<p>The aim of this one-year master thesis in archival science was to examine how municipalities take regulations concerning public records into account when they use Facebook. Another aim was to examine the involvement of archivists, registrars or similar staff in the management of the regulations. Since Swedish archival theory and practice has a close connection to the application of these regulations, such an examination was hopefully going to reveal tendencies of importance for archival science. The method used to collect information was a web questionnaire and the result was based on answers from 21 municipalities with an official Facebook page. The questionnaire showed that six of the municipalities regarded documents originating from their Facebook page as public records. Three did not, and a large group had not yet decided how to treat these documents. Only three municipalities did archive documents from Facebook. The involvement of archivists, registrars and similar personnel was generally very small, even though regulations concerning public records had more often been taken into account in the municipalities that had informed this personnel about the use of an official Facebook page. The difference in management between the municipalities was together with the demand for national guiding principles indicating difficulties in applying the regulations to social medias like Facebook. The fact that most of the municipalities that had taken the regulations into account had come to the conclusion that Facebook generated public records, together with the fact that national guiding principles presented during the work with this thesis had the same interpretation, indicated that documents originating from Facebook will be a part of Swedish public records in the future. The difference in management and the demand for guidance also indicated a need for better division of responsibilities and a more active approach in the future, to ensure that the regulations concerning public records are taken into account early and correctly when authorities starts to use new medias.</p>

This thesis examines prerequisites for wind power diffusion in a county in Sweden that quite recently was concidered to be of interest for electricty production from renewable energy sources. Three different municipalities: Falun, Mora and Orsa in the county of Dalarna are highlighted.  Their view on permitting processes of wind power installations are investigated. Other actors, such as exploiters and local citizens are also being analysed. This study shows that the local acceptance was very high when the first wind power parks were built, much thanks to local politicians and local citizens. For the politicians the wind power symbolised a key to a better green society, for the local citizens the wind power meant some economical advantages. The first wind power parks were localised to areas because of good wind conditions and social factors, especially from local communities. However, results from this study shows that the acceptance for wind power the last few years, in generel, has decreased.  The local authorities have also been conscious of some negative consequenses from already built wind power parks.  As a response they started to add planning tools to the permitting process.

Sverige är indelat i två regioner; 18 landsting och 290 kommuner. Dessa delar ansvarar för den samhällsservice som finns där vi bor i form av skola, förskola, äldreomsorg och socialomsorg. Det råder en decentraliserad organisationsstruktur där förvaltningarna i respektive kommun är självstyrda. E-förvaltning är ett aktuellt område där staten önskar utveckla och förbättra sina olika verksamheter med hjälp av IT. Många kommuner utvecklar nu e-strategier och handlings för att strukturera sin IT-verksamhet. Järfälla och Haninge kommun har kommit en bit på vägen för att förbättra sin e-förvaltning genom två olika tillvägagångssätt. Järfälla har i dagsläget upprättat sin e-strategi och ska nu se över hur omorganiseringen av verksamheten ska se ut. Haninge kommun har konsoliderat sin IT-support och drift samt kartlagt en viss del av IT-verksamheten, och ska nu sammanställa en konkret e-strategi. Gemensamma tjänster (shared services) är ett koncept som har använts flitigt inom den privata sektorn i många stora internationella företag. Det går ut på att lägga en enhet inom organisationens gränser som hanterar de gemensamma stödfunktionerna som finns i verksamheten. Vi avser att genomföra en förstudie med en nulägesanalys av kommunernas verksamhet i relation till deras IT-funktioner. Därefter ämnar vi bidra med en nyttoanalys som kan underlätta i utvärderingen av IT-relaterade investeringar och eventuellt införande av gemensamma tjänster. Vi kommer fram till att det finns ett antal parametrar som kommunerna bör fokusera på när de värderar sin IT-verksamhet och e-strategi. Vi ser en möjlighet att införa en gemensam tjänsteenhet för vissa av IT-funktionerna, medan drift och support troligen lämpars sig bäst för outsourcing. Rekommendationen är att först göra en tydlig och detaljrik kartläggning av IT-verksamheten och organisationen för att sedan bedöma hur infrastruktur skall se ut och e-strategin utformas.

Denna avhandling handlar om förändring av kommunal ledning, specifikt inom vård och omsorg. I Sverige finns inte mindre än 15 000 chefer inom kommunal vård och omsorg. De kan hantera budgetar som överstiger en miljard kronor och mellanchefer inom samma verksamhet kan leda ett hundratal medarbetare. Syftet med avhandlingen är att beskriva organisering av kommunal ledning samt att förklara varför kommunala ledningsorganisationer förändras. Den bygger på litteraturstudier samt på longitudinella fallstudier i Linköpings och Norrköpings kommuner. Studien visar att förändrade omgivningsförhållanden och spänningar som finns i kommunernas övergripande uppgifter, det vill säga medborgarnas intresseorganisation, att vara serviceleverantör, myndighet och samhällsaktör driver på aktörer till att förändra kommunala ledningsorganisationer. Nya idéer växer fram som en effekt av bakslag av tidigare fattade beslut. Bakslagen och nya idéer leder till krav på ledningsförändringar för att kunna hantera uppgifter på ett mer önskvärt sätt. För att få till stånd förändring hänvisas till kommunernas övergripande uppgifter och legitima institutioner som är förknippade med rättvisa, effektivitet, öppenhet och utveckling. / This dissertation deals with municipal management and especially municipal management of eldercare. In Sweden there are at least 15 000 managers in public service managing eldercare. Some managers of them are responsible for budgets of more than one billion SEK. Middle managers in municipal care can be responsible for up to one hundred co-workers. The purpose of the dissertation is to describe the organising of municipal management and explain why it changes. The dissertation is based on studies of literature and longitudinal case studies in Linköping and Norrköping. Changed circumstances and tensions within the municipality’s organization, specifically related to the overall assignments of the municipalities are conditions that influence agents to want to change their management. The overall assignments of the municipalities are democracy, supplier of service, authority and being a society actor. New ideas grow as an effect of organisational setbacks of earlier decisions. The setbacks and new ideas contribute to a demand of management changes. In order to change the management of a municipality, actors have to refer to the overall assignments and institutions such as justice, efficiency, openness and development.

Hållbar utveckling är en viktig utmaning i vår tid och folkhälsa har betydelse för begreppets alla tre dimensioner. Det finns många styrdokument om vikten av att integrera folkhälsa i arbetet med hållbar utveckling men forskning saknas om hur folkhälsoaspekter integreras in i hållbar utveckling. Studien syftade till att undersöka folkhälsans betydelse i arbetet med hållbar utveckling i kommuner utifrån ett underifrånperspektiv. En singel case-studie har genomförts i Sörmlands län och data samlades in med hjälp av styrdokument och intervjuer. Resultatet visar att folkhälsobegreppet inte används i samband med arbetet kring hållbar utveckling. Dock förekommer faktorer som påverkar folkhälsa i stor utsträckning. En bred syn på folkhälsa framhålls som centralt för att lyckas integrera folkhälsa, då beröringspunkterna med andra verksamhetsområden är många. Att främja och utveckla samarbete mellan sektorer är en möjlighet i för integrering av folkhälsa medan utmaningarna ligger i att utbilda både befolkningen och tjänstemän samt ha en helhetsbild i arbetet med hållbar utveckling. Slutsatserna är bland annat att ekonomisk utveckling och tillväxt är högt prioriterade områden i kommunerna varför folkhälsoarbetet bör inriktas och anpassas för att främja tillväxt. För att skapa ett framgångsrikt arbete med tillväxt och hållbar utveckling bör folkhälsoaspekter beaktas i större utsträckning samt folkhälsoarbetet beakta frågor om tillväxt och hållbar utveckling. / Sustainable development is an important challenge in our time and public health has an impact on all of its three dimensions.  The importance of integrating public health in sustainable development is emphasized in many public policies but there is limited research about the implementations. The aim of this study is to explore the importance of public health in sustainable development from a bottom up municipal perspective. A single-case study was conducted and data was collected through documents and interviews. The result shows that the concepts public health and sustainable development is not used together. But determinants for health often occur in sustainable development contexts and in public policies. To succeed in integrating public health with sustainable development a broad perspective on public health is important. An opportunity in the integration process is to develop and promote cooperation between different sectors. Some challenges are to educate the population and the civil servants and see the comprehensive picture in the work towards a sustainable development. The conclusions show that economic development and growth is high priority in the municipalities and the public health work should be altered to promote economic growth. To link the concept of public health to sustainable development it should be included in the public health work to create success with economic growth and sustainable development.

Det råder stora ojämlikheter mellan Sveriges kommuner. Dessa ojämlikheter mynnar ut i tvåtrender som råder i många mindre kommuner: befolkningen åldras och urbaniseringsgradenökar. Urbaniseringsgraden har gjort att mindre kommuner har ett försämrat ekonomiskt lägreoch många kommuner står inför valet att antingen höja skatten eller reducera den kommunalaservicen. I denna uppsats kartlägger vi genom ekonomiska begrepp hur två medelstorakommuner har hanterat den demografiska utvecklingen samt vad kommunerna bör fokuserapå för att öka sin attraktivitet.Utifrån de demografiska nyckeltal som studerats kommer vi fram till att mycket av deekonomiska svårigheter som uppkom på 1970-talet lever kvar än idag hos många kommuner.De har hamnat i en negativ spiral som är svår att ta sig ur. Kommuner som å andra sidanklarat sig bättre ur krisen har haft ett bättre ekonomiskt utgångsläge. Det finns även ett tydligtsamband mellan en bra integration av så kallade outsiders och de kommunala finanserna.Uppsatsen tydliggör att en god arbetsmarknad, attraktiva bostäder och bra kommersiellt utbudär avgörande för en kommuns attraktivitet. / Currently there are big differences between municipalities in Sweden. These differences leadto two dissimilar tendencies: the population is aging and the degree of urbanisation increases.The urbanisation has set several smaller municipalities in a severe economic situation and alot of municipalities are facing to either raise the local tax or reduce the public service. In thispaper the authors’ research through economic concepts how two medium sized municipalitieshave handled the demographic changes and what the municipalities should do in order toincrease their attractiveness.The findings of this study indicate that the demographic changes, to a large extent, dependson previous recessions in the municipalities which still is causing an unbalanced economy.The municipalities are facing a downward spiral that is hard to emerge from. On the otherhand some municipalities managed the recessions in a more successful way and are nowfacing a more positive economic position. Further, there is a clear correlation between a wellfunctioningintegration on the labour market and public finances. The result of the paper alsoshows that a well-functioning labour market, housing market and commercial supplydetermines municipalities’ attractiveness.

Den här avhandlingen undersöker utvecklingen av en elektronisk förvaltning ur ett legitimitetsperspektiv. Det övergripande syftet är att analysera den reella och potentiella förändring som e-förvaltning innebär för den offentliga förvaltningens legitimitetsgrunder, både i form av hur e-förvaltning har formulerats som idé, och hur det konkret har gått till när e-förvaltning har implementerats i praktiken. Avhandlingen består av fem artiklar som undersöker olika aspekter av syftet, från idéerna bakom e-förvaltning på internationell nivå, till implementeringsprocessen på lokal nivå. Den övergripande analysen använder sig av så kallad pragmatisk institutionalism, samt perspektiv på hur legitimitet skapas och upprättshålls i förvaltningen. En fallstudie av en svensk kommun utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Detta material kompletteras med en mindre studie av ytterligare en svensk kommun, samt dokumentstudier av den Europeiska Unionens policy för e-förvaltning. Avhandlingen lyfter fram fyra huvudsakliga slutsatser: (1) e-förvaltningsreformer bidrar till skapandet av en ny praxis, där den praktiska utvecklingen och tillämpningen av IT blir ett allt viktigare inslag i den studerade kommunens organisering och serviceutövning, (2) detta bidrar till en omorganisering av aktörsroller- och förhållanden. Ledande tjänstemän i kommunen övertar den strategiska styrningen av utvecklingsprocessen från lokala politiker, medan kommunens närbyråkrater kringgås genom att medborgaren förväntas ta ett större eget ansvar för interaktionen med förvaltningen, (3) legitimitetsgrunder såsom brukarinflytande och kundanpassning placeras därmed i förgrunden medan den politiska styrningen och bedömningen hamnar i bakgrunden, (4) dessa förändringar tyder på allt starkare inslag av en gör-detsjälv-logik, där legitimitet i genomförandeprocesser främst grundar sig i individens möjlighet till självbetjäning och självförvaltning via elektroniska kanaler. / This thesis explores the development of an electronic government from a legitimacy perspective. The overarching aim is to analyse the actual and potential processes of change and impacts of e-government on bases of legitimacy within public administration – both with regards to how the ideas behind e-government have been formulated as well as how e-government in practise has been realised. The thesis consists of five articles that examine different aspects of the overarching aim; from the ideas behind e-government on an international level, to the practical implementation process in local government. The overarching analysis uses an institutional perspective and perspectives on the creation and maintenance of legitimacy in public administration. An in-depth case study of a Swedish municipality provides the main empirical material for the analysis. In turn, the material is supplemented with a smaller case study of another Swedish municipality, as well as document studies of the e-government policy of the European Union. The analysis arrives at four overarching conclusions: (1) egovernment reforms contribute to new practises, in which the development and application of IT is becoming increasingly central for the local organisation and the provision of public services, (2) this contributes to a reorganisation of actor roles and relationships. Leading public officials shoulder the strategic steering usually confined to local politicians, whilst street-level bureaucrats are circumvented by citizens since citizens are expected to shoulder greater individual responsibility in their interaction with administrations, (3) in turn, certain bases for legitimacy are placed in the foreground, in particular user influence and customer adaptation, whilst political steering and evaluation are downplayed, (4) these developments point at the emergence of a do-it-yourself-logic, in which legitimacy is mainly based on creating sufficient preconditions for individual selfservices and self-government through the electronic channels of administrations.

Denna studie är en fortsättning på kandidatuppsatsen Sveriges kommuners turisthemsidor – En studie om var Sveriges kommuner befinner sig i webbutvecklingen i relation till web 2.0 genomförd av Johansson och Winther som är två av författarna till denna studie. Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur Sveriges kommuner arbetar med sina turisthemsidor samt sociala medier. Denna kandidatuppsats genomfördes genom en observation samt kvalitativa intervjuer med tio av Sveriges 290 kommuner. Resultatet visade att kommunerna använder sina turisthemsidor och sociala medier för att nå ut till önskade målgrupper. Det visade sig även att flera av kommunerna befinner sig i en utvecklingsfas gällande webbplatserna. Endast hälften av kommunerna med turisthemsidor har en digital strategi. / This study continues on the bachelor thesis Sweden’s municipalities’ tourist sites - A study of where Sweden’s municipalities stand in their web development compared to web 2.0, conducted by Johansson and Winther who are two of the authors of this study.The purpose of this study is to provide a greater understanding of how Swedish municipalities work with their tourist websites and social media. This bachelor thesis was conducted by an observation and qualitative interviews with ten of Sweden's 290 municipalities. The results showed that municipalities use their tourist sites and social media to reach desired target audiences. It was also found that many of the municipalities are in a development phase regarding their tourist sites. Only half of the municipalities with tourist sites have a digital strategy.

Sweden possess the forth place as the most gender equal country in the world (World Economic Forum, 2013). But when it comes to women in higher-level positions, Sweden ends up below the European mean (European Commission, Justice, 2011). How can this be? And more importantly, how can Sweden work to attain gender equality in higher-level positions in the future? Why this gap exists in Sweden and how to reduce it is in need of further investigation and research. The thesis aims to investigate why men keep dominating higher- level positions within organisations in Sweden. A focus has been put on municipalities and their extensive work for gender equality. The thesis will address the extensive work Swedish municipalities have done within gender equality and why they are relatively equal when it comes to gender equality in higher- level positions. Further on it will provide a general understanding of their successful work and how it can be useful in other organisations. Additionally, it will be investigated how this extensive gender equality work, with a primary focus on gender equality policies and plans, and other regulations can help women reach and keep the higher-level positions in an organisation. A qualitative research approach has been used for this research. The primary data was collected through in-depth semi- structured interviews with five Swedish municipalities. The data was later analysed through qualitative data analysis. In conclusion, the most successful factors to include when working towards a gender equal workplace and encouraging more females to aim for higher-level positions are extensive work with gender equality policies and plans, including changes in the recruitment process together with providing options of how to allocate your working hours. This to open up for equal opportunities, excluding gender based prejudices, for those individuals who have the right competence and are interested in possessing a higher-level position in an organisation.

This study has aimed to investigate how a growing municipality defines social sustainability and what methodology is used to achieve this. The municipality of Skellefteå has been selected to be analyzed for this essay.  The method applied is a qualitative case study where four documents related to the municipality of Skellefteå and its planning unit have been analyzed. The documents that have been used for the study are the municipality's comprehensive plan, the public health policy program, their development strategy for 2030 and the digital citizen dialogue that formed the basis for the development of the strategy. To gain a deeper understanding of how the work on these documents is carried out and how they relate to social sustainability, two semi-structured interviews were conducted with two professionals who actively worked with the documents. What the study shows is that within recent years the work with social sustainability has been actualized and more visible within the planning unit and the municipality's work around the concept. Skellefteå's municipal growth has meant that the various documents within the municipality had to be updated for them to be adapted to the new conditions within the municipality. How it will be reflected later in the physical planning in the municipality remains to be seen as Skellefteå is still in an initial phase of the social transformation that has begun. Further research is proposed since each municipality is unique and that site-specific conditions need to be analyzed to apply social sustainability in the best possible way. Social sustainability is also a complex and broad concept, which makes it difficult to generalize conclusions based on this study.