrkesgruppen och att forska vidare inom området är stort. För den skull, kan yrkesgruppen utvecklas genom att exempelvis föra diskussioner gällande vikten av vilka matematikböcker som väljs och vilka kognitiva utmaningar som elever får möta. Det skulle även vara intressant att följa upp om hur lärare arbetar/kompletterar redan befintliga uppgifter som innehåller sambandet mellan multiplikation och division för att elever ska beröras av högre kognitiva utmaningar.

I svensk matematikundervisning har läroböcker en central roll och tillhörande lärarhandledningar har potential att stödja lärare i deras undervisning. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några vanligt förekommande läromedel behandlar det binära talsystemet och vilket stöd tillhörande lärarhandledningar ger till lärare i undervisningen av det binära talsystemet. För att uppnå syftet har vi operationaliserat två teoretiska ramverk för att genomföra en analys av fem vanligt förekommande läroböcker i Sverige samt deras tillhörande lärarhandledningar. Vi fann att 0,5 % av 20 816 uppgifter behandlar det binära talsystemet. Av dessa uppgifter går 97 % att lösa med hjälp av ett direkt stöd från läroboken. I analysen av tillhörande lärarhandledningar visar resultatet att lärarhandledningar främst talar genom lärare, det vill säga att de syftar till att styra lärares handlingar.

Det är osäkert hur svårighetsgraden i spel påverkar spelares nöje. En del studier menar att ett svårt spel leder till högre nöje, medan andra menar på det motsatta. Två viktiga faktorer har identifierats som möjligtvis har en koppling till spelares nöje relaterat till svårighetsgraden: Spelets typ av utmaning och spelarens motivationer till att spela. Denna studie undersökte hur spelares upplevda kompetens, genom Self Determination Theory, påverkar deras nöje i pusselspel, relaterat till deras spelartyp. En artefakt bestående av ett pusselspel samt två enkäter användes för att samla in data om 81 personers upplevda kompetens, nöje och spelartyp. Resultatet, som analyserades genom mixad modell, visade en skillnad i korrelation mellan upplevd kompetens och nöje efter spelartyp. Typen Gardener visade på starkast positiv korrelation, medan Architect visade den svagaste. Vidare forskning uppmanas undersöka hur andra motivationerrelaterar till nöje och om kompetens inom andra utmaningar är lika viktigt för de olika spelartyperna. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Ämnet för studien är kognitiv utmaning och kontextuellt stöd i läromedelstext. Syftet med studien är att undersöka om den kognitiva utmaningen ökar och om det kontextuella stödet förändras i en läroboksserie över tid. Analysmetoderna är analys av ideationella grammatiska metaforer, referentanalys, analys av nominalkvot, analys av multimodalitet i form av relationen mellan bild och skrift samt typografi. Materialet är 6 textutdrag från läroboksserien Svenska impulser Svenska som andraspråk skriven för gymnasiet, varav 3 textutdrag från Svenska impulser 1 och 3 texter från Svenska impulser 2. Resultatet visade inte på någon tydlig progression av kognitiv utmaning; även om det av resultatet går att se en ökad utmaning  går det att härleda till en enda text. Det kontextuella stödet förändras och läromedlet för årskurs 2 kräver mer av eleven. Utifrån detta kan vi se att Svenska impulser 2 till viss del ställer högre krav och vi kan därmed se en liten progression i läroboksserien.

I denna uppsats undersöks hur lärare i svenska som andraspråk på högstadiet formar litteraturundervisning som utvecklar elevernas läsförståelse och litterära förståelse. Uppsatsen fokuserar arbete med skönlitterära texter i svenska som andraspråksklassrummet. Detta med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande och Langers teori om litterära föreställningsvärldar. Metoden utgörs av åtta kvalitativa intervjuer med nio lärare i svenska som andraspråk. Intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras utifrån en tematisk analysmetod. Studiens analys visar en variation i hur lärare i svenska som andraspråk balanserar relationen mellan kognitiv utmaning och stöttning för att utveckla elevernas läsförståelse vid arbete med skönlitteratur. Sju av studiens nio SVA-lärare verkar utforma litteraturundervisning som i någon mån skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna utveckla läsförståelse i den närmaste utvecklingszonen. Vidare antyder studiens analys att lärare i svenska som andraspråk planerar och genomför litteraturundervisning som i någon mån kan tänkas utveckla elevernas litterära förståelse. Majoriteten av studiens SVA-lärare formar litteraturundervisning som leder till att eleverna får möjlighet att bygga föreställningsvärldar och röra sig mellan fas 1, fas 2, fas 3 och fas 4. I endast en lärarintervju framgår strävan efter fas 5. Litteraturundervisningen i SVA-klassrummet bidrar således till utveckling av såväl läsförståelse som litterär förståelse genom att inkludera en bredd av arbetssätt, tillvägagångssätt och förhållningssätt vid arbete med skönlitterära texter.

Det nu föreliggande examensarbetet har haft som syfte att undersöka och bidra med kunskap om hur några lärare beskriver språkutvecklande undervisning för elever inom SFI-undervisningen spår 1 och hur de beskriver att specialläraren med språk-, skriv- och läsutveckling kan fungera som stöd i det språkutvecklande arbetet. Undersökningen genomfördes på en SFI-utbildning på spår 1, med fyra lärare och fem undervisningsgrupper i kurserna A-D. Undersökningens empiri baseras på fem observationer, en Diamond ranking och en fokusgruppsintervju. Undersökningen har haft en kvalitativ ansats och sociokulturell teori och en modell "SFI-undervisningens ABC" som stöd och grund för empirins analys. Lärarna beskriver att de i sin språkutvecklande undervisning utgår från elevernas kunskaper och att de genom att träna tala, lyssna, skriva, läsa och förstå arbetar för en språkutvecklande undervisning. Resultatet visar också att det finns behov av att få tillgång till en speciallärare språk-, skriv- och läsutveckling på SFI eftersom det är en komplex undervisningssituation för både lärare och elever inom SFI-utbildningen. Resultatet visar att elevernas heterogena språkbakgrund ställer stora krav på den undervisande läraren som måste förhålla sig till många modersmål och dess inverkan på språkinlärningen i svenska som andraspråk. Ett resultat visar också att modellen "SFI-undervisningens ABC" som stöd används i den observerade undervisningen till viss del, men det finns behov att arbeta för att implementera den ytterligare. I undersökningens resultat framkommer att både lärare, språkstödjare och speciallärare tillsammans kan bidra till att öka kunskapen om och motverka risken för att både elever och lärare hamnar i språklig och pedagogisk sårbarhet. / The purpose of this survey has been to investigate and contribute knowledge about how a few teachers describe language development teaching for students in SFI teaching track 1 and how they believe that the special needs teacher with language, writing and reading development can function as support in that work. The survey was conducted on an SFI education on track 1, with four teachers and five teaching groups in courses A-D. The survey empirics are based on five observations, a Diamond ranking and a focus group interview. The survey has had a qualitative approach with a sociocultural theory and a teaching model of The ABC of SFI teaching as support and basis for the empirical analysis. The teachers describe that their language development teaching is based on the students' knowledge and that by practicing speaking, listening, writing, reading and understanding in a multimodal and translanguaging way, they work for a language development teaching. The results also show that there is a need to have access to a special needs teacher of language, writing and reading development at SFI, as this is a complex teaching situation for both teachers and students in the SFI education. It also shows that the students' heterogeneous language background calls for a high level of proficiency in teaching on the teacher, who must relate to many native languages and its impact on language acquisition in Swedish as a second language. The result also shows that the teaching model of The ABC of SFI teaching as support is used in the observed teaching to some extent, but there is a need to work to implement it further. The results of the survey show that both teachers, language supporters and special teachers together can contribute to increasing knowledge about and counteracting the risk that both students and teachers end up in linguistic and pedagogical vulnerability.