Titel: Digital organisationsstruktur under en kris – en fallstudie om organisationsförändring i en kommun under en pandemi   Bakgrund: 2020 blev ett år som många helst inte vill minnas. En pandemi lamslår större delen av världen och organisationer måste snabbt ställa om sin verksamhet för att möta myndigheternas krav och att bibehålla sin verksamhet. Företag och organisationer har rekommenderats att arbeta hemifrån så gott det går. Studie är en fallstudie och djupanalys av hur en kommun arbetar med att möta krisen kring Covid-19. Den handlar om kommunen arbetar med deras interna struktur och framför allt hur omställningen har gått från att arbeta på fasta kontor till att på kort tid implementera en organisationsförändring för att kunna låta sina anställda arbeta online hemifrån.   Syfte: Med denna studie vill jag undersöka hur en kommun arbetar med online som företagsstruktur innan och efter Covid-19 pandemin för att sedan ta reda på hur en beslutsfattare inom en kommun arbetar med att möta krisen med pandemin.   Teori: Teorin består av två huvudområden; Organisationsstruktur och organisationsförändring. Där olika teorier som rör omställningar och strukturer lyfts fram som är relevanta för fallstudien.   Metod: Studien är gjord genom en kvalitativ induktiv forskningsansats med en fallstudiedesign. Där en djupanalys har gjorts efter att jag har utfört en intervju med en högt uppsatt HR-chef inom en kommun i Mellansverige för att samla in den data som studien baseras på.   Analys: Analysen tar upp vad kommunen har och har haft för svagheter respektive styrkor för att möta denna och framtida kriser. Det lyfter också fram vilka teoretiska begrepp och metoder som har användes och kan användas i liknande situationer samt hur kommunen har förändrat sin organisationsstruktur till allt mer digital och online verksamhet.   Slutsats: Det går aldrig att förbereda sig för en kris. Kommunen gör övningar och tar lärdomar av andra kommuner. Att förändra kommunens struktur under loppet av ett par månader har gått bra tack vare att man implementerat digitala verktyg som underlättar för medarbetarna att arbeta hemifrån i större utsträckning. Kommunen tror att man i framtiden kommer att arbeta med en hybrid struktur där online och kontorsarbete mixas.

Tillväxtbaserade strategier har i svensk och internationell forskning ifrågasatts som lösningen på utmaningarna krympande städer och regioner ställs inför. I vissa fall bedöms tillväxtbaserad planering snarare göra mer skada än nytta på utsatta platser. Genom att diskutera tillväxtproblematiken och alternativa planeringstrategier kan potentiella lösningar diskuteras. Ett sådant tillvägagångssätt ger möjligheten att utveckla planeringsarbetet ur praktisk och teoretisk synpunkt. I arbetet framkommer det att tillväxtbaserade åtgärder är i fokus när rådande och framtida samhällsutmaningar ska bemötas. Vidare belyser arbetet en gemensam rationalitet utifrån tillväxt som övergripande mål och att det sällan förekommer tydliga makttekniker för att styra planeringsinriktningen bort från andra ideal. Istället har det framkommit att olika skalnivåer har en liknande uppfattning om tillväxt som ett önskvärt mål att sträva mot när åtgärder i krympande områden ska hanteras. Tillväxtfokuset har medfört att tillväxt tycks dominera åtgärder inom granskade dokument. Avslutningsvis har det framkommit hur en krympande kommun arbetar med att bemöta samhällsutmaningar i praktiken med hjälp av kollaborativa planeringsidéer som baseras på medborgardialog och samverkan.

Under 1990-talet infördes radikala, marknadsorienterade reformer i Sverige som gav upphov till utökade möjligheter att välja andra skolor än de kommunala. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida föräldrar värderar att bo i ett område med fler skolalternativ. Vi gör detta genom att studera effekten av andelen friskoleelever i en kommun på bostadspriser i kommunen. Studien använder paneldata på kommunnivå från 2010 till 2018 hämtad från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Skolverket. Det empiriska sambandet analyseras med fixed effects modeller vilket möjliggör kontroll för års- och kommunfixa effekter. Resultatet visar att det finns ett positivt men statistiskt icke-signifikant samband mellan andelen friskoleelever och huspriser. Resultatet är robust mot en rad utförda känslighetstester. Studien finner således inte belägg för att föräldrar söker sig till områden med fler skolalternativ. Detta ger vare sig stöd för fortsatt implementering av liknande reformer som främjar alternativ till den kommunala skolan eller reformer som reducerar möjligheterna till skolval. / During the 1990s radical, market oriented reforms were implemented in Sweden which allowed for increased opportunities to choose other schools than the public. The purpose of this thesis is to examine whether parents value living in an area with more school options. We do this by studying the effect of the share of pupils who are enrolled in a private school in a municipality on housing prices in that municipality. The study uses paneldata on the municipality level from 2010 to 2018 gathered from Statistics Sweden and the Swedish National Agency for Education. The empirical relationship is analyzed using fixed effects models which makes it possible to control for year and municipality fixed effects. The results show that a positive but statistically insignificant relationship exists between the share of private school students and housing prices. The result remains robust for different sensitivity tests. Therefore, the study does not find support for the assumption that parents value living in an area with more school options, which neither provides basis for further implementation of similar reforms that promote alternatives to public school nor reforms that reduce school choice.

This essay examines if the centralized model for municipalities has potential so be a solution for local democracy when it comes to streamlining the organization without reducing the democratic legitimization. To do so, the essay examines documents from five Swedish municipalities which have transformed their organization according to the centralized model: Arvika; Sunne, Bengtsfors, Leksand and Tierp. The material is analyzed through a qualitative text analysis with the help of theories on democratic legitimization and ideals for organizing municipal management.The results show that the centralized model has the potential to be a solution for streamlining the organization while preserving democratic legitimization. The analysis concludes that it takes thorough preparatory analysis and distinct purposes for the reform to give good results, and that a wide perspective as well as political consensus on the organizational issue makes the implementation easier. Further the study concludes that a reform into the centralized model is not a ‘quick fix’ for a troubled municipality. On the contrary, to succeed with the reform it takes a lot of work and commitment from the whole organization as well as a carefully analyzed foundation and directives for the implementation.

This study examined how municipalities work with information security focusing on the use of security standards. Data was collected from three different municipalities differentiating in population, for the purpose of determining whether financial resources was a factor to successful information security within the organization. The study was based on a theoretical framework that consisted of ISO 27000, The General Data Protection Regulation, as well as the NIS directive. To examine the municipalities information security and whether security standards were used data was collected via interviews. In these interviews the informants were asked questions created in a semi-structured way to provide them with context while still being able to answer freely. This data was later to be analysed and categorised into themes where it could be interpreted. These themes within information security, consisted of continuity, risk assessment, policies, regulations, security standards, budget, and resources. Through analysis, the answers were compared as well as put into the context of what had been discovered in prior research within the field. It later points towards certain improvements in some respects as well as no further improvements in other areas. The study could affirm prior results from earlier research, and that municipalities still had essential deficiencies in their information security such as not working systematically with information security at an acceptable level. However, there were some improvements compared to prior research among municipalities and there were clear indications that there had been put a larger focus on information security. The informants also affirmed that regulations such as the General Data Protection Regulation had affected the municipalities executives’ approach towards information security within the organization. / I studien undersöks kommuners arbete med informationssäkerhet fokuserat på användandet av säkerhetsstandarder. Data samlades in från tre olika kommuner. Urvalet av kommuner baserades på population för att identifiera om ekonomi var en faktor till framgångsrik informationssäkerhet inom organisationen. Studien baserades på ett teoretiskt ramverk bestående av ISO 27000, dataskyddsförordningen tillika NIS-direktivet. För att undersöka informationssäkerheten bland tre kommuner och huruvida säkerhetsstandarder användes gjordes en datainsamling via intervjuer. Intervjuerna var semi-strukturerade så att informanterna fick en tydlig kontext och möjligheten att svara fritt. Insamlade data analyserades och kategoriserades in i teman, så det kunde tolkas. De informationssäkerhetstemana bestod av kontinuitet, riskbedömning, policys, lagar, säkerhetsstandarder, budget och resurser. Svaren analyserades och jämfördes även mot tidigare forskning i ämnet. Vad som kunde utläsas var att utveckling visades i vissa aspekter medan mindre inom andra. Studien kunde bekräfta resultat från tidigare studier, att kommuner fortfarande uppvisade brister i deras arbete informationssäkerhet. Samband mellan kommunerna var brister inom det systematiska arbetet med informationssäkerhet. Förbättringar hade dock gjorts jämfört med tidigare forskning således fanns tydliga indikationer på att informationssäkerhet uppmärksammats. Informanterna påpekade också att lagar som dataskyddsförordning hade påverkat kommunernas syn på informationssäkerhet inom organisationen.

Sedan barnkonventionen blev lag i Sverige år 2020 ska barnens rättigheter i samhälletstärkas, vilket omfattas inom den fysiska planeringen. Denna uppsats ämnar till att undersökahur barnperspektivet hanteras inom kommuner, för att skapa en tydligare bild harNorrköpings och Motalas kommun användas för analys. Kvalitativa intervjuer medrepresentanter har genomförts och ska tillsammans med dokumentgranskning av kommunalaplaner stå till grund för jämförelse av kommunernas arbete med barnperspektivet. Resultatethar visat att barnkonventionen till viss del har stärkt barnens rättigheter inom den kommunalaplaneringen, men också att olika aspekter så som resursbrist och målkonflikter bidrar till attperspektivet inte helt inkluderas inom planeringen, utan i många fall bortprioriteras. Dettasker trots att retoriken kring barnperspektivet visar sig vara stark, då kommunerna själva ochdess representanter beskriver barnperspektivet som viktigt. Tydligare riktlinjer, mallar ochändrade prioriteringar behövs för att helt implementera barnperspektivet. / Since the Convention on the Rights of the Child became law in Sweden in 2020, the rights ofchildren have been strengthened, including in spatial planning. This essay will examine howthe child perspective is handled, the municipalities of Norrköping and Motala have been usedfor in depth analysis. Qualitative interviews with representatives have been conducted, andtogether with documents of municipal plans, they have formed the basis for comparing themunicipalities' working methods. The results have shown that the Convention has to someextent strengthened children's rights, but also aspects such as lack of resources and conflictsof goals contribute to the perspective being deprioritized. This is despite the fact that therhetoric is strong, as the municipalities and their representatives describe it as important.Clearer guidelines and changed priorities are needed to implement the children's rights.

Tidigare forskning visar att klimatpåverkan som har skett under decennier, leder till negativa konsekvenser för samhället. Om samhället ska vara robust för denna påverkan behöver samhället anpassas. Klimatanpassningsarbetet är fortfarande en relativ ny fråga och ses som mer utmanande för mindre kommuner. Syftet med studien är därför att undersöka hur mellanstora- och mindre kommuner arbetar med klimatanpassningsfrågan med fokus på fyra kommuner i Östergötland. Syftet grundar sig i frågeställningarna som behandlar vilka utmaningar som kommunerna ser i arbetet samt vad som skiljer kommunerna åt.   Studiens besvaras genom kvalitativ metod där material från intervjuer med tjänstepersoner inom respektive kommun samlades in samt dokumentanalys av kommunernas översiktsplaner samt handlingsplaner. Materialet analyseras utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar på att kommunerna arbetar med klimatanpassning men att implementeringen skiljer sig åt. Som beror på olika utmaningar som kommunerna står inför där resursbrist samt politiskt intresse styr utvecklingen. / Previous research shows that climate impact, which has taken place for decades, leads to consequences for society. If society is to be robust to this impact, society needs to adapt. Climate adaptation is still a relatively new issue and is seen as more challenging for smaller municipalities. The purpose of the study is therefore to investigate how medium-sized and small municipalities work with the climate adaptation issue with a focus on four municipalities in Östergötland. Also to see what challenges the municipalities highlight. The study is based on a qualitative method. Material from interviews with representatives from each municipality was collected and document analysis of the municipalities documents. The material was analyzed with thematic analysis. The results of the study shows that the municipalities work with climate adaptation, but that the implementation differs due to various challenges that the municipalities face.

Alla kommuner har investerat eller är i behov av investeringar, vissa mer än andra. Idag blir immateriella investeringar allt mer väsentliga för alla typer av organisationer, kommuner är inget undantag. För att en investering ska genomföras går kommuner igenom processer som har en stark relation till politiken. Tidigare studier om immateriella investeringar är redan väldigt tunn, kommunala immateriella investeringar är även mer tunn. Syftet med denna studie är att förbättra kunskapen om hur investeringsprocessen i kommunala immateriella investeringar går till, även ge en översiktlig bild på hur hela investeringsprocessen går till vid immateriella investeringar. Det som visats i studien är att det finns faktorer som påverkar kommunerna bland annat vilken syn de har på immateriella investeringarna, vad kommunen är i för situation vad gäller politiken, in- eller utflyttnings takten. Med vår analys hoppas vi att det klargjorts hur den kommunala immateriella investeringsprocessen går till inom kommuner. / All municipalities have invested or are in need of investments, some more than others. Today, intangible investments are becoming more important for all types of organizations, municipalities are no exception. In order for an investment to be implemented, municipalities go through processes that have a strong relationship with politics. Previous studies on intangible investments are already very thin, municipal intangible investments are even thinner. The purpose of this study is to improve the knowledge of how investment appraisals regarding municipal intangible investments are carried out, and also to provide an overview of how the entire investment process is carried out with these kinds of investments. What has been shown in the study is that there are factors that affect the municipalities, such as their view of intangible investments, the municipality's situation in terms of politics, the rate of immigration or emigration. With our analysis, we hope that it has been clarified how the municipal intangible investment process takes place with inmunicipalities.

Geographical Information Systems (GIS) is a tool well suited for municipal governments, and in 2001 Hanna Forslund wrote a thesis at KTH where she studied the implementation and diffusion of GIS in the municipalities of Stockholm County. This study uses her thesis as a starting-point and can be viewed as a continuation of her work. This study is based on a literature study and a questionnaire that has been answered by specialists in the field from all municipalities in Stockholm County. The purpose of this study is to examine how GIS-related work in the municipalities has developed over the last 15 years, which factors are responsible for the development, and how the municipalities have worked with these factors.   According to the respondents the biggest development has been centered around internal spread of the technology and development of the hardware and software. The study shows that the majority of GIS-related work is done in the technical departments, although roughly 90% of the municipalities has used the technology in the environmental sector, and in 65% of the municipalities it has also been used in the social sector.   Based on studied literature it is evident that the most important developing factor is connected to knowledge, a factor that all municipalities has identified and are actively working on improving.   Even though GIS as a tool has spread all throughout the local governments, GIS as a term has seen little development. This leads to relatively low knowledge about the technology outside of the more technical departments and a development that is based upon the initiative of specialists. This in turn results in that the development is unevenly distributed across the county and the rate of development can vary depending on the interests of the leadership.   The future progress of GIS will, according to the respondents, largely depend on the available resources, both in the form of money, but also in the form of time and educated staff, and this is something that will not happen unless the management realize the potential of GIS. / Geografiska InformationsSystem (GIS) är ett verktyg som lämpar sig väldigt väl till det kommunala arbetet och 2001 skrevs ett examensarbete av Hanna Forslund på KTH där införandet och spridningen av GIS bland Stockholms läns kommuner studerades. Den här studien utgår från Hanna Forslunds arbete och kan ses som en fortsättning på hennes arbete. Arbetet baseras på studerad literatur och ett frågeformulär som besvarats av sakkunniga från samtliga kommuner i Stockholms län. Syftet med studien har varit att undersöka hur kommunernas arbete kring GIS har utvecklats de senaste 15 åren, vilka viktiga utvecklingsfaktorer som finns och hur kommunerna arbetat med dessa, samt hur kommunerna ser på den framtida utvecklingen.   Den största utvecklingen har enligt de svarande varit kopplad till intern spridning av tekniken och utveckling av hård- och mjukvaran. Studien har visat att tyngdpunkten fortfarande ligger kvar i de mer tekniska förvaltningarna, dock har 90% av kommunerna nyttjat GIS inom miljösektorn, och i 65% av fallen har tekniken även spridit sig till de sociala förvaltningarna.  Utifrån studerad literatur har det visat sig att den viktigaste utvecklingsfaktorn är kopplad till kunskap, något som samtliga kommuner identifierat och aktivt arbetar med i form av exempelvis utbildningar och omvärldsbevakning.   Trots att GIS som verktyg spridit sig över förvaltningsgränserna, har GIS som begrepp inte sett stor utveckling, vilket resulterat i att relativt få utanför de tekniska förvaltningarna känner till tekniken. Detta innebär att utveckling huvudsakligen sker baserat på initiativ av sakkunniga individer, vilket resulterar i att utvecklingen är ojämnt fördelad över kommunerna och utvecklingshastigheten kan variera beroende på ledningens intressen.   För att fortsätta utveckla och sprida tekniken har de svarande hävdat att det behövs mer resurser i form av pengar, tid och personal, något som inte kan förväntas ske såvida ledningarna inte inser potentialen av GIS.

Digitalt utanförskap är ett aktuellt ämne som diskuterats inom såväl vetenskapliga som populärvetenskapliga artiklar genom åren. Bland de individer som idag lever i ett digitalt utanförskap i Sverige utgör den äldre generationen en majoritet då färska siffror visar att en femtedel av alla pensionärer inte använder Internet överhuvudtaget. Samtidigt strävar Sverige efter att bli världens bästa land på att dra nytta av digitaliseringen genom att utveckla både de möjligheter och förmågor som krävs för den enskilde medborgare att kunna delta i det digitala samhället. Sveriges kommuner utgör viktiga faktorer i det arbete som fordras i syfte att uppnå målet i att bli världens bästa land på att dra nytta av digitaliseringen och i förlängningen för att inkludera alla medborgare digitalt. Syftet med studien är således att undersöka hur svenska kommuner arbetar mot att reducera det digitala utanförskapet bland landets äldre medborgare. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med ett begränsat urval av respondenter inom sex svenska kommuner. Resultatet av studien visar att svenska kommuner upplever ett stort behov av digitalt stöd till den äldre generationen. Kommunerna anser att den äldre generationen kommit att bli allt mer sårbara i en samtid där digitala tjänster och verktyg blivit en normalitet i samhället. Vidare visar studiens resultat att det upplevda behovet av digitalt stöd har resulterat i diverse åtgärder mot att reducera digitalt utanförskap bland äldre i form av digitala fixare, utbildningar via bibliotek och kommunala mötesplatser, utökning av bredband och Wi-Fi samt genom vidareutveckling av digitala tjänster som i förlängningen skapar tid och utrymme för digitalt stöd. Studiens resultat visar därtill att biblioteken, de digitala fixarna och socialförvaltningen har framträdande roller i svenska kommuners arbete mot att reducera digitalt utanförskap bland äldre. Beträffande svenska kommuners strategier kring området visar resultatet att digitaliseringsstrategierna inte benämner termen digitalt utanförskap utan istället använder planer som verkar för att inkludera alla medborgare digitalt. Slutligen redogör resultatet att svenska kommuners prioriteringar kring digitalt utanförskap skiljer sig åt från kommun till kommun trots att åtgärder genomförs i de kommuner som menar att det inte är en högt prioriterad fråga.