<p>Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och depression är vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hälsa är dock begränsad. Denna studie syftade till att beskriva människors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var även att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju individer. De sju individerna, tre kvinnor och fyra män, intervjuades om sina erfarenheter av den irakiska regimens kemiska bombattacker av staden Halabja våren 1988. Resultatet av studien visade att samtliga intervjupersoner exponerats för ett flertal påfrestande händelser. Samtliga drabbades av någon form av förlust exempelvis förlust av nära anhörig, social position och sin hemstad. Trots att händelsen inträffade för 20 år sedan kvarstår tydliga minnen som påverkar individen än idag. Individernas hanteringsstrategier visade sig vara konstruktiva.  Den kollektiva erfarenheten var en betydelsefull skyddsfaktor då intervjupersonernas berättelser visade på en stark känsla av samhörighet.</p>

<p>Titel: Det är vi som är Piratpartiet – ett system för kollektiv handling</p><p>Författare: Jan-Olof Ruuska</p><p>Handledare: Eva Schmitz</p><p>Examinator: Lars-Olof Hilding</p><p>Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad</p><p>Sektion: Hälsa och Samhälle</p><p>Kurs: Sociologi C, 61-90 hp</p><p>Delkurs: C-uppsats, 15 hp</p><p>År: 2010</p><p>Syfte: Att beskriva och förstå Piratpartiet utifrån Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.</p><p>Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlande</p><p>Metod: Kvalitativ metod, teorinära förhållningssätt, fallstudiedesign</p><p>Resultat: Piratpartiet beskrivs och förstås i uppsatsen utifrån Meluccis teorier om kollektivt handlande. Utifrån sex viktiga processer träder en bild fram av hur det går till när systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna själva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mål, medel och metoder, i opposition mot motståndaren, formas ett ”vi”, ramverket för vad som är en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.</p><p>Nyckelord: Informationsåldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion</p>

Titel: Det är vi som är Piratpartiet – ett system för kollektiv handling Författare: Jan-Olof Ruuska Handledare: Eva Schmitz Examinator: Lars-Olof Hilding Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle Kurs: Sociologi C, 61-90 hp Delkurs: C-uppsats, 15 hp År: 2010 Syfte: Att beskriva och förstå Piratpartiet utifrån Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande. Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlande Metod: Kvalitativ metod, teorinära förhållningssätt, fallstudiedesign Resultat: Piratpartiet beskrivs och förstås i uppsatsen utifrån Meluccis teorier om kollektivt handlande. Utifrån sex viktiga processer träder en bild fram av hur det går till när systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna själva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mål, medel och metoder, i opposition mot motståndaren, formas ett ”vi”, ramverket för vad som är en piratpartist, ramverket för kollektiv handling. Nyckelord: Informationsåldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion

Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och depression är vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hälsa är dock begränsad. Denna studie syftade till att beskriva människors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var även att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju individer. De sju individerna, tre kvinnor och fyra män, intervjuades om sina erfarenheter av den irakiska regimens kemiska bombattacker av staden Halabja våren 1988. Resultatet av studien visade att samtliga intervjupersoner exponerats för ett flertal påfrestande händelser. Samtliga drabbades av någon form av förlust exempelvis förlust av nära anhörig, social position och sin hemstad. Trots att händelsen inträffade för 20 år sedan kvarstår tydliga minnen som påverkar individen än idag. Individernas hanteringsstrategier visade sig vara konstruktiva.  Den kollektiva erfarenheten var en betydelsefull skyddsfaktor då intervjupersonernas berättelser visade på en stark känsla av samhörighet.

Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och depression är vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hälsa är dock begränsad. Denna studie syftade till att beskriva människors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var även att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju individer. De sju individerna, tre kvinnor och fyra män, intervjuades om sina erfarenheter av den irakiska regimens kemiska bombattacker av staden Halabja våren 1988. Resultatet av studien visade att samtliga intervjupersoner exponerats för ett flertal påfrestande händelser. Samtliga drabbades av någon form av förlust exempelvis förlust av nära anhörig, social position och sin hemstad. Trots att händelsen inträffade för 20 år sedan kvarstår tydliga minnen som påverkar individen än idag. Individernas hanteringsstrategier visade sig vara konstruktiva.  Den kollektiva erfarenheten var en betydelsefull skyddsfaktor då intervjupersonernas berättelser visade på en stark känsla av samhörighet.

Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer söka förståelse för hur elever i en högstadieklass på en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi använder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet påverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har använt oss av är intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har använt oss av denna metod är för att söka förståelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp. Den slutsats vi drar är att identitetsskapande hos eleverna påverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna. Eleverna skapar sin identitet i relation till de andra eleverna i klassen. Eftersom klassen inte är självvald så leder det till att eleverna riskerar att skapa en annan identitet än vad de hade gjort om de själva hade fått bestämma sin klass.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den klimataktivistiska organisationen Extinction Rebellion Sverige gestaltar klimatfrågan och på vilka sätt denna gestaltning ligger till grund för skapandet av en kollektiv identitet. Det har jag gjort genom att fokusera på organisationens pressmeddelanden som de publicerat på sin hemsida. Det blir relevant att studera pressmeddelanden då dessa kan ses som en slags intern och extern kommunikationskanal där Extinction Rebellion Sverige kan förmedla sina värderingar och åsikter. Jag analyserar mitt material utifrån gestaltningsteorin och teorier om nya sociala rörelser och kollektiv identitet. De huvudsakliga resultaten visar på en väldigt alarmistisk syn på klimatfrågan där stort ansvar läggs på svenska politiker. Samtidigt finner de stor tilltro till deras aktioner av civil olydnad. Den kollektiva identitet som ges uttryck för i pressmeddelandena grundar sig mycket i att ifrågasätta systemet och att medlemmar skriver under på den verklighetsbild som presenteras. / The study aims to examine how the climate activism-organization Extinction Rebellion Sweden frames climate change and how the framing plays a part of their collective identity. This is done by studying press releases published on their website. I find press releases relevant for this study since it is a way of both internal and external communication where Extinction Rebellion Sweden can mediate their values and opinions. The theory being used is framing theory as well and theories of new social movements and collective identity. The results show that they tend to frame climate change in an alarmistic way where a lot of the responsibility is put on Swedish politicians. At the same time, they express great faith in civil disobedience as action. The collective identity being expressed in the press releases is based in questioning the system and the fact that their members agrees on the reality being presented.

På skolförbandens utbildningsenheter vid Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) och Militärhögskolan Halmstad (MHS H) ges det uttryck för en frustration. Frustrationen avser en otydlighet över förväntningar på personalen vid höjd beredskap och i händelse av krig. För att få en djupare förståelse kring denna frustration har vi utgått ifrån ”Vår militära profession”, vilket är Försvarsmaktens inriktningsdokument för en gemensam militär profession. Sökandet efter denna förståelse har lett fram till en studie där den induktiva ansatsen varit vägledande i form av en kvalitativ forskningsmetod. Empirin har därför inhämtats genom semistrukturerade workshops i form av en referensstudie (vid K 3 och P 4) och en huvudstudie (vid FMTS och MHS H). I analysen som har varit inspirerad av Grounded Theory visade sig identitetsbegreppet vara centralt med utgångspunkt i identitetsteorier, organisationsteorier och professionsteorier. Resultatet visar att personalen på FMTS och MHS H upplever en oklar identitet som har sin grund i en otydlighet i förväntningar. Otydligheten påverkar personalens förmåga att känna tillhörighet och att utveckla sig i sitt yrkesutövande kopplat till den väpnade striden samt möjlighet att skapa en gemensam kultur. Denna otydlighet går även att utläsa i de motsättningar som råder mellan rollen som utbildare och att ha en befattning vid ett krigsförband. Resultatet visar att den kollektiva identiteten och självkänslan är låg på skolförbanden. För att stärka den kollektiva självkänslan bör den gemensamma målbilden tydliggöras. Detta skapar en förståelse kring vilka förväntningar organisationen har på personalen vid höjd beredskap eller i händelse av krig. Skolförbanden bör även utveckla samarbete inom och utom organisationen för att öka kunskapen och förståelsen kring det gemensamma resultatet samt stärka den gemensamma profilen. Sammantaget bidrar alla dessa delar till att stärka skolförbandens identitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur identitet och processer av identitetsförändring påverkas av uppfattningar om platser och en regional flytt. Detta med fokus på Tornedalingar som har flyttat bort från Tornedalen. För att uppnå detta syfte intervjuades fyra utflyttade tornedalingar, varpå datamaterialet analyserades genom tematisk analys. I likhet med tidigare forskning som har visat att rötter är av stor vikt för människors identitet, visar den här studiens huvudslutsatser att rötter även är av stor vikt för tornedalingars identitet och förhållningssätt. Slutsatserna påvisar även att en flytt från Tornedalen i sig inte nödvändigtvis påverkar identiteten, men kan leda till att individer träder in i nya sociala sammanhang som i sin tur kan kopplas till identitetsförändring.

The purpose of this study is to explore the collective identity of incels created on the incel forum incels.is from an information science perspective. This is done by studying both the cognitive information behavior of the forum members as well as the socio-cognitive information practice of the forum. Considering the incel community is online based, a netnographic approach is used. A netnographic approach relying on a non-participant observation of 86 posts made on a publicly available incel forum. Personal narratives in the posts are regarded as the cognitive information behavior of the forum members and analyzed to depict the collective identity of incels through social interactions on incels.is from the collective identity theory. By identifying the incel discussion forum as an echo chamber we explore its information practice with the theory of selective exposure. The information practice of the forum accentuates the habitualization and continuity of the values and polarization that shape the collective identity. The empirical findings show that the collective identity is based off of a polarization between in-groups and out-groups which is heavily marked by terminology and selective exclusion. The forum is a social space strictly for heterosexual males that considers their personal state of involuntary celibacy an identity that needs to be enacted socially with likeminded. The empirical findings tell that the incels believe in a societal hierarchy where they are placed at the bottom for not meeting the heteronormative ideal of beauty and therefor lack romantical and intimate experiences. The collective identity of incels on incels.is consists of evaluating common incel traits, comparing the in-group with the out-group and vent their anger towards those responsible for the men’s loneliness.