This  report  presents  the  results  of  a  thesis  where  care  residents  are  studied.  The  aim  of  the  study  was  to  identify   how   different   Swedish   municipalities   are   working   with   this   type   of   housing   from   The   Swedish  Act   (1993:387)   concerning   Support   and   Service   for   Persons   with   Certain   Functional   Impairments   (LSS)  was  introduced  1994.    This   work   results   in   a   clarification   of   the   development   of   group   homes.   An   insight   into   the   different  municipalities   work   with   LSS   will   provide   greater   understanding   of   both   local   authorities   and   market  players  to  succeed  in  the  future  development  of  the  business  and  type  of  housing.  It  presents  conclusions  that   can   be   object   of   further   research.   From   today,   new   demands   regarding   group   home   design,   mainly  due  to  new  generations.  A  young  person  that  today  receives  assistance  through  the  LSS  Act  grew  up  in  a  completely   different   way   compared   to   previous   generations   who   often   lived   their   entire   lives   in   an  institution.  This  allows  adjustments  in  activities  and  accommodation  when  new  homes  are  constructed.   The    insight    of    this    new    young   generation   and   the    word   independence    are   mostly   important    when  municipalities   identifies   focal   points   for   future   omes.   Today'ʹs   generations   are   much   better   suited   to  independent  lives  than previous  generations  who  largely  lived  their  lives  in  an  institution.    The  method  is  semi structured  interviews  were  used  in  order  to  get  close  to reality  and  thus  create  a  good  overview   and   find   problem   areas   where   there   are   opportunities   for   development.   The   purpose   of   the  interviews   is   to   find   out   how   a   number   of   municipalities   with   equal   conditions   for   LSS   are   working   to  develop   the   form   of   housing.   How   prospects   for   future   group   home   looks,   what   makes   a   group   home  better  and  what  demands  new  and  future  generations  place  on  the  living  environment  in  a  group  home.   From   the   early   1900s   there   have   been   major   changes   regarding   the   care   of  persons   with   disabilities   and  their   living   environment.   Should   we   also   look   at   the   future   development   of   the   group   homes,   it   is   not   difficult   to   see   that   a  similar   comparison   will   be   made   when   studies   on   LSS   homes'ʹ   development   in   the  future  is  written.  A  big  difference  for  the  care  of  persons  with  disabilities  from  its  beginning  until  today  is  that   there   is   now   a   statutory   support   the   health   care   work   must   be   done   in   the   best   way   possible.   Watchword   today   is   participation   and   equality   in   society.   This   historical   retrospect   is   seen   as   necessary or    market    participants    who    either    work    with    or    care    for    example,    real    estate    development    and  management   group  and   assisted   living.   The   last   twenty   years   have   been   very   important   for  people  receiving  assistance  under  LSS  Act  but  much  more  can  be  done  within  the  segment  of  samhällsfastigheter  to  create  better  housing  for  both  staff  and  tenants. / I denna rapport presenteras resultatet av ett examensarbete där vård och omsorgsboendens utveckling studeras. Syftet med studien har varit att kartlägga hur olika svenska kommuner arbetar med denna boendeform från att lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS igen introducerades 1994. Arbetet resulterar i ett klarläggande för utvecklingen av gruppbostäder. En insyn i olika kommuners arbete med LSS skall ge ökad förståelse för att både för kommuner och marknadsaktörer för att lyckas med framtida utveckling av verksamheten och boendeformen. Det presenteras slutsatser som kan vara objekt för vidare forskning. Från idag ställs nya krav gällande gruppbostadens utformning, främst beroende på nya generationer. Ungdomar som idag får stöd enligt LSS lagen är uppväxta på helt annorlunda sätt jämfört med tidigare generationer vilka oftast levt hela sina liv på institution. Detta gör att anpassningar i verksamheten och boendet bör göras vid nyproduktion av gruppbostäder. Integrationsgeneration och självständighet är orden som oftast förekommer då kommunerna pekar ut fokuspunkter för framtida boenden. Dagens generationer är mycket bättre anpassade till ett självständigt och egenförsörjande liv jämfört med tidigare generationer som till stor del levt sina liv på institution. Metoden semistrukturerade intervjuer har används för att kunna komma nära verkligheten och på så sätt skapa en bra överblick samt finna problemområden där det finns möjligheter till utveckling. Hur förutsättningarna för framtidens gruppbostad ser ut, vad som gör en gruppbostad bättre samt vilka krav nya och kommande generationer ställer på boendemiljön i en gruppbostad. Från tidigt 1900 al har det skett stora förändringar gällande omsorgen av personer med funktionsnedsättning och deras levnadsmiljö. Skall man även se på den framtida utvecklingen för grupp--‐‑och serviceboende är det inte svårt att se att en liknande  ämförelse kommer att göras när studier på LSS bostäders utveckling i framtiden skrivs. En stor skillnad för vård av personer med funktionsnedsättning från dess begynnelse till idag är att det numera finns ett lagstadgat stöd hur vård och omsorgsarbete skall ske på ett så bra sätt som möjligt. Ledord idag är delaktighet och jämlikhet i samhället. Denna historiska tillbakablick bör ses som nödvändigt för marknadsaktörer som antingen arbetar med omvårdnad eller exempelvis fastighetsbolag som utvecklar och förvaltar grupp och  erviceboenden. De senaste tjugo årens utveckling har varit mycket viktig för personer som får stöd enligt LSS lagen men mycket mer kan göras inom segmentet samhällsfarligheter för att skapa bättre boenden för både personal och hyresgäster

De flesta av Sveriges regioner har inte lagstöd i PBL för regional fysisk planering. Detta betyder att inte varje region i landet behöver upprätta eller utarbeta en regionplan. Många regioner är dock i behov av att samordna den fysiska planeringen och därför utvecklas ändå regional fysisk planering utanför det formella ramverket. Med anledning av detta uppstår oklarheter i hur regional fysisk planering utspelar sig utan lagstöd i PBL. Det handlar om osäkerheter i hur medborgardialog möjliggörs när det inte finns krav på medborgerligt samråd och därigenom hur legitimitet uppnås. Det är även osäkert hur regionala planprocesser utanför PBL tar hänsyn till den formella kommunala planeringen. Uppsatsen syftar till att lyfta och diskutera dessa osäkerheter.  Uppsatsen utgörs av en fallstudie med flerfallsdesign. Tre olika regioner med tre olika regionala planhandlingar behandlas. Det är Region Kalmar län (Regionplan 2021-2023), Region Örebro län (Strukturbild) och Region Östergötland (RUS). För att belysa regional fysisk planering från olika perspektiv har governance, därigenom även soft space, och legitimitet valts som uppsatsens teoretiska utgångpunkter. En dokumentstudie har genomförts utifrån de olika regionala handlingarna. Uppsatsens metoder är semistrukturerade intervjuer och kvalitativ textanalys.    I uppsatsens studie framkommer det att regioner förhåller sig olika till kommunala ställningstaganden i översiktsplaner. I vissa fall finns det en balansakt mellan regionala och kommunala intressen. De olika verksamheterna är beroende av varandra vilket innebär att deras intressen och ambitioner behöver balanseras. I andra fall framkommer en tydlig regional vilja att ta på sig ledartröjan och styra det regionala arbetet själva samt endast se kommunernas översiktsplaner som referenspunkter.    Medborgardialog är inte lika prioriterat på regional nivå som det är på kommunal nivå. Alla uppsatsens respondenter är enade om att det är ett kommunalt ansvar att hantera medborgliga synpunkter. Samråd som sker i regional fysisk planering utanför PBL är främst gentemot kommunerna. Legitimiteten är i detta avseende begränsat då de regionala processerna inte öppnas upp för allmänheten. Då regional planering dessutom är så pass övergripande och abstrakt är det också svårt att hålla processerna transparenta.  Det finns en tydlig ambition om samverkan mellan olika planeringsnivåer. Sammanträden och möten mellan regionala och kommunala aktörer sker i alla studerade regionala processer. Det är däremot inte tydligt hur kommunala och regionala aktörer organiserar sig samt vad den regionala planeringen ska handla om. De administrativa rutinerna är således inte helt genomtänkta än vilket regionerna menar beror på att regionbildning fortfarande sker och att de försöker hitta sin regionala roll och syfte gentemot kommunerna. Samordningen mellan regionala och kommunala planering är i detta avseende bristande.

Syfte: Klimatförändringarna bidrar till att Sverige kommer att få ett förändrat regnmönster. Vilket leder till att större krav ställs på dagvattenhaneringen och dess funktion. När grönytor bebyggs ökar risken för översvämningar vid stora skyfall. Det är därför viktigt att anpassa städerna efter de framtida skyfallen samt att dagvattenhanteringen utvecklas och inte nedprioriteras. Syftet med studien är att ge svar på vilka lösningar som används mest och är framgångsrika i kommunerna, vilka faktorer som påverkar kommunernas beslut vid val av dagvattenlösning och hur kommunerna tar hänsyn till klimatförändringarna när det väljer dagvattenlösning.  Metod: Litteraturstudien har gett rapporten forskningsfronten inom ämnet och en bra vetenskaplig grund att baseras på. Sex olika interjuver har utförts med respondenter från VA- och samhällsbyggnadsavdelningen på tre kommuner i Skaraborg. Studiens deltagande kommuner är Lidköpings kommun, Skövde kommun och Falköpings kommun. Intervjuerna var indelade i olika huvudkategorier för att kunna besvara studiens frågeställningar. En dokumentanalys har gjorts utifrån ritningar och dokument på nyexploaterade bostadsområden från kommunernas hemsidor. Resultat: Den dagvattenhantering som används mest i kommunerna är öppna dagvattenlösningar så som öppna diken, fördröjningsytor och dammar. Vilket gör lösningarna till de mest framgångsrikaste. Genom öppna dagvattenlösningar säkras samhället från översvämningar då lösningen kan reglera vatten. Faktorer som påverkar kommuners val av lösning är kunskap om dagvatten, samarbetet mellan avdelningarna, teknisk funktion, tid, kapital, lagar och rekommendationer. Utformning av vägar, vattenvägar och höjdsättning i nyexploaterade bostadsområden är viktiga faktorer som kommunerna tar hänsyn till för att klara av de pågående klimatförändringarna. Konsekvenser: Slutsatser som kan tas av studien är att öppna dagvattenlösningar är det som kommunerna strävar efter att använda. Dessutom är lösningen bäst tillämpningsbar för att klara av klimatförändringarna. Genom att använda öppna dagvattenlösningar behöver inte avkall på funktion göras för att använda den billigaste lösningen. Bostadsområdena utformas med vattenvägar, strategiska utlopp och utefter klimatfaktorn. För att uppnå bra dagvattenhantering är personalens kunskapsläge och samarbete mellan avdelningar en viktig del. Rekommendationer som kommunerna kan arbeta vidare med för att få en bättre hållbar dagvattenhantering är utöka kunskap bland de anställda, förbättra samarbetet, granska konsulternas arbete och öka tillsyn samt uppföljningen i produktionen.  Begränsningar: Studien har avgränsats till tre kommuner med samma geografiska läge i Sverige. Det går att generalisera studien för att det finns städer i Sverige som har liknande antal invånare. / Purpose: The climate changes contribute to Sweden’s future change in rain pattern. This leads to a higher demand on the stormwater management and its function. When green areas are built upon the risk for flooding increase when heavy rains occur. It is therefore important to adapt the cities according to future heavy rains and the stormwater management should not be downgraded. The goal of this study is to answer what solutions are used the most and are successful in the municipalities, what factors that affect the municipalities choice of stormwater solution and how the municipalities account for climate changes when choosing stormwater solutions. Method: The literature review has given the report the research front within the subject and a good scientific base to be based upon. Six different interviews have been held with respondents from the water and plant-department and the community building department withing three municipalities in Skaraborg. The participating municipalities are Lidköpings municipality, Skövdes municipality and Falköpings municipality. The interviews are split into different main categories to answer the questions at issue. A document analysis has been done based upon blueprints and document of newly exploited residential areas from the municipalities’ websites. Findings: The stormwater management solution that is used the most in the municipalities are open stormwater solutions, such as trenches, delay surfaces and ponds. This makes these solutions the most successful. Through open stormwater solutions the society is secured from flooding since the solution can regulate the water. Factors that affect the municipalities choice of solution are knowledge of stormwater, the cooperation between departments, technical function, time, money, laws, and recommendations. The design of roads, waterways, and elevation in newly exploited residential areas are important factors that the municipalities consider, in order to manage the ongoing climate changes. Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that open stormwater solutions are what the municipalities strive towards using. In addition, the solution is best suited to manage the climate changes. Through using open stormwater solutions, a need to waiver on function is not needed to use the cheapest solution. The residentials areas are designed with waterways, strategic outlets and along the climate factor. To achieve good stormwater management the level of knowledge within the staff and the cooperation between departments are important. Recommendations that the municipalities could continue to work with to get a more sustainable stormwater management is to expand the knowledge between the staff, improve the cooperation, review the consultants work, increase supervision and to follow up in production. Limitations: The study has been delimited to three municipalities with the same geographic location in Sweden. It is possible to generalize the study since there are cities in Sweden with similar a amount of residents.

In this thesis I examine the relationship between party affiliation of the local political leadership and the municipal tax rate in Sweden’s 290 municipalities between 1994 and 2018. The mean tax rate of Swedish municipalities has increased by 1.3 percentage points in that time, while the prevalence of right-wing coalitions – consisting of parties that claim to want a lower tax rate – in leadership also has increased. I therefore examine to what degree right-wing coalitions have contributed to the increase in the mean tax rate compared to left-wing and mixed coalitions. I find that while right-wing coalitions have contributed to the increase in the mean tax rate to a lower degree than other coalitions, the difference is small, and the difference between the contributions of right-wing and left-wing coalitions is not statistically significant. I also examine how right-wing coalitions containing the Green Party and local parties have affected the municipal tax rate compared to coalitions consisting only of traditional right-wing parties. When the Green Party or local parties are part of a right-wing coalition, the mean increase in the municipal tax rate is much lower than that of coalitions consisting only of right-wing parties. Lastly I examine how the amount of parties that are part of a local right-wing coalition affect the municipal tax rate and find that the fewer parties, the larger the mean tax increase.

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av nyanlända uppges lida av psykisk ohälsa. Det nationella samverkansuppdraget strävar efter stärkandet av nyanländas möjligheter till delaktighet och etablering i samhället som på sikt ska underlätta integrationsprocessen och främja en god psykisk hälsa. Ett sektorsövergripande folkhälsoarbete om samverkan anses vara en förutsättning för arbetet och en viktig aktör är kommunerna. Dock saknas studier om hur det kommunala samverkansarbetet bedrivs för nyanländas psykiska hälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka verksamhetschefers och samordnares uppfattning om hur det kommunala samverkansarbetet för psykisk hälsa bland nyanlända bedrivs i Stockholms län. Metod: En kvalitativ metod tillämpades med ett målstyrt urval som inkluderade nio verksamhetschefer och samordnare från kommuner inom Stockholms län. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och det framkomna materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Olika samverkansforum skapar förutsättningar för kunskap och erfarenhetsutbyte. Behovet av samsyn efterfrågas för det helhetsperspektiv som krävs för att utveckla etablerade samverkansformer. En otydlighet kring huvudansvaret för nyanländas psykiska hälsa resulterar i oklara ansvarsområden, olika prioriteringar och bristande kunskap om nyanländas psykiska hälsa vilket försvårar samverkansarbetet.  Slutsats: Det kommunala samverkansarbetet för den psykiska hälsan hos nyanlända förutsätter en samstämmighet om gemensamma arbetssätt. Skillnader mellan kommuner kan bidra till ojämlik hälsa och det är därför av vikt att samverkan bedrivs utifrån ett kunskapsbaserat arbete om målgruppen. / Background: About a third of newly arrived’s suffers from mental illness. The national collaboration commission aims to strengthen newly arrived’s participation and establishment in society, which sustainably facilitates the integration process and promotes better mental health. A sector-wide public health work on collaboration is considered as a prerequisite and an important actor are the municipalities. However, research concerning municipal collaboration regarding newly arrived’s mental health remains scarce. Aim: The aim of the study is to investigate operations managers and coordinators perception of how municipal collaboration for mental health among newly arrived is conducted in Stockholm County. Method: A qualitative method was applied with a targeted controlled sample which included nine operation managers and coordinators from municipalities within Stockholm County. Semi-structured interviews were conducted, and the resulting material was analyzed using a manifest content analysis. Results: Various collaboration forums enhance the exchange of knowledge and experiences. The need for consensus contributes to the communal solution required to develop forms of collaboration. The ambiguity about newly arrived’s mental health results in unclear areas of actor’s responsibility, different priorities, and a lack of knowledge about newly arrived’s mental health, which hinders collaboration. Conclusion: Collaboration between municipalities for the mental health of newly arrived presupposes consensus on mutual working methods. Differences between municipalities can contribute to health inequalities and it is therefore important that collaboration is conducted through knowledge-based work of the target group.

The purpose of this thesis is to analyze which factors that enables the implementation of UN’s Convention on the Rights of the Child to differ in different places in Sweden. The aim of this study is achieved by analyzing two study objects that both have been implementing the Convention on the Rights of the Child with the help of the implementation theory. The study objects that are analyzed in this case are the municipality of Kalmar and municipality of Örebro. This study uses a deductive- and to some extent also an abductive research method and analyzes the results of the study with the help of implementation analysis. Using the theory of implementation, the author makes assumptions related to the study's empirical study. In order to later serve as explanations for why the implementation has differences in different municipalities around Sweden. The result of this study is based on the municipalities own strategy plans for implementing the Convention on the Rights of the Child, together with the Swedish law about UN’s Convention on the Rights of the Child. The result of this thesis shows that the new legislation requires a joint power collection among all decision-makers. This means that municipalities must actively work to implement the legislation in their operations. The result of this study also shows that there are differences between how the investigated municipalities implemented law about UN’s Convention on the Rights of the Child in their operations. This thesis shows that what separates the study objects in this case it is whether or not there is a political council decision, to which the knowledge-enhancing efforts are directed, number of employees who will work with the Convention on Rights of the child and the intensity of the work with follow-up and evaluation work. In this case, the differences in the implementation can be explained by, among other things, unclear and difficult legislation, a lack of state financial and material instruments, that the implementation has taken place in several stages and a lack of understanding of the policy to implemented. The study highlights that the deciding factor for differences in the implementation of UN’s Convention on the Rights of the Child has to do with the unclear and incomprehensible legislation.

Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunpolitiker i Kalmar län upplever möjligheterna att påverka den regionala utvecklingen i länet. Regional utveckling handlar om att skapa hållbar tillväxt i alla delar av EU och omsätts genom de nationella och regionala utvecklingsstrategierna. Sedan den 1 januari 2019 har samtliga tidigare landsting omvandlats till regioner med ansvar för regional utveckling. Många små kommuner saknar dock resurser att satsa på regional utveckling då demografiska och strukturella förändringar har bidragit till en ökad utflyttning och sämre ekonomi. Uppsatsen antar en explorativ ansats och genom semi-strukturerade intervjuer med tre av länets kommunstyrelseordförande försöker studien besvara frågan om kommunernas möjligheter att påverka den regionala utvecklingspolitiken har förändrats efter den 1 januari 2019. De empiriska resultaten bekräftar mycket av den tidigare forskningen och visar att kommunerna inte har tillräckliga resurser att satsa på regional utveckling. Studien visar också vikten av ett tydligt regionalt ledarskap och att regional utveckling till stora delar handlar om infrastruktur för en liten kommun.

Innehållsfiltrering av internettrafik har kommit upp till diskussion i olika sammanhang sedan de första skolorna kopplade upp sig. Men frågan är hur arbetet med detta ser ut inom svenska grundskolor.En enkät skickades ut till Sveriges samtliga kommuner där personer med god insikt i denna verksamhet fick svara på olika frågor kring innehållsfiltrering. Avsikten var att få en bild av om innehållsfiltrering används och i sådana fall hur denna användes.Av totalt 290 kommuner var det 75 som svarade på enkäten. Resultatet visade bland annat att runt två tredjedelar av kommunerna använder någon form av innehållsfiltrering och att tillgången till pornografiskt material var en av den största anledningen, men även våldsbejakande extremism och bedrägerier. / Content filtering has come up for discussion in various contexts since the first schools connected to the internet. The question is how these issues are being addressed in the Swedish primary and secondary schools.A survey was conducted where questionnaires were sent out to all municipalities where subjects with good insight into this area were asked to answer various questions about internet content filtering. The intention was to get an idea of whether content filtering is used and in such cases how this was used.Of a total of 290 municipalities there were 75 participants. The results showed, among other things, that around two thirds of the municipalities use some form of content filtering and that access to pornographic material was one of the largest reasons, but also violent extremism and fraud.

Syftet med studien är att undersöka, samt skapa förståelse och insikt i, hur mänskliga rättigheter implementeras på kommunal nivå. Vidare är studiens mål att inspirera andra kommuner till att arbeta systematiskt med mänskliga rättigheter. Grundläggande för studiens inhämtning av material är en intervjustudie av Piteå, Lund och Uppsala där kommunernas arbetssätt med mänskliga rättigheter är centralt. Utöver intervjuerna tillkommer även offentliga dokument, tidigare forskning och kommunala styrdokument. Intervjuerna har analyserats utifrån ett rättssociologiskt och förvaltningsteoretiskt perspektiv med fokus på implementering. Studiens resultat visade på implementeringsprocessens problematik och de svårigheter som tillkommer ett systematiskt arbetssätt kring mänskliga rättigheter på grund av begreppets otydlighet. Det uppmärksammades även en kunskapsbrist gällande det praktiska arbetet med mänskliga rättigheter. / The aim of this study is to examine and understand how human rights is implemented in local governments today. The goal is to inspire other local governments to increase their systematic work with human rights. Piteå, Lund and Uppsala was interviewed about their work with human rights. Except the interviews the material is official documents, previous reaserch and regulatory documents from the local governments. To analyze the result from the interviewes, theories about the function of law in society were used together with theories of the govenmental organisation and implementation.It is evident from the study that there is a lack of knowledge for the practical work with human rights in the three swedish local governments. The result also illustrates the complexity of problems with a systematic approce to human rights because human rights are undefined.

Energibolaget Borlänge Energi vill hitta sätt att minska energiförbrukningen i Borlänge kommun. I samarbete med konsultföretaget Sogeti AB syftar denna rapport till att hjälpa Borlänge Energi i detta uppdrag, särskilt inom området digitalisering. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Borlänge Energi kan bidra till att minska sina kunders hushållsenergiförbrukning genom att utnyttja digitalisering. I projektet genomfördes först en litteraturstudie för att samla insikter och information inom ramen för arbetet. Sedan genomfördes en intervjustudie för att ytterligare undersöka möjligheter och utmaningar specifikt för Borlänge Energi inom digitalisering, samt undersöka moderna tillvägagångssätt inom digitalisering och energilösningar. Slutligen genomfördes en enkätundersökning bland Borlänge Energis kunder för att samla information om deras boendesituation, energiförbrukningsvanor och vilja att delta i att minska energiförbrukningen, för att få en insikt i kundernas rutiner, behov och önskemål. Resultaten från litteraturstudien lyfte fram betydelsen av individuell feedback samt behovet av enkelhet vid utformning av lösningar för kunderna. Intervjustudien visade behovet av en sammanhängande plan för digitalisering inom Borlänge Energi och insikt om vilka ambitionerna för digitalisering är för företaget idag. Dessutom undersöktes ett tillvägagångssätt för att minska hushållens energiförbrukning genom att integrera en centralt datoriserad plattform. Slutligen visade enkätundersökningen ett positivt intresse för att få mer information om energiförbrukning samt önskade sätt att få information. Baserat på resultaten från intervjustudien och enkäten utvecklades en lösning genom prototyper, samarbetsmöten och utvärdering. Lösningen består av en prototyp i två delar, där den ena är en applikation som levererar data till kunden. Den andra är ett flödesschema som föreslår ett system för datatrafik inom Borlänge Energi. Resultaten och bidragen från arbetet ger insikter i de utmaningar som kommuner står inför vid införandet av digitalisering och de möjligheter det innebär. Dessutom erbjuder arbetet en mall för att genomföra liknande forskning i andra kommuner. Slutligen presenterar resultaten nya möjligheter till innovativa och praktiska lösningar för Borlänge Energi.