Drawing from the notion of governance through collaboration, this study aims to understand how the term partnership is used in the academic literature and whether the concerned partners are aware of its characteristics. Furthermore, the study intends to compare the opportunities with the difficulties of this specific collaboration in order to examine its success rate. Considerable discussions on the topic of IOP as a way of collaboration, has influenced politics in Sweden in recent years. The emphasis has been on how the public sector can best utilize the expert knowledge of the idea-driven organizations. This makes it relevant to discuss how these idea-driven organizations can be developed and how they can establish their existence in the public sector. To study how these can be developed, Mörth & Sahlin's and Guy Peter's distinctions of what characterizes partnership has been applied. This is to know whether or not this partnership has a theoretical foundation, which the results of the conducted interviews confirmed that it had. Another factor that can help the development of idea-driven organizations is to know what opportunities and difficulties they may face. Conclusions showed that the major difficulties that could risk this collaboration were: differences in purposes, time limitations and the balance between authority to act independently and the account for responsibility. The first two had been successfully eliminated through the design of the IOP model and only the last one remained a risk. However, despite this remaining difficulty, there are several possibilities that could argue for the success of the partnership. These opportunities were: The positive influence of the outside world, the legitimacy gained through the approval from principal levels and the trust between the concerned parties. Through the conducted interviews, it can be concluded that the collaborators are well acquainted with the implications of partnership as they are depicted in the academic literature. Furthermore, by comparing the difficulties and opportunities of this collaboration, we can detect that many of the potential difficulties have been eliminated through the design of the collaboration model IOP. In addition, the presented opportunities constitute a substantial basis for success.

Teknik och data är nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna nå sina mål och leverera ytterligare tillväxt. Därför vill man ligga i framkant när det gäller att undersöka nya tekniker som kan förbättra plattformarna och göra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska användas till att göra innehållet individanpassat på webbplatserna och på ett effektivt sätt presentera detta så att de olika målgrupperna får den information de förväntar sig. Till exempel ska besökaren kunna få förslag på artiklar och evenemang som kan vara av intresse. Målet med detta examensarbete har varit att ta fram en prototyp för ett rekommendationssy- stem med tillhörande algoritmer. Prototypen skulle kunna användas som ett “koncepttest” för att undersöka möjligheten att skapa personliga rekommendationer till läsare på Veckans Affärers webbplats, va.se. Implementationen av rekommendationssystem som togs fram till BBM bestod av en objektbaserad kollaborativ filtrerings algoritm som använde besökarnas beteende, publiceringsdatum och popularitet på artiklarna och evenemangen för att skapa individuella rekommendationer. Efter genomförda tester och analyser visar resultatet att det är fullt möjligt att skapa personliga rekommendationer som har en högre precision än vad ett grundläggande rekommendationssystem, till exempel en popularitetslista, kan erbjuda. / Technology is the key for Bonnier Business Media (BBM) to reach their goals and deliver future growth. Therefore they want to be in the very forefront when it comes to exploring new technologies that can improve their platforms and make them more up to date. BBM has among other things aimed to develop a recommendation system that is supposed to make the content of their web sites personalized and in an efficient way present this so that the different target groups will get the information that they expect. For example the visitor should be able to get suggestions on articles and events that might be of interest. The aim of this thesis has been to develop a prototype of a recommendation system with associated algorithms. The prototype could be used as to examine the possibility to create personalized recommendations for the readers on BBM:s website va.se (Veckans Affärer). The implementation of the recommendation system that was developed for BBM consisted of an object-based collaborative filtering algorithm using visitor behavior, publication date and popularity of articles and events to create personalized recommendations. After com- pleting tests and analyzes the results show that it is possible to create recommendations with a higher precision than a basic recommendation system, like a popularity list, can of- fer.

Klimatförändringar leder till mer extrema väderförhållanden, däribland frekventare skyfall och större mängd nederbörd. I en tätbebyggd stad, med mycket hårdgjorda ytor, riskerar detta att resultera i översvämningar. Att därmed anpassa städerna efter klimatförändringarna och dess allvarliga konsekvenser betraktas som en viktig samhällsutmaning. Gröna tak, en naturbaserad lösning, är ett alternativ för hållbar dagvattenhantering som kan möta den utmaningen. Styrningen och implementeringen av naturbaserade lösningar är däremot en komplex process som innebär en förvandling av den byggda miljön och involverar både nya former av infrastruktur och alternativa relationer och dialoger. Dessa åtgärder måste involvera flera gränsöverskridande aktörer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka och förstå hur generella utmaningar som beskrivs i befintlig litteratur förhåller sig till en specifik svensk kontext gällande implementering av gröna tak som en naturbaserad lösning. De teorier som ligger till grund för uppsatsen är kollaborativ styrning för dagvatten och nätverksstyrning som beskriver vikten av, och utmaningar med samarbete för att hantera komplexa problem. Uppsatsen utgår från en kontrafaktisk fallstudie av ett påhittat drömscenario om implementering av gröna tak i hela industriområdet i Sofielund, Malmö, som skulle kunna lösa den översvämningsrisk som råder i området. Som komplement har kvalitativa intervjuer med både offentliga och privata aktörer genomförts. I frågan om dagvattenhantering börjar problemet oftast inte där problemet syns, vilket gör att lösningar måste ske på en fastighet som inte upplever ett problem. Det anses därmed vara svårt att få privata aktörer att vilja anlägga gröna tak utan incitament. Därefter identifierades en brist på lagstiftningar för att införa hållbara dagvattensystem, både i litteraturen och från respondenter. Det visar även på en brist på tydlig ansvarsfördelning, som gör att ingen aktör tar på sig ansvaret för att initiera projekt. Samtliga anses positivt inställda till att både möta utmaningen med dagvatten och öka arbetet med hållbara lösningar och samarbete med andra. Drivkrafter för förändring kan således vara en förhöjd avgift per hårdgjord yta, ny vattenutredning, samt en kommunal fond.

Volvo CE i Arvika vill utöka sin kunskap kring automation på monteringsavdelningen för att skapa en mer ergonomisk, säker och effektiv tillverkningsprocess. Arbetet utförs i ett projekt där två examensarbeten arbetar parallellt med syftet att undersöka möjligheten att använda en kollaborativ robot för äntring av komponenter och på så vis avlasta personalen från de icke ergonomiska arbetsmomenten.  De två examensarbeten är separerade där “allt som inte rör på sig” såsom fixturer och layout utvecklas i det parallella examensarbetet och “allt som rör på sig” såsom kollaborativ robot, gripdon och verktyg utvecklas i detta examensarbete. Arbetet är avgränsat till att äntra samtliga komponenter till ett anslutningsblock med användning av en kollaborativ robot, UR10e från Universal Robots och gripdonet Hand-E från Robotiq. Genom laborationer, rapid prototyping, konceptutveckling kombinerat med en teoretisk fördjupning inom kollaborativa robotar, gripdon, human robot collaboration, ergonomi och dess roll i industri 4.0 har möjligheten att använda en kollaborativ robot inom montering undersökts samt hur arbetsplatsen påverkas ergonomiskt av denna typ av implementering. Arbetet resulterade i två användbara prototyper. Ett par självcentrerande gripfingrar och ett magnetverktyg. Med dessa två prototyper, fixturer från det parallella examensarbetet, den kollaborativa roboten UR10e samt gripdonet Hand-E kan samtliga komponenter äntras i anslutningsblocket. Processen är dock inte helt komplett. Magnetverktyget är utformat för att fixera en insexplugg men fixeringen är inte helt pålitlig, varför verktyget behöver vidareutvecklas. Utöver detta anses den kollaborativa robot som har använts under laborationerna överdimensionerad och funktionsanalysen visar att en mindre kollaborativ robot, UR3e, uppfyller de krav och önskemål bättre. / Volvo CE in Arvika wants to expand their knowledge in automation on the medium line to create a more ergonomic, safe and efficient manufacturing. This task is performed in a project where two bachelor theses are working parallel. The purpose with this work is to find out if a collaborative robot can enter the different components into a connection block thus relieving the personnel from those un-ergonomic tasks. The two theses are separated in “things that don’t move” and “things that move” where the thesis that have the parts that don’t move include fixtures and layout. The other thesis includes development within the collaborative robot, gripper and special tools for the collaborative robot. The work is limited to entering all the components to a connection block with a collaborative robot, UR10e from Universal Robots and a gripper HAND-E from Robotiq. Through laboratory work, rapid prototyping, concept development, and theoretical exploration of collaborative robots, grippers, human-robot collaboration, ergonomics, and their role in Industry 4.0, the feasibility of using a collaborative robot in assembly operations has been investigated, along with the ergonomic impact of such an implementation on the intended workplace. The work resulted in two useful prototypes. A pair of self-centering grippers and a magnetic tool. With these two prototypes, fixtures from the parallel thesis project, the collaborative robot UR10e, and the gripper Hand-E, all components can be assembled in the connection block. However, the process is not flawless. The magnetic tool is designed to secure an Allen plug, but the fixation is not entirely reliable why further development is needed. In addition to this, the collaborative robot used in the experiments is considered oversized, and a smaller collaborative robot, UR3e, is recommended, as it better fulfills the requirements and preferences stated in the functional analysis.

Volvo CE i Arvika vill utöka sin kunskap kring automation på monteringsavdelningen för att skapa en mer ergonomisk, säker och effektiv tillverkningsprocess. Arbetet utförs i ett projekt där två examensarbeten arbetar parallellt med syftet att undersöka möjligheten att använda en kollaborativ robot för äntring av komponenter och på så vis avlasta personalen från de icke ergonomiska arbetsmomenten.  De två examensarbeten är separerade där “allt som inte rör på sig” såsom fixturer och layout utvecklas i det parallella examensarbetet och “allt som rör på sig” såsom kollaborativ robot, gripdon och verktyg utvecklas i detta examensarbete. Arbetet är avgränsat till att äntra samtliga komponenter till ett anslutningsblock med användning av en kollaborativ robot, UR10e från Universal Robots och gripdonet Hand-E från Robotiq. Genom laborationer, rapid prototyping, konceptutveckling kombinerat med en teoretisk fördjupning inom kollaborativa robotar, gripdon, human robot collaboration, ergonomi och dess roll i industri 4.0 har möjligheten att använda en kollaborativ robot inom montering undersökts samt hur arbetsplatsen påverkas ergonomiskt av denna typ av implementering. Arbetet resulterade i två användbara prototyper. Ett par självcentrerande gripfingrar och ett magnetverktyg. Med dessa två prototyper, fixturer från det parallella examensarbetet, den kollaborativa roboten UR10e samt gripdonet Hand-E kan samtliga komponenter äntras i anslutningsblocket. Processen är dock inte helt komplett. Magnetverktyget är utformat för att fixera en insexplugg men fixeringen är inte helt pålitlig, varför verktyget behöver vidareutvecklas. Utöver detta anses den kollaborativa robot som har använts under laborationerna överdimensionerad och funktionsanalysen visar att en mindre kollaborativ robot, UR3e, uppfyller de krav och önskemål bättre. / Volvo CE in Arvika wants to expand their knowledge in automation on the medium line to create a more ergonomic, safe and efficient manufacturing. This task is performed in a project where two bachelor theses are working parallel. The purpose with this work is to find out if a collaborative robot can enter the different components into a connection block thus relieving the personnel from those un-ergonomic tasks. The two theses are separated in “things that don’t move” and “things that move” where the thesis that have the parts that don’t move include fixtures and layout. The other thesis includes development within the collaborative robot, gripper and special tools for the collaborative robot. The work is limited to entering all the components to a connection block with a collaborative robot, UR10e from Universal Robots and a gripper HAND-E from Robotiq. Through laboratory work, rapid prototyping, concept development, and theoretical exploration of collaborative robots, grippers, human-robot collaboration, ergonomics, and their role in Industry 4.0, the feasibility of using a collaborative robot in assembly operations has been investigated, along with the ergonomic impact of such an implementation on the intended workplace. The work resulted in two useful prototypes. A pair of self-centering grippers and a magnetic tool. With these two prototypes, fixtures from the parallel thesis project, the collaborative robot UR10e, and the gripper Hand-E, all components can be assembled in the connection block. However, the process is not flawless. The magnetic tool is designed to secure an Allen plug, but the fixation is not entirely reliable why further development is needed. In addition to this, the collaborative robot used in the experiments is considered oversized, and a smaller collaborative robot, UR3e, is recommended, as it better fulfills the requirements and preferences stated in the functional analysis.

Studiens syfte har varit att undersöka svenska pliktbiblioteks krisberedskap och därmed hur beståndet bevaras vid extremt väder. De två första forskningsfrågorna handlar om vilken beredskap och vilka samarbeten svenska pliktbibliotek har för att skydda sitt bestånd vid extremt väder. Den tredje forskningsfrågan belyser, utifrån den beredskap och de samarbeten som identifierats, hur pliktbiblioteken visar på resiliens i dessa situationer. För att besvara forskningsfrågorna används metoden semistrukturerade intervjuer med sex av Sveriges sju pliktbibliotek. Den empiriska datan som samlats in har sedan sammanställts genom en deduktiv tematisk analys utifrån de teoretiska ramverk som valts ut för studien. Dessa är kriscykel för beredskap, kollaborativ krishantering och resiliens. I resultatet undersöks teman som beredskap, samarbete och resiliens. Detta mynnade ut i underteman som i analysen visar på att pliktbiblioteken har beredskap och samarbeten som dock är generella för krishantering men inte specifikt relaterade till krissituationer med extremt väder. Slutsatser som drogs är att den beredskap och de samarbeten som finns hos pliktbiblioteken varierar stort i utformning och omfattning. I samarbetet mellan pliktbiblioteken har en splittring framkommit där formella överenskommelser saknas. Dessa variationer påverkar sannolikt pliktbibliotekens resiliens inför extremt väder. Studien bidrar med viss, begränsad, forskning inom detta fält där framtida forskning behövs för att ge en mer heltäckande bild.

Skapat av Högskolan i Skövde och på uppdrag av Elektroautomatik i Skövde har detta projekt genomförts för att identifiera möjliga människa-robot samarbeten i monteringsmiljö. Robotarna som funnits i åtanke för denna form av samarbete är kollaborativa robotar. I dagens industri existerar redan kollaborativa robotar men utför ofta uppgifter på en mer samexisterande nivå avskild från människan. Den form av människa-robot samarbete som undersökts i detta arbete är där båda parter assisterar varandra i en arbetsuppgift på gemensam yta. Detta koncept har blivit allt viktigare för dagens företag som efterfrågar ett mer flexibelt och anpassningsbart system i framtiden. Under projektet undersöktes även förbättringsförslag på nuvarande lösningar för kollaborativa robotar samt processen kring robotlösningen. Genom studerad litteratur utformades tre intervjuprotokoll avsedda för en intervjustudie med tre olika yrkesgrupper – montörer, produktionstekniker och ingenjörer. Intervjustudien utfördes i samarbete med företag i Skövde där kunskap extraherats från personer inom monteringsmiljö. Kärnfrågan i samtliga intervjuprotokoll var i vilka uppgifter i monteringsmiljö som intervjupersonen såg möjlighet till ett människa-robot samarbete. Insamlad data har transkriberats, strukturerats och sorterats för att kunna sammanställa ett resultat. Förslag på möjliga arbetsmoment som framkom under intervjustudien delades in i sex kategorier: Svåråtkomligt, tidskrävande, ergonomisk avlastning, logistik, kvalitet och produktvariation. Ett resultat presenteras där samarbetsuppgifter mellan människa och robot sammanställts från intervjustudien. Dessa har sorterats efter de sex kategorierna inom möjliga arbetsmoment. Övergripande förslag angavs under intervjustudien på vilken typ av uppgifter och områden en kollaborativ robot hade kunnat samarbeta med en människa. Dessa förslag föll under flera kategorier – exempelvis äntring av stort antal skruvar vilket kan kategoriseras enligt både ergonomisk avlastning och tidskrävande. Den kategori som genererat flest förslag är arbetsuppgifter där en kollaborativ robot kan erbjuda ergonomisk avlastning för människan. För att identifiera mer specifika arbetsuppgifter behöver ytterligare undersökning utföras baserat på de områden som identifierats i detta arbete. Den kollaborativa robotlösningen behöver kunna arbeta inom flera olika kategorier för att uppnå den framtida flexibla produktion som efterfrågas. / Created by the University of Skövde and assigned by Elektroautomatik in Skövde this project was executed to identify possible HRC tasks in the assembly industry. The robots that were reviewed for this type of collaboration tasks were collaborative robots. Collaborative robots already exists in today’s industry but are commonly working on a co-existing level separated from the human. The type of collaboration investigated during this project regards solving tasks where the human and robot assist each other on a common work surface. This concept has gained more importance for companies today because of the increasing demand of a more flexible and adaptable system for the future production. Improvement proposals has been generated during the project regarding the collaborative robot and its implementation process. Based on the researched literature three interview protocols was created for three different groups of professions – assemblers, production technicians and engineers. In collaboration with companies in Skövde the interviews were executed gathering knowledge from people working within the assembly environment. The main question in all interview protocols were in which type of assembly tasks the interviewed could see a possibility for HRC. Collected data has been transcribed, structured and sorted in order to reach a result. Proposals of possible HRC operations gathered from the interviews were divided into six categories – inaccessible, time demanding, ergonomic relief, logistics, quality and product variety. A result has been presented where HRC tasks has been compiled from the interviews. These has been sorted into the six categories generated from possible HRC operations. General ideas were proposed during the interviews regarding what possible type of tasks and areas a collaborative robot could work together with a human. In many cases the proposals given could be sorted into more than one category – for example assemble of a large amount of screws that could be categorized as both ergonomic relief and time demanding. The category that generated the largest amount of proposals of HRC were tasks intended to offer ergonomic relief for the human. To identify more specific HRC tasks further research need to be performed based on the categories of areas that has been identified in this project. The future collaborative robot solution has to be able to combine more than one category to reach the flexible and adaptable system that is demanded.

Bakgrund: Traumavård innebär vård av allvarligt somatiskt skadade patienter. För att vårda dessa patienter samlas multiprofessionella team, vilket ställer krav på teamarbete och god kommunikation för ett säkert och strukturerat omhändertagande. Kommunikation och informationsöverföring är ett riskområde inom vården och sambandet mellan bristande kommunikation och bristande behandlingsresultat är väldokumenterat. Traumaomhändertagande är en stressfylld situation, som ställer stora krav på sjuksköterskan på akutmottagningen, och innebär utmaningar för att uppnå en välfungerande kollaborativ kommunikation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation i traumateam. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 sjuksköterskor som arbetar på två akutmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes av datamaterialet. Resultat: Studiens resultat genererade i ett tema Kommunikation – ett komplext samspel, vilket belyser komplexiteten av kommunikation i traumateam. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Kollaborativ kommunikation utmanar, Struktur- att förhålla sig till vissa ramar och Kommunikationen påverkar patienten. Komplexiteten i kommunikationen inom teamet beror på personliga egenskaper samt hur teamarbetet fungerar i övrigt. Vikten av struktur och att förhålla sig till riktlinjer och rutiner påverkar kommunikationen, och ledarskapet spelar här en central roll. Kommunikationens kvalitet påverkar utfallet för patienten och är något som förbättras genom traumaövning. Slutsats: Studien identifierar komplexiteten av kommunikationen inom traumateamet. Ett tydligt ledarskap och teamets samspel spelar en avgörande roll för utfallet för patienten, och vikten ligger i att kommunicera rakt och tydligt. Brister i kommunikation leder till ett försämrat teamarbete och negativa påföljder för patient. Genom traumaövning kan kommunikationen främjas och sjuksköterskan stärker sin yrkesroll. / Background: Trauma care involves the care of seriously somatic injured patients. To care for these patients a multi-disciplinary team is gathered, which requires teamwork and good communication skills for a safe and structured care of the patient. Communication and the transmit of information comprise a risk in healthcare and the relationship between bad communication and lacking treatment results is widely documented. Trauma care is a stressful situation that put demands on the nurse at the emergency department, and means challenges to achieve an effective collaborative communication. Aim: The aim was to illustrate nurses´ experiences of communication in the trauma team. Method: The study was conducted with a qualitative approach, where semi-structured interviews were performed with 11 nurses working in two emergency departments. All the data was analyzed by the help of qualitative content analysis method. Result: Study results generated in a theme Team communication -and its complexity. The result is presented in three main categories: The challenges of collaborative communication, Structure- to relate to certain rules and The Communication affects the patient. The complexity of communication within the team depends on personal characteristics and how teamwork otherwise functions. The value of leadership is essential as well as a structured approach and how to relate to policies and routines. The communication quality affects the care process for the patient and can be improved by trauma training.    Conclusion: The study identifies the complexity of communication within the trauma team. Leadership and team interaction plays a crucial role for the outcome of the patient. It is of importance to communicate direct and clear. Lack of communication leads to impaired teamwork and adverse consequences for the patient safety. By trauma training, communication can be promoted and the nurses develop professional skills.

Denna uppsats ämnar redovisa en kollaborativ autoetnografisk studie utifrån begreppen värdskap, sociologi, kommensalitet och främlingen. Studiens övergripande syfte är att skapa en förståelse kring hur måltidsevent anordnade i Umeå via mobil-applikationen Airdine upplevs ur värdens perspektiv. Studien bygger på tre event upprättade med aktionsforskning som grund, det vill säga en iscensättande och deltagande roll intas av oss som värdar. Metoden kollaborativ autoetnografi innebär i denna uppsats att två personer dokumenterar varsin uttömmande autoetnografi om sina innerliga tankar och reflektioner kring värdskapet, dessa reflektioner utgör studiens empiri. Studien har resulterat i djupa uttömmande reflektioner kring värdarna kopplat till det induktiva teoretiska ramverket. Slutsatsen pekar på aktionsforskning tillsammans med kollaborativ autoetnografi att kunna fungera som ett komplement till varandra och vara ett intressant nytt verktyg för framtida forskning inom hospitality-fältet. / This paper aims to account for a collaborative autoethnography study based on the concepts of hospitality, sociology, commensality and the stranger. The general purpose of the study is to create an understanding around how meal-events arranged in Umeå through the mobile-application Airdine are percieved from the perspective of the host. The study revolves around three events executed with action research as its base, in other words a staging and participatory roll is taken by us as hosts. In this paper collaborative autoethnograpy means that two people each document a complete and exhaustive field-journal regarding their innermost thoughts and reflections around their hospitality, these reflections will then make up the empirics of the study. The study has resulted in profound exhaustive reflections surrounding the hosts connected to the identified theoretical framework. The conclusion points at action research paired together with collaborative autoethnography to compliment each other and of being a possibly interesting tool for future research within the hospitality field.

Design har en otrolig förmåga att föra utvecklingen framåt men det finns många som är kritiska till hur design utvecklas i västvärldens samhälle. Syftet med denna uppsats är att analysera open design för att ge ett alternativt perspektiv på industridesign. Open design handlar om en designprocess där vem som helst kan delta, utveckla och tillverka produkter. Metoden har sin grund i open source-rörelsen som hastigt spreds i och med internets utbredning. Open design är dock inte lika välutvecklat då rådande marknads- och företagssystem till viss del hämmar detta. Dock finns det krafter som visar på att sättet vi idag ser på bland annat kreativitet och motivation är förlegat och behöver updaderas. Detta för att vi ska kunna möta de problem vi idag står inför beträffande miljö och rättvisa. Tanken med open design är att människor på lika villkor jorden över ska få samma chans att utveckla och använda ändamålsenliga produkter och idéer. Denna uppsats har en kritisk ställning till västvärldens sätt att behandla design och designprocessen. I det rådande systemet kommer design bara en del till nytta och överkonsumtion i väst har ofta en smutsig baksida i bland annat orättvisa handelsvillkor och arbetsförhållanden hos producenter. Uppsatsen är en litteraturstudie som beskriver och analyserar öppna ickekommersiella kollaborativa designprojekt.