This report explains how different communication tools can be used in a company?s intranet. It gives a short description of the different parts in an intranet and their field of application, and what communication means. It?s only the communication tools that the company uses that we are illuminating in this report. The investigation in this report is done like a case study on a company in Lund, were some carefully chosen people answered some interview questions. The answers that we got from our interview have been compared to the theories that weave collected about communication in an intranet. The most important results of the reports conclusions are that the company uses communication tools almost like they are described in the theory. Though there are some functions in some of the tools that are not used by the company. / Denna rapport tar upp hur olika kommunikationsverktyg kan utnyttjas i ett företags intranät. Det ges en kort beskrivning av ett intranäts olika delar och dess användningsområde samt vad kommunikation innebär. Det är endast de kommunikationsverktyg som företaget använder sig av som belyses i rapporten. Rapportens undersökning är gjord som en fallstudie på ett företag i Lund, där ett antal noggrant utvalda personer har fått svara på intervjufrågor. Svaren på intervjufrågorna har jämförts med insamlad teori inom området kommunikation i intranät. Viktigaste resultaten som framkommer av rapportens slutsatser är att företaget på det stora hela använder kommunikationsverktygen i intranät på så sätt som de beskrivs i teorin Dock finns det funktioner i vissa kommunikationsverktyg som företaget inte använder sig av. / Thomas Larsson 0457-17750 eller 0709-368025

Bakgrund: Kommunikationsverktyget SBAR (situation, bakgrund, aktuellt, rekommendation) som utvecklades i den amerikanska militären för att förbättra kommunikationen är numera ett kommunikationsverktyg som används inom vården. Det finns ett samband mellan bristfällig kommunikation och vårdskador. Tidigare forskning visar att SBAR har en positiv effekt på kommunikationen och att standardiserad överrapportering bidrar till patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att skapa en översikt hur kommunikationsverktyget SBAR påverkar sjuksköterskors kommunikation. Metod: För att besvara syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2022). Tre kvalitativa och sju kvantitativa artiklar ingick i dataanalysen och analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, artiklarnas ursprung, metod samt artiklarnas resultat. Resultat: SBAR påverkade sjuksköterskors kommunikation genom att skapa en ram som vägleder överrapporteringen. SBAR ökade sjuksköterskors självsäkerhet och bidrog till att sjuksköterskor kände sig mer tillfredsställda med informationsöverföringen. Bland sjuksköterskor sågs även en ökad kompetens vid överrapportering, förbättrad dialog och en effektivare kommunikation. Slutsats: Kommunikationsverktyget SBAR påverkade sjuksköterskors kommunikation positivt både enligt sjuksköterskor själva och enligt observationerna som genomfördes i artiklarna. Risken för missförstånd minskade enligt sjuksköterskor och sjuksköterskor var mer uppmärksamma på patienternas mående. Genom att skapa en litteraturöversikt som tillför kunskap till omvårdnadsprofessionen om kommunikationen kan risken att patienter utsätts för vårdlidande minska och vårdandet förbättras.

Bakgrund:  Barn med neuropsykiatriska diagnoser möter ofta bristfälligt empati och förståelse från samhället. Mötet mellan sjuksköterskan och denna patientgrupp kan uppstå i varierande vårdsammanhang och dualiteten av mångfaldiga strategier och tydliga metoder kan hjälpa sjuksköterskan i utmaningen att nå barnet och få denne att känna sig trygg.  Syfte:  Att belysa de strategier och metoder som sjuksköterskor använder sig av i omvårdnadsarbetet med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.   Metod: Strukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat presenteras i kategorier och subkategorier.    Resultat: Analysen av de individuella intervjuerna resulterade i fyra kategorier. Totalt identifierades 23 olika metoder och strategier.  Konklusion: Studien visar att metoder och strategier i relation till kommunikation, interaktion och bemötande var de mest betydelsefulla. Analysen visar även att kommunikationen med barnens föräldrar är en av de mest omfattande resurser som sjuksköterskor använder i mötet med denna patientgrupp. De verksamheter som inte är specialiserade inom psykiatrin efterfrågade kompetensutveckling och forskning inom ämnet. / Abstract  Background: Children with a neurodevelopmental diagnosis often encounter a lack of understanding from those around them. The meeting with this patient group can occur in varying care contexts and the duality of clear strategies and diverse methods can help the nurse in the challenge of reaching the child and making him feel safe.  Aim: To highlight the strategies and methods that nurses use in nursing work with children with neuropsychiatric disabilities.  Methods: Semi-structured interviews were transcribed verbatim and analysed using qualitative content analysis. The result is presented in categories and subcategories.  Results: The analysis of the individual interviews resulted in four principal categories. Most of the answers highlight varying communication methods. Interaction, relationships and response strategies also received a representative part in the result.  Conclusion: The study shows that methods and strategies in relation to communication, interaction and response strategies were the most significant in the meeting with children with neurodevelopmental disorder. The analysis also shows that communication with the children's parents is one of the most extensive resources that nurses use in the meeting with this patient group.

ABSTRAKT Bakgrund: De mest sjuka/sköra äldre är en ökande grupp patienter som ofta hamnar i kläm då missförstånd uppstår vid övergång mellan slutenvård och kommunal sjukvård. Tidigare forskning har visat att bland annat bristande informationsöverföring mellan instanser är en av de mest förekommande orsakerna till vårdskador. Att samarbetet mellan dessa två primära vårdinstanser fungerar är av största vikt för god patientsäkerhet. Syfte: att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av samarbetet mellan slutenvården och kommunal sjukvård kring den äldre patienten. Metod: En kvalitativ metod valdes för att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av samarbetet mellan slutenvård och kommunal sjukvård. Sammanlagt 27 sjuksköterskor från både kommunal sjukvård och slutenvård svarade på en elektronisk enkät via e-post. Deras svar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor från både slutenvården och den kommunala sjukvården anser att ett bättre samarbete måste till för att öka patientsäkerheten. Brister finns i samarbetet framför allt kring läkemedelshantering, kommunikation och informationsöverföring. De upplever även att förståelsen för varandras verksamheter bör öka. Som förbättringsförslag ges utbildning och hospitering för att öka sjuksköterskornas kompetens för det gemensamma kommunikationsverktyget och bättre förståelse för de olika verksamheterna. Slutsats: Samarbetet mellan kommunal sjukvård och slutenvård kan bli bättre och patientsäkerheten öka om läkemedelshanteringen säkras, bra planer görs upp med och för patienten och om informationsöverföringen sker korrekt. Då möjliggörs ett gott samarbetet och vårdens övergångar blir inte lika märkbara för patienten. Det befintliga kommunikationsverktyget, om det används till fullo, är ett bra stöd i detta. / ABSTRACT Background: The frail and/or sick elderly are a growing group of patients who are often caught in between healthcare instances when misunderstandings occur in transition between inpatient and municipal healthcare providers. Previous research has shown that, among other things, lack of information between instances are one of the most common causes of preventable harm. Improved cooperation between these two primary health facilities work is of paramount importance for patient safety. Aim: The aim of the study was to examine nurses experiences of cooperation between inpatient care and municipal healthcare concerning geriatric patients. Method: A qualitative method was chosen to investigate the nurses' experience of cooperation between inpatient care and municipal healthcare. A total of 27 nurses from both municipal and inpatient answered an electronic questionnaire via e-mail. Their answers were analyzed using qualitative content analysis. Results: Nurses from both inpatient care and municipal healthcare believes that the cooperation is in need of improvement in order to increase patient safety. Shortcomings occur in cooperation, especially regarding medicinal management, communication and information transfer. They are also under the impression that an increased understanding of each other's work situations are crucial. Suggestions of improvement are increased education within the common communicational tool and also visits to each other’s workplaces to increase the understanding of the different work situations. Conclusion: An increased and improved cooperation between municipal healthcare and inpatient care can improve patient safety if medicinal management and transference is secured, better care plans are set up with and for the patient, and also that information transfer is conducted properly. These things will enable a good cooperation and transition of caregiver will not be as noticeable to the patient. The existing tool for communication, if used to its full extent, is a great support in doing this.

Modeindustrin står inför stora utmaningar som kräver en omställning till hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Modeindustrin är en industri som kräver otroliga mängder resurser samt har en negativ påverkan på både klimatet och människan. Vi ser förändringar i de rådande samhällstrenderna där fler konsumenter efterfrågar hållbara alternativ och visar en oro för framtidens klimat. Det krävs många åtgärder för att nå omställningen mot hållbar konsumtion och produktion inom modeindustrin. Denna studie kommer att undersöka en av de viktigaste åtgärderna, information. Det krävs mer lättillgänglig och tydlig information i syfte att möjliggöra för konsumenter att välja hållbara alternativ. Sociala medier är den hetaste trenden inom marknadskommunikation och utgör en plattform med outnyttjad potential för CSR-kommunikation. Med utgångspunkt i marknadsföring och kommunikation, undersöker denna studie om företag inom den svenska modeindustrin använder sociala medier för CSR-kommunikation. Utifrån tidigare forskning kunde vi identifiera ett forskningsgap mellan CSR-kommunikation och sociala medier. För att undersöka om och hur dessa ämnen kombineras har vi studerat respondenter från modeindustrin som har en direkt koppling till företagets CSR- och marknadsarbete. Vi har undersökt detta med forskningsfrågan: “Hur kommunicerar företag inom modeindustrin sitt CSR-arbete via sociala medier?” Tidigare forskning om CSR, CSR-kommunikation och sociala medier sammanställs i studiens teoretiska referensram. Utifrån detta konstrueras en konceptuell modell i syfte att ge läsaren en helhetssyn. De viktigaste delarna i den konceptuella modellen ligger vidare till grund för hur studiens intervjuguide utformats. Syftet med studien är att undersöka hur företag inom den svenska modeindustrin använder sociala medier som kommunikationsverktyg för CSR-arbete. Därmed undersöks också om företagen utnyttjar den potential sociala medier har inom CSR-kommunikation samt om de har strategier för detta. För att uppnå detta syfte utgår vi från en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska data består således av sju intervjuer som analyserats i relation till tidigare forskning. Studiens resultat visar att sociala medier är ett kommunikationsverktyg som till viss del används för att kommunicera CSR. Företagen utnyttjar dock inte potentialen som sociala medier erbjuder i form av relationsstärkande dialog och tvåvägskommunikation. Resultatet tyder på att de strategier som företagen tillämpar inte innehåller de aspekter som definierar en effektiv CSR-kommunikation.

Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals möten och arbete med personer med kommunikationsnedsättning. Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att vårdsökande personer ska förstås och bli sedda som unika individer. För att nå detta krävs en fungerande kommunikation, såväl verbal som icke verbal. Travelbee beskriver i sin omvårdnadsteori hur vårdsökande personer blir delaktiga genom kommunikation, och att det därför är viktigt att vårdpersonal lyssnar på och talar med vårdsökande person eftersom en bristande kommunikation kan leda till minskad delaktighet. Funktionsnedsättningar som kan påverka kommunikationen kan vara medfödda eller förvärvade, och enligt patientlagen ska information anpassas till vårdsökande person och hans eller hennes behov. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta vårdpersonal från en medicinklinik genomfördes och analyserades genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Studien visar situationer där vårdpersonal möter vårdsökande personer med kommunikationsnedsättningar. Resultatet bestod av två kategorier Förutsättningar för att skapa en god kommunikation och Hjälpmedel för att kommunicera, med fem medföljande subkategorier. Slutsats: Teamsamverkan var av stor betydelse för vårdpersonalen och erfarenhetsutbytet mellan professioner gynnade vårdarbetet. Tidigare erfarenheter präglade strategierna och vården. Anhöriga sågs som en stor resurs och involverades ofta i omvårdnaden. Det är dock av stor vikt att vårdpersonal reflekterar över sina egna erfarenheter och det erfarenhetsutbyte som sker för att ge en god och säker vård.

Vi har uppmärksammat att TAKK (Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation) används i förskolans verksamhet i begränsade situationer och att förskollärare har olika kunskap och erfarenheter av TAKK som metod. Forskning visar att TAKK gynnar alla barns språkutveckling och bör användas genomgående i förskolans verksamhet. Utifrån forskningen vill vi få en ökad förståelse för förskollärares syn på TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer för att ge svar på studiens syfte som är att undersöka förskollärares syn på hur TAKK används i förskolans verksamhet. I studien används ett relationellt och kategoriskt perspektiv, tydliggörande pedagogik samt begreppet KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som används som teoretisk resurs för att analysera empirin. Resultatet visar på förskollärares olika tankar och upplevelser med TAKK som ett kommunikativt verktyg i verksamheten. Studiens slutsatser är att förskollärarna strävar efter att använda TAKK i alla situationer och att det finns en medvetenhet kring användandet av TAKK i förskolans vardag. Det anses dock som en utmaning att använda TAKK i förskolans verksamhet och tenderar att endast användas i styrda situationer. Den språkliga miljön anses gynnas av TAKK men det krävs att det genomsyrar verksamhetens och arbetslagets gemensamma arbete och mål.

Syftet med följande studie är att undersöka hur kommunikationen fungerar mellan förskola och hem utifrån ett föräldraperspektiv. Studien är kvalitativ och metoden som har använts för att samla in data är semistrukturerade intervjuer med föräldrar. Resultatet visar att den dagliga kommunikationen är den mest uppskattade samverkansformen i förskolan. Den visar även på en problematik när den muntliga kontakten brister. I studien har det synliggjorts flera olika kommunikationsverktyg som används för att komplettera den muntliga kommunikationen. Slutsatser som kunde dras var bland annat att moderna kommunikationsverktyg efterfrågas då de är lättillgängliga i dagens samhälle. Avslutningsvis visar studien att kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger är uppskattad.

No description available.

Syftet med studien var att genom en enkätundersökning se pedagogers attityder kring nyttjandet av olika kommunikationsverktyg. Det empiriska materialet, vilket innefattade svar från 46 pedagoger inom förskolans verksamt, analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod och har sedan bearbetats utifrån dilemmaperspektivet och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att fortbildning är viktigt för öka individuella och kollegiala kunskaperna, samt att skapa en samsyn och ett aktivt arbetssätt inom AKK. Våra respondenter har uttryckt en generell positivitet över att nyttja AKK och dess påverkan på barnens språkutveckling, delaktighet och inkludering. Det är även tydligt att pedagogerna möter motstånd av kollegor som inte ser lika många fördelar med AKK / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>