Bakgrund: Dagens vårdarbete är ofta riskfyllt och komplicerat på grund av många svårt sjuka patienter, vilket i sin tur ställer höga krav på en god kommunikation. För att kunna ge patienterna en högkvalitativ god och säker vård, är kommunikationen mellan sjuksköterskor och olika professioner i lagarbetet en viktig del. Varje gång informationen ska föras vidare från en specialistsjuksköterska till en annan riskerar informationen att omformas eller tappas bort. Idag saknas det till viss del studier som påvisar hur ett kommunikationsverktyget skulle kunna förbättra vårdarbetet och ge en mer patientsäker vård. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att använda kommunikationsverktyget SBAR och hur det påverkar patientsäkerheten, kommunikation med olika professioner i lagarbetet, kommunikationen med andra sjusköterskor i vårdarbetet, kommunikationen med läkare samt arbetsflödet. Metod: Studien är en systematisk deskriptiv litteraturstudie och är baserad på totalt 27 vetenskapliga artiklar med både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Datamaterialet har analyserats med intergrativ metod. Resultat: Resultatet visar att sjusköterskan upplever att SBAR höjer patientsäkerheten. Få studier definierar och mäter patintsäkerhet objektivt. Resultatet visar även att överrapporteringar blev mer strukturerade. Efter införandet av SBAR ökar sjusköterskornas och läkarnas kommunikation sinsemellan. Slutsats: I det kliniska vårdarbetet så finns det många faktorer som både kan gynna och försvåra en säker vård, såsom kommunikationen mellan sjuksköterskor samt kommunikationen mellan olika professioner i ett lagarbete. Som blivande anestesisjuksköterskor anser författarna att studien ger viktiga infallsvinklar som stärker införandet av SBAR som kommunikationsverktyg inom anestesisjukvården. Däremotbehövs det forskning som ytterligare styrker detta. / Background : Today's care work is often risky and complicated due to many severely ill patients, which in turn places high demands on good communication. In order to provide patients with a high quality and safe healthcare, communication between registered nurses and different professions in the law is an important part. Each time the information is passed on from a specialist nurse to another, the information is likely to be reshaped or lost. Today there is a lack of studies that demonstrate how a communication tool could improve health care and provide patient-care care. Purpose: The purpose is to investigate the nurse's experience of using the SBAR communication tool and how it affects patient safety, communication with different professions in the team work, communication with other nurses in the care work, communication with doctors and workflow. Method: The study is a systematic descriptive literature study and is based on a total of 27 scientific articles with both a qualitative and quantitative approach. The data has been analyzed with an intergovernmental method. Result: The result shows that the nurse finds that SBAR increases patient safety. Few studies define and measure patient safety objectively. The study also shows that overreports became more structured. After the introduction of SBAR, the communication between the nurse and physicians increases. Conclusion: In the clinical care work, there are many factors that can both benefit and complicate a good and safe care, such as communication between nurses and the communication between different professions in a team work. As prospective anesthetic nurses, the authors consider that the study provides important angles of incentives that strengthen the introduction of SBAR as communication tools within anesthetic care. On the other hand, research is needed that further strengthens this.

Bakgrund: Operationssjukvård är en komplex verksamhet där flera professioner samarbetar i ett team kring patienten. För att teamet ska erhålla en samlad bild över situationen och samordna de insatser som krävs på ett konstruktivt sätt krävs fungerande kommunikation. Flera hinder föreligger dock till fungerande kommunikation och kommunikationsfel förkommer förhållandevis ofta i operationsteam, vilket har vistats påverka patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka insatser som riktats till att förbättra kommunikationen i operationsteam. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån litteratursökningar i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultatet baseras på 12 kvantitativa artiklar. Resultat: Genom olika insatser som teamträning med simulering, checklista för säker kirurgi, kommunikationsverktyg och kommunikationsträning kan operationsteamets kommunikation påverkas i positiv riktning, genom att skapa forum för kommunikation, stärka teammedlemmar i att yttra sig, skapa förståelse för varandras roller i teamet samt förbättra teammedlemmarnas kommunikationsteknik. Slutsats: Det verkar finnas goda möjligheter till att förbättra teamets kommunikation. En kombination av dessa insatser skulle förmodligen ha bättre effekt än implementering av enskilda insatser då de riktas till olika hinder.

I Sverige drabbas cirka 100 000 patienter av vårdrelaterade skador. Systematisk kommunikationsöverföring mellan vårdpersonal är nödvändig för patientsäkerheten och god vård. Syftet är att undersöka om färre vårdskador uppstår vid systematisk rapportering utifrån standardiserade kommunikationsverktyg. En litteraturöversikt baserad på kvantitativa artiklar genomfördes. Det övergripande resultatet visade att det finns faktorer som påverkar hur kommunikationen förs fram. Resultatet visade delvis att antal vårddagar och vårdrelaterade skador reducerades vid användning av ett elektroniskt kommunikationsverktyg. De undersökta studierna gav ingen enhetlig evidens för sambandet färre vårdskador vid användning av ett standardiserat kommunikationsverktyg. Det går inte att dra någon slutsats om brist på systematisk kommunikationsöverföring bidrar till fler vårdskador då det inte finns tillräckligt med studier som undersöker detta. / In Sweden, approximately 100,000 patients suffer from health-related injuries. Systematic communication between healthcare professionals is essential for patient safety and good care. The purpose of this literature review is to investigate whether fewer health injuries occur in systematic reportering on the basis of standardized communication tools. A literature review based on quantitative articles was conducted. The overall result showed that there are factors that affect how communication is progressed. The results partly showed that the number of care days and care-related injuries was reduced when using an electronic communication tool. The analyzed articles did not provide a uniform evidence for the association of fewer health injuries when using a standardized communication tool. It is not possible to conclude that a lack of systematic communication transmission contributes to more health damage as there are insufficient studies examining this.

Bakgrund: Patientöverlämning är en komplex uppgift där mottagande vårdpersonal förväntas delges viktig information om patientens tillstånd. Det läggs vikt vid att arbeta riskförebyggande för att upprätthålla hög patientsäkerhet. Användandet av kommunikationsverktyg minskar risken för att viktig information försvinner vid överlämningen. När kommunikationen vid postoperativa överlämningen är otillräcklig ökar risken för allvarliga komplikationer. Personcentrerad vård användes som vårdvetenskapligt perspektiv. Syfte: Att belysa faktorer som kan påverka den postoperativa patientöverlämningen utifrån vårdpersonalens perspektiv. Metod: Kvalitativ metod med allmän litteraturöversikt med 23 artiklar inkluderade. Resultat: Övergripande faktorer som påverkade patientöverlämningen var; kommunikation, patientens tillstånd och teamarbete och arbetsmiljö. Slutsats: Användning av välstrukturerat kommunikationsverktyg förbättrade patientöverlämningen. Genom att anpassa överlämningen efter patientens tillstånd och att teamet visar respekt för varandra kan arbetet effektiviseras. Att ha en god arbetsmiljö ansågs som viktig för att förebygga risker i patientsäkerheten. Examensarbetet anses kunna bidra till ökad kunskap hos vårdpersonal som deltar i postoperativa överlämningar. Genom kunskapen kan överlämningarna förbättras och därmed kan bättre och säkrare postoperativ vård bedrivas vilket kan höja patientsäkerheten och förbättra den personcentrerade vården. / Background: Patient handoff is a complex task where receiving personnel expect to receive important information about the patient’s condition. Emphasis is placed on working risk prevention to accomplish the best patient safety. The use of a communication tool reduces the risk of lost information during handoff. When communication at postoperative handoff is inadequate, it increases the risk of serious complications. Person-centered nursing was used as a health care perspective. Aim: To illustrate factors which affect postoperative patient handoff from the professional’s perspective. Design: Qualitative method with general literature review with 23 articles included. Findings: Overall factors affecting patient handoff were communication, patient condition and teamwork, and work environment. Conclusion: Frequent use of well-structured communication tools improved patient handoff. By adapting to the patient’s condition and by the team showing respect for its members the handoff can become more effective. A good working environment was important for preventing risk in patient safety. The presented information could contribute to improved knowledge amongst the healthcare professionals working with postoperative handoffs. The knowledge could make the handoffs better and could lead to better and safer postoperative care which improves patient safety and person-centered care.

Digitalisation is on the rise throughout society, this applies for the construction industry as well. The use of ICT tools, such as applications for tablets and smartphones, are in continuous development for the construction industry. A review of the literature shows that, despite this, the construction industry has not had the development that other industries have had regarding digitalisation. Many construction companies have been motivated to invest in and implement new technology because of the expected benefits, such as a more efficient construction process. A company's ability to take advantage of the knowledge and information available within the company is also closely associated with the use of ICT tools. The aim of this thesis has been to study how an actor in the construction industry could organise the work around ICT tools and how to motivate employees to use them. The thesis also aimed to study how the use of these tools can contribute to an organisation's learning process. To find out how the use of ICT tools could be organised, an analysis of the current situation must first be made. Mapping the user’s experience of ICT tools have been made to gain understanding of the current situation. A case study has been done, where data from interviews have been gathered. Interviews have been conducted with supervisors and subcontractors working in the production phase. The interviews show that the majority are in favour of working with this type of tool in the production phase. The largest identified driving force among supervisors are the time that can be saved on administrative work. Subcontractors considered that the greatest opportunity of this approach is to get access to statistics, which can create a learning process in their organisation. A recommendation for how a residential developer can organise and work with ICT tools have also been developed. It is based on the respondents' opinions and the studied literature. The recommendations include that users need to be well informed about the purpose of the tool. Users also need to be well trained in how the tool should be used, in order for the purpose to be fulfilled. Finally, drivers need to be identified and communicated in order to motivate users. / Digitalisering är på frammarsch i hela samhället, så även inom byggbranschen. Användandet av digitala informations- och kommunikationsverktyg (IKT-verktyg), så som applikationer för läsplattor och telefoner, är i ständig utveckling för byggbranschen. En genomgång av litteraturen visar på att byggbranschen trots detta inte har haft den utvecklingen som andra branscher har haft när det kommer till digitalisering. Många byggföretag har varit motiverade att investera i och implementera ny teknik på grund av de förväntade fördelarna med användandet, så som en mer effektiv byggprocess. Även ett företags förmåga att ta tillvara på den kunskap och information som finns inom företaget är nära förknippat med användandet av IT och digitala hjälpmedel. Syftet med detta arbete har varit att studera hur en aktör i byggbranschen kan organisera arbetet kring IKT-verktyg, samt hur anställda ska motiveras till att använda dem. Arbetet har också syftat till att närmare studera hur användandet av dessa verktyg kan bidra till en organisations lärandeprocess. För att ta reda på hur användandet av IKT-verktyg kan organiseras måste först en analys av nuläget göras. En kartläggning av användares upplevelse av IKT-verktyg har gjorts för att få förståelse för den nuvarande situationen. En fallstudie har gjorts, där data från intervjuer har samlats in. Intervjuer har genomförts med arbetsledare samt underentreprenörer verkande i produktionsskedet. Intervjuerna visar att majoriteten ställer sig positiva till att arbeta med den här typen av verktyg inom byggproduktion. Den största identifierade drivkraften, bland arbetsledare är tiden som kan sparas in på administrativt arbete. Hos underentreprenörer anses den största möjligheten med detta arbetssätt vara att få tillgång till statistik för att på så sätt skapa en lärandeprocess i den egna organisationen. En rekommendation för hur byggföretag kan organisera och arbeta med digitala hjälpmedel har också tagits fram. Den utgår från respondenternas åsikter och den studerade litteraturen. Rekommendationerna innefattar att användarna behöver vara väl informerade kring syftet med hjälpmedlet. Användarna behöver också vara väl utbildade i hur hjälpmedlet ska användas för att syftet ska uppfyllas. Slutligen måste drivkrafter identifieras och förmedlas, för att kunna motivera användarna.

På grund av Covid-19 ställde gymnasieskolan om från närundervisning till distansundervisning. Det finns flera utmaningar kopplade till distansundervisning, ett stort problem som är återkommande i tidigare studier är hur kommunikationen blir lidande.    Avsikten med studien var att undersöka omställningen till distansundervisning ur gymnasielärares perspektiv, vilka utmaningar man stod inför gällande kommunikationen med eleverna vid lektionsmomentet och hur de digitala kommunikationsverktygen som har använts upplevs ha fungerat.  För att besvara våra frågeställningar intervjuades gymnasielärare i Norrbotten. Intervjuerna var semi-strukturerade och grundades i teori om digitala kommunikationsverktyg och kommunikation. Resultatet fångar gymnasielärarnas uppfattning kring omställningen, vilka utmaningar man har stått inför och vilka brister som finns med distansundervisning och de digitala kommunikationsverktygen som har använts.

Sammanfattning Studiens resultat visar hur viktigt det är med en genomtänkt och planerad lärmiljö utifrån barnens intressen och behov för att främja barns språkutveckling och deras sociala samspel. Att använda sig av kommunikationsverktyg i miljön visar att barnen kan kommunicera med varandra och att det ger förutsättningar för att barnen ska förstå varandra. Studiens resultat visade också på hur betydelsefullt det är att vara en närvarande pedagog i leken för att kunna stötta barnen i deras samspel men också för att utveckla deras språk med hjälp av att benämna korrekta begrepp, samt för att tillgodose barnens behov. Studien visar också på problem som kan uppstå. Svårigheten att kunna vara en närvarande pedagog under dagarna i verksamheten kan vara svårt då barngrupperna är stora och det är svårt som pedagog att finnas för alla barn under en dag. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgår från Vygotskij, men även Piagets konstruktivistiska perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv. Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger anser är viktigt för att främja barns språkutveckling i förskolan. Vi ville också få kunskap om hur förskollärare ansåg att olika faktorer kan påverka barns språkutveckling.

The study examines how Instagram users are affected by the information they are exposed to on a daily basis through social media. The study focuses on Instagram because according to a report from Svenskarna och internet (2020), as many as 80 percent of the age group 16-25 years use Instagram daily. To answer our purpose of the study we have implemented interviews and a survey. We have also chosen to present relevant research and literature on the subject. The result of the study shows that users are affected by influencers on Instagram but they are not always aware of it. The result also shows that persuasive design is integrated on Instagram through notifications, likes and comments. The majority of participants search for inspiration on Instagram and they mainly interact with people on Instagram through likes.

Forskning visar att organisationer inom snabbt förändrade branscher behöver förutse och hantera förändringar. Scenarioplanering är en planeringsmetod som kan identifiera trender för att organisationer ska lättare kunna ta strategiska val. Tidigare forskning visar även att scenarioplanering också genomförts virtuellt där intressenterna varit på olika geografiska platser. Studien syftar på att ge ökad förståelse om hur digitala kommunikationsverktyg som Zoom.us påverka arbetet med scenarioplanering när arbetsprocessen genomförs virtuellt. Via kvalitativa metoder som fokusgrupper, enkäter och observationer samlades in data kring deltagarnas upplevelse av scenarioplanering och virtuell scenarioplanering. Materialet analyserades sedan via innehållsanalys. Studiens resultat visar att tidigare erfarenhet av scenarioplanering underlättade arbetsprocessen med virtuell scenarioplanering. Slutsatser som dragit är att kommunikationen delvis påverkades negativt av det digitala kommunikationsverktyget Zoom.us vilket försvårade den virtuella scenarioplaneringen. Trots detta väljer deltagarna att hellre arbeta med virtuella samarbeten och virtuell scenarioplanering snarare än traditionell scenarioplanering igen i framtiden. / Research shows that organizations in rapidly changing industries need to anticipate and manage change. Scenario planning is a planning method that can identify trends for organizations to make strategic choices more easily. Previous research also shows that scenario planning has also been carried out in a virtual way where the stakeholders vary in different geographical locations. The study aims to increase understanding of how digital communication tools such as Zoom.us affect the scenario planning work when the work process is carried out in a virtual way. Through qualitative methods such as focus groups, surveys and observations, data were collected about the participants experience of scenario planning and virtual scenario planning. The material was then analyzed via content analysis. The study's results show that previous experience of scenario planning facilitated the work process with virtual scenario planning. Conclusions drawn are that communication was partially negatively affected by the digital communication tool Zoom.us, which made the virtual scenario planning more difficult. Despite this, participants choose to work with virtual collaborations and virtual scenario planning rather than traditional scenario planning again in the future.

En Nationell digitaliseringsstrategi släpptes av svenska myndigheter året 2017. Syftet med strategin om att digitalisera skolverksamheten har till syftet att öka effektivitet och stimulering i samband med skolverksamhet och elev. Baserat på omständigheter har skolan behövt digitalisera sin verksamhet i gymnasiet i full utsträckning. Syftet med studien har varit att undersöka hur de digitala tekniker och plattformar som har använts i skolan, gymnasiet, har påverkat gymnasieeleverna. Baserat på en förundersökning, som syftade till att ta reda på vilka tekniker som eleverna använt, har studien format en kvantitativ enkätundersökning. Detta baserat på de aktiviteter som utövas med hjälp av den använda tekniken, informationen om detta samlades även det in under förundersökningen. Studien undersöker hur Onlinebaserad skolmiljö har upplevts av elever, specifikt tre områden inom elevers personliga prestation har undersökts. De tre områdena är: koncentration, inlärning och kommunikation.  Avsnittet som presenterar resultat visar att det finns betydande brister inom de tre olika områdena inlärning, koncentration och kommunikation. För koncentration visade studiens resultat att elever blir distraherade av olika faktorer runt skolarbetet som lockade uppmärksamhet från lektion. För inlärning visade resultatet att majoriteten av eleverna tappar koncentration som leder till försämrad inlärning. Inom kommunikation visar studien att elever använder hellre externa verktyg utanför det erbjudande gränssnittet. Bland annat påverkar den använda teknikens mjuk och hårdvara kvalitén i skolverksamheten, som påverkar eleverna som deltar i skolans aktiviteter online på distans. I studien framkom det att det finns blandade attityder gentemot digitaliseringen som möjliggör distanserat skolarbete. / A National Digitization Strategy was released by the Swedish authorities in 2017.The purpose of the strategy to digitize school activities is to increase efficiency andstimulation in connection with school activities and students. Based oncircumstances, the school has had to digitize its activities in the upper secondaryschool to the full extent. The study aimed to investigate how the digital technologies and platforms that havebeen used in school, high school, have affected high school students. Based on apreliminary study, which aimed to find out which techniques the students used, thestudy formed a quantitative questionnaire. This is based on the activities carried outwith the help of the technology used, the information about this was also collectedduring the preliminary investigation. The study examines what Online LearningManagement contributes to the students 'development curve, specifically three areaswithin students' personal performance have been examined. The three areas are:concentration, learning and communication. The section relating to results from the quantitative survey study presents the resultsand data collected from the chosen scientific approach to collecting data. The resultssection presents figures and tables that represent the data collected fromquestionnaire teaching, within the three specific areas. It turns out that there areexternal factors that affect students' concentration, learning and communication.Among other things, the soft and hardware used technology affects the quality ofschool activities, which affects students who participate in school activities online ata distance. The study also shows that there are mixed attitudes towards digitalisationthat enable remote school work