Klimatfrågan är idag en världsomfattande utmaning och därmed krävs ett omfattande arbete för att minska vår klimatpåverkan. Parallellt i samhället har det skett en stor utveckling inom digitalisering och ökad implementation av informationssystem. Tidigare forskning belyser att informationssystem besitter en stor potential för ett mer hållbart arbete där kommuner och regioner innehar en viktig roll i att miljöanpassa sina verksamheter. Green IS (Green Information Systems) och Environmental Management Systems (EMS) är två termer som vuxit fram inom IS-sektorn. Det innebär att implementera informationssystem som stödjer miljöarbete och hållbarhet samtidigt som effektivisering och kostnadsreducering eftersträvas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kommuner och regioner i Småland använder sig av Green IS och EMS för ett mer hållbart klimatarbete. Studien ämnade att belysa vilken sorts system som används och huruvida det bidrog till ett minskat klimatavtryck. Kommuner och regioner är stora aktörer och det ses som viktigt att de ligger i framkant för en utveckling gentemot ett land utan fossila utsläpp. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ små-N-studie på sex kommuner och regioner. Informanterna valdes ut strategiskt då de arbetade i olika roller på respektive miljöenhet. Insamling av empiriskt material utfördes genom semistrukturerade intervjuer för en djupare förståelse inom området. Vidare tillämpades en tematisk analys för att strukturera det empiriska resultatet. Strategiska teman valdes ut för att framhäva hur kommuner och regioner verkar i det generella miljöarbetet, hur de använder informationssystem och huruvida det har hjälpt till för organisationen. Resultatet från den här studien visade att kommuner och regioner använde en mängd system och digitala verktyg inom verksamheten som kan härledas till Green IS och EMS. Majoriteten av organisationerna hade någon form av mjukvara för att beräkna och rapportera klimatdata, samt möjlighet att visualisera denna data. I organisationernas klimatarbete användes det för att samla in statistik för utsläpp och samtidigt identifiera kritiska områden. Det mynnade ut i att åtgärder har kunnat implementerats i avsikt mot ett mer effektivt miljöarbete. Det empiriska resultatet tyder på att det inte finns några kvantitativa siffror på hur användningen av Green IS och EMS har påverkat organisationernas klimatavtryck. Det har istället varit till hands genom ett effektivare sätt att identifiera kritiska områden genom beräkning och visualisering av klimatdata, som sedan har agerat underlag för åtgärder. Följaktligen har Green IS och EMS implementerats på flera sätt i kommuner och regioner vilket lett till indirekta minskningar i dess utsläpp. / Nowadays, the climate issue is a worldwide challenge and, thus, extensive work from individual actors and organizations is required to reduce our climate impact. In parallel, there has been major development in digitization and implementation of information systems (IS). Previous research highlights that information systems have great potential for more sustainable work.  The Information Systems, which go under the collective names of Green IS and Environmental Management Systems (EMS), have been implemented in organizations to support environmental work and sustainability, while striving for efficiency and cost reduction.                Municipalities and regions are major organizational actors and it is important that they are at the forefront of a development towards a country without fossil emissions. Thus, the purpose of this bachelor thesis research has been to investigate how municipalities and regions in Småland use Green IS and EMS for sustainability and climate work. The research study explored which type of these information systems are used in municipalities and regions in Småland and whether their use has contributed to reduced climate footprint. For this, a small-N-approach was selected in six municipalities and regions. The informants were purposively chosen as they work in different roles at environmental units of municipalities and regions. For the collection of empirical research data, semi-structured interviews were conducted with the aforementioned informants to gain a deeper knowledge and understanding of the research topic. Furthermore, a thematic analysis was applied to present the research results and highlight how municipalities and regions operate regarding environmental work; how they use information systems for that purpose and whether this has helped the organization. The bachelor thesis research results show that municipalities and regions used a variety of Green IS, Environmental Management Systems and related digital tools.  Most of the organizations had some form of software and applications for calculating and reporting climate data, as well as the ability to visualize this data. Within the organization’s climate work, this was used to collect statistics for emissions and, at the same time, identify critical areas. This has resulted in measures being implemented in the pursuit of more efficient climate work. The research results indicate that there are no quantitative figures on how the use of Green IS and EMS has affected the organization’s climate footprint. Instead, it has provided a more efficient way to identify critical areas through calculation and visualization of climate data, which has been the basis for measurements. Concluding, Green IS and EMS were found to be implemented in several ways, indirectly reducing emission factors in the study’s surveyed municipalities and regions.

Finanskrisen 2008–2009 medförde förödande konsekvenser för hela globen förra decennietvilka sipprade in och orsakade rippeleffekter på oväntade områden. Uppsatsens syfte kommervara att undersöka ett outforskat område, nämligen finanskrisens kausala inverkan påstudieresultat. Studien kommer ämna att använda instrument som mäter finanskrisens effektmot respektive kommun tillsammans med difference-in-difference metoden för att mäta omkommuner med hög exponering mot konjunkturkänsliga branscher presterar relativt sämre påde nationella proven i engelska, svenska, matematik och genomsnittligt meritvärde jämförtmed kommuner med låg exponering. Resultatet var att difference-in-difference estimateten förmatematik och genomsnittligt meritvärde var negativa och statistiskt signifikanta menpräglades av osäkerhet.

For several decades, there has been a transfer of ideas from the private sector to the public sector on how to modernize the organization. One widespread idea is the service guarantee. However, when ideas are transferred from one domain to another and implemented in a different context, they are also always transformed. This report centres on what happened in practice when service guarantees were introduced into two Swedish municipalities. The purpose of the study is to investigate how the employees perceived the implementation of a public service guarantee and its impact on the employees in the organization. The study points to the difficulty of transferring the ​​service guarantee idea to the public sector and to reproduce it successfully. The study indicates that the existence of the service guarantee is questioned, and gives rise to new goal conflicts when operating plans are made. Employees expect managers to be committed, while describing a status quo situation. The study indicates that the service guarantee has only become an unexploited symbolic tool in the development of quality assurance. / Offentlig sektor har sedan flera decennier tillbaka hämtat idéer från den privata sektorn för att modernisera organisationen. En idé som fått en stor spridning är tjänstegarantier. När idéer ska hämtas ut, överföras och införas mellan olika kontexter sker alltid en omformning av idén. Denna rapport berör vad som händer i praktiken när tjänstegarantier har införts i två svenska kommuner. Studiens syfte har varit att undersöka hur anställda upplever implementeringen av tjänstegarantier och vilka konsekvenser tjänstegarantin får för anställda i organisationen. Resultaten från studien visar på svårigheten att fånga idén med tjänstegarantier och att reproducera idén framgångsrikt. Av studien framgår det att tjänstegarantins existens är ifrågasatt och när verksamheten ska planeras uppstår nya målkonflikter. Anställda efterfrågar chefernas engagemang samtidigt som anställda beskriver en obetänksam tillbakastyrning. Studien pekar på att tjänstegarantin bara blivit ett symboliskt verktyg i utvecklingen av kvalitet.

In a time where environmental consciousness has become a more pressing matter the public libraries have the opportunity to influence and inspire their communities to take a stand towards more environmentally sustainable communities. The purpose of this bachelor thesis is to contribute to the discussion about the role of the public library in environmental issues and ecological sustainable development in relation to municipal government documents. Three municipalities with pronounced environmental focus were chosen, these are the municipality of Gävle, Helsingborg and Lund. The following questions were discussed: “What’s the role of three public libraries interms of ecological sustainability in relation to their respective municipalities' governing documents?” “What does the work involving ecological sustainability in the three municipalities' governing documents look like?” ”What does the three public libraries activities look like from an ecological sustainability perspective?”. The findings in this study were based on semi-structured interviews with informants from the public libraries in the chosen municipalities along with the municipal government documents. The material were analyzed through qualitative content analysis using Kathryn Millers concepts envionmental leader and environmental educator and Ali AlQahtany, Yacine Rezgui och Haijiang Li’s SUPD Model for a sustainable urban planning. The results show that the selected libraries to a large extent show signs that they work on the basis of municipal government documents. The study also shows that the libraries primarily take the role of environmental leaders, rather than educators. The SUPD Model was used to a large extent and correlated with the municipal documents.

The aim of this thesis is to examine how the Swedish municipalities handles and manages its crisis management in regard to communication and cooperation. According to Swedish law, Lag: (2006:544), every Swedish municipality needs to have an updated version of a crisis management plan. This plan consists of information on how the region plans to act in the event of an extraordinary event and it also reviews who among the municipality that is responsible for what area within the community during the time of crisis. This study consists of two main parts, in part one an examination of all of the 290 municipalities in Sweden and its websites were conducted. The results of this research shows that of all 290 municipalities only 198 of them, 68 percent, has a valid and updated version on this crisis plan uploaded to their website. Part 2 consists of qualitative interviews held with crisis managers within 6 of Swedens municipalities. The interviews aimed to study how the crisis management is conducted today and to examine whether the ongoing pandemic of Covid-19 has effected their view on crisis management. In conclusion, how municipalities cooperate and communicate with other parts of society affects how a crisis is handled. Further education and practice within this field will play an important role in the development of crisis management. Consequences of the ongoing pandemic of Covid-19 have affected how municipalities view the importance of a working crisis management within the whole organization.

Måltidsorganisationer inom offentlig sektor har alltmer börjat arbeta med måltidspolicys och i dessa implementera miljömässiga hållbarhetskriterier för att reducera måltidernas miljöpåverkan. I Livsmedelsverkets senaste kartläggning av måltider i kommunala förskolor, grundskolor och omsorgsverksamheter synliggjordes det att var femte måltidspolicy saknar kriterier relaterat till miljömässig hållbarhet samt att uppföljning av måltidspolicys endast genomförs av ett fåtal. Syftet med min studie var därför att undersöka vad svenska kommuners offentliga måltidsorganisationer anser ska finnas med i en måltidspolicy. Jag undersökte även hur de inkluderat miljömässig hållbarhet i deras måltidspolicy och utvärderade detta utifrån delområdet Hållbar i Livsmedelsverkets måltidsmodell. Dessutom undersökte jag hur deras måltidspolicy följdes upp. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio svenska måltidschefer, där en tematisk dataanalys vidare använts. Resultatet visade att ekologisk produktion, matsvinn, klimatpåverkan, svenskproducerat och en ökad andel vegetabilier ansågs vara viktiga miljömässiga hållbarhetskriterier att implementera i måltidspolicys. Närproducerat och säsongsbaserat som miljömässiga hållbarhetskriterier ansågs också vara viktiga men aningen svårhanterliga. Kriterierna i dessa måltidspolicys följdes upp av kommunerna, vanligtvis genom internredovisning av varor bland annat utifrån livsmedelscertifieringar och transport. Utöver miljömässiga hållbarhetskriterier visade studien att samarbete, kommunikation, kunskap och politik även kan utgöra centrala byggstenar i arbetet för mer hållbara offentliga måltider. Jag fann att livsmedelsverkets måltidsmodell såväl som handlingsplanen Agenda 2030 tycks ha varit viktiga dokument vid formulerandet av kommunernas offentliga måltidspolicy. Studien visade att de intervjuade måltidscheferna ansåg att måltidspolicys är viktiga redskap för att styra måltider mot att bli mer miljömässigt hållbara. Ytterligare forskning på hållbarhetsaspekter såsom ekologiska, ekonomiska och sociala samt kommunikation och integrering inom offentligt måltidsarbete behövs för att öka kunskapen kring mer hållbara offentliga måltider.

I Sverige har mängden grovavfall ökat de senaste åren. Grovavfall är avfall från hushåll såsom möbler och byggmaterial. Enligt svensk lagstiftning och EU:s avfallshierarki bör återanvändning av produkter prioriteras för att förebygga att avfall uppstår. Genom att återanvända produkter främjas miljön samtidigt som det har sociala och ekonomiska fördelar. Varje kommun i Sverige ska ha en avfallsplan som innehåller åtgärder som ska vidtas för att minska avfallets mängd, samtidigt har varje kommun ansvar för omhändertagandet av hushållens grovavfall. Syftet med studien har varit att granska Malmö stads arbete för återanvändning för att presentera möjliga förbättringsförslag. Två separata undersökningar har utförts. Innehållsanalys användes för att granska hur Malmö stad främjar återanvändning och enkäter delas ut till invånarna i Malmö stad för att undersöka hur de upplever Malmö stads arbete med återanvändning. Resultatet visade att en del av Malmö stads arbete nått invånarna i Malmö. Vi har dock identifierat brister i Malmö stads kommunikation. Vidare var det brist på tillgänglighet och infrastruktur vilket är delar som ingår i Malmö stads strategier och arbete. Förbättring inom kommunikation kan ske genom att vid varje tillfälle som är möjligt kommunicera om återanvändning och en inflytelserik grupp kan tillsättas för att vägleda arbetet. Styrmedlet pay-as-you-throw införas på återvinningscentralerna för att människor ska använda sig av andra bortskaffningsmetoder. Dessutom bör Malmö stads interna arbete för återanvändning via Malvin kommuniceras för att exemplifiera arbetet och därmed inspirera. / The total amount of bulky waste has increased in the past years. The Swedish term grovavfall means bulky household waste which includes furniture and building materials. Re-use of products should be a priority to minimize waste according to Swedish law and the EU:s waste hierarchy. Reusing products is not only beneficial for the environment, but also has social and economic advantages. Every municipality in Sweden has the responsibility to constitute a waste management plan, which should include an action plan to minimize the amount of waste. At the same time the municipalities are responsible to handle the grovavfall created by households. The purpose of this study was to review Malmö city’s work with re-use to be able to present ways to improve their work. Content analysis by Malmö city’s waste management plan was used to understand how the city tries to improve re-use by the residents in the city. To see how the residents are experiencing the work by the city, we distributed surveys. The result of this study shows that some work by Malmö city has reached the residents. However, we have identified some deficits in Malmö city's communication. Infrastructure and accessibility was perceived as difficulties linked to re-use, which both are included in Malmö city's strategies and work. By communicate about re-use at every opportunity possible Malmö’s communication could improve, an influential group could also be established to guide the work. Furthermore, pay-as-you-throw could be introduced at recycling center to influence people to choose other disposal methods than to discharge. In addition, the internal work for re-use by Malmö through Malvin should be communicated to exemplify the work and inspire others.

Den offentliga sektorn har under lång tid varit föremål för granskning och forskning, olikareformidéer har avlöst varandra gällande hur den offentliga förvaltningen på bästa vis skastyras. Gemensamt för alla reformidéer är att de alla har svar på föregående reformidéers bristereller svagheter. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en kommun tar sig anreformidéer och hur den har översatt och anpassat reformidéer till sina lokala förutsättningar.Studien har särskilt tittat på hur Halmstads kommun har tolkat och översatt det senastestyrningsidealet och reformidén, tillitsbaserad styrning och ledning. Fokus har varit att titta påhur kommunen beskriver sin nya styrmodell i olika interna dokument. För att kunna göra dettavaldes en kvalitativ dokumentstudie; närmare bestämt en kvalitativ innehållsanalys medinduktiv ansats. Dokumentstudien gjordes på Halmstad kommuns nya styrmodell, sombeslutades november 2019. Studien visar att styrmodellen har spår av Public Administration,New Public Management, New Public Governance och Post-NPM. Kommunen har inspireratsav den nya reformidén och därmed också av tillit som fenomen, men har därutöver även behållitgamla reformidéer och dess styrprinciper. Kommunen visar även en ambition att fördjupa denhorisontella samverkan genom begreppet tillit. Vidare visar denna studie att kommunen hargjort en egen översättning och tolkning av begreppet tillit som är anpassad till kommunenskontext och dess styrmodell; ledningsbegreppet saknas i styrmodellen. Övergripande bidrarstudien till en nyanserad bild av tillitsbegreppet, och därmed kan studien också bidra till ettkritiskt förhållningssätt för kommuner som befinner sig i ett förändringsarbete. Studien skaparockså ett bidrag till samhällsdebatten och forskarvärlden genom en fördjupad analys avbakomliggande krafter och uppkomsten av nya reformvågor inom den offentliga sektorn. / The public sector has, for a long time, been a subject of review and research. Different publicmanagement reform ideas have replaced each other according to how the public administrationcan best be managed. A commonality between reform ideas is that they all have answers forprevious reform ideas' deficiencies and weaknesses. The purpose of this study was to examinehow municipalities take on different reform ideas, and how they have translated and adaptedthese reform ideas for their local requirements. The study has, in particular, investigated howHalmstad Municipality has interpreted and translated the latest governing ideal and the reformidea trust-based management and leadership. The focus has been to look at how themunicipality describes its new governing model in various internal documents. To accomplishthis, a qualitative document study was chosen; more specifically, a qualitative content analysiswith an inductive approach. The document study was conducted on Halmstad Municipality'snew governing model, which was passed in November of 2019. The study shows that thegoverning model has aspects of Public Administration, New Public Management, New PublicGovernance, and Post NPM. The municipality has picked up new reform ideas, and therebyalso trust as a phenomenon, but has additionally kept old reform ideas and their principles ofmanagement. The municipality also shows ambition to deepen horizontal cooperation throughthe principle of trust. Furthermore, this study shows that the municipality has made its owntranslation and interpretation of the concept of trust, which is adapted to the municipality'scontext and its model of management. Leadership is missing in this model of management. Asa whole, the study contributes to a nuanced picture of the concept of trust and can thereby alsocontribute to a critical approach that exists when working towards change. The study alsocontributes to a debate in society and academia regarding deeper analysis of underlying forcesand the appearance of new waves of reform in public management.

This study examines a clearer picture of how the implementation of digitalization works among municipalities employed by consuming a theory developed by Grenny et al:s implementation strategies. This theory shows that the more implementation strategies you use parallel, the merrier. Based on this theory, a survey has been sent out to randomly selected municipalities.    The main purpose of this study is to see how to achieve making Sweden’s digitalization strategy a more living document. In the ambition of doing this, the study has defined itself by focusing on the implementation of digitalization among municipalities employed. It is important to succeed with a continuous process of implementing digitalization among municipal employees. Sweden’s digitalization strategy is otherwise going to end up as something rhetoric without actions. Municipalities fill a key function if Sweden is going to achieve the main goal of the digitalization strategy, making Sweden the best country to utilize the possibilities with digitalization.    The result of this study shows that municipalities employees have a high level of personal motivation for implementing digitalization, a motivation that is confirmed by both coworkers and managers. The problem lays more in that this motivation doesn’t get followed up by a more “structural motivation”. In other words, municipalities could improve their digitalization process significantly through an implementation strategy that strengthens the incentives for change that follows with digitalization.

Municipalities today have a great power to plan our future urban environment. With this great power comes an even greater responsibility. These new urban environments will become future generations habitats. The urban environment should be both safe and secure. But what do the municipalities today have for preparedness to plan safe and secure urban environments?  This dissertation has examined four municipalities in Stockholm County: Stockholm Municipality, Upplands Väsby Municipality, Nacka Municipality and Huddinge Municipality. The mapping concerns what regulatory documents and other work the municipalities have to support the safety and security planning. These regulatory documents have been verified against the CPTED's various principles. It was found that the municipalities' regulatory documents contain elements of the CPTED's different principles, but to varying degrees. In order to verify that the municipalities follow their regulatory documents and implement security and security planning, a case study was carried out at a selected location in each municipality. The case studies showed that the municipalities succeeded in implementing the CPTED principles to varying degrees in the selected projects. Then the dissertation analyzed if the use of the principles of the CPTED where purposely used or if it was purely common sense.  Further on, a discussion if today’s legal framework secures municipalities to plan urban environment secure and safe proved that this was not the case. At least in a broader perspective.  The dissertation then ended with stating which actions can be done legally and what shortcomings that could be included. / Kommuner har idag en stor makt att planera vår framtida stadsmiljö. Med den stora makten kommer även ett ännu större ansvar. Dessa stadsmiljöer kommer bli framtida generationers livsmiljöer. Stadsmiljön ska både upplevas som trygg och vara säker. Men vad har dagens kommuner för beredskap för att planera trygga och säkra stadsmiljöer?  Detta kandidatarbete har undersökt fyra kommuner i Stockholms län: Stockholms stad, Upplands Väsby kommun, Nacka kommun och Huddinge kommun. Kartläggningen rör vad för styrdokument och övrigt arbete kommunerna besitter som stöd i trygghets- och säkerhets planeringen. Dessa styrdokument har kontrollerats mot CPTED:s olika principer. Det visade sig att kommunernas arbetsunderlag innehåller inslag av CPTED:s olika principer, men i varierande grad. För att sedan kontrollera att kommunerna följer sina styrdokument och implementerar trygghet- och säkerhetsplanering gjordes en fallstudie på en utvald plats i varje kommun. Fallstudien visade att kommunerna lyckats implementerat CPTED:s principer i skiftande utsträckning i de utvalda projekten. Sedan analyserades om kommunerna använder CPTED:s principer medvetet eller om det enbart var sunt förnuft.  Vidare diskuterades om dagens juridiska ramar påbjuder kommuner att planera tryggt och säkert, samt i vilket avseende. Detta visade sig inte vara fallet.  Kandidatarbetet avslutade sedan med att redovisa vilka åtgärder som kan göras juridiskt och vilka brister som kan kandidatarbetet kan inrymma.