En Urban Allmänning på Hornsbruksgatan. Kombinationshus med bostäder, T-bana och kontor .Sträcker sig över en 150 m lång slits på gatan.Uppdelad programmatskt med kommers i BV och bostäder ställda ovanpå som fria punkthus.Taket till kommersdelen/sockelvåningen ger tillbaka en park till stadsrummet. Det är den som är den urbana allmänningen.Byggnaden behandlar en höjdskillnad på c:a 6 meter från början av sockelvåningen till slutet. Därför varierar byggnaden i takhöjd vilket ger olika rumsligheter och skillnader i program som anpassats efter de olika höjderna. T.ex ett öppet andra våningsplan i västra delen som bidrar till dubbelt antal kontorplatser i frilanskontoret. Frågor jag ställt mig under processen var: Vad är en bostad idag? Vad är ett kontor idag? Vad kommer Hornstull att vara i framtiden med sin nya galleria? Vilka bostadstypologier råder i området? Dessa frgor har jag tagit i beaktande under förfarandet och kommit fram till en boendeform med yteffektiva och ljusgenerösa lägenheter i funkistyp. ":or och 3:or att kunna variera beroende av livssituation.

Detta examensarbete har fokuserat på att undersöka hur en produkt kan utvecklas för att hjälpa kontorsarbetare på kommunhus att organisera sina papper på skrivbordet. Vilket i sin tur kan öka koncentrationen och sänka stressnivån hos de anställda.För att få en bättre inblick i den nuvarande situationen för kontorsarbetare genomfördes intervjuer och observationer. Här upptäcktes det att många har pappershögar på skrivborden istället för att ha dem i en hylla. En undersökning av vad som erbjuds på marknaden utfördes för att se vad som finns samt vilka lösningar de produkterna har. För att utveckla koncept gjordes idégenereringar. Koncepten utvärderades med skissmodeller och matrisutvärdering. Det resulterade i konceptet Radhus.Bearbetning av koncept Radhus resulterade i Hyllkammen. Hyllkammen blev därefter utvärderad vilket ledde till Hyllan och Kammen. Hyllan och Kammen jämfördes och beslutet blev att gå vidare med Hyllan.Hyllan resulterade i Sort It, som är en liggande hylla med 12 fack och 4 lådor. Sort It hjälper kontorsarbetare att organisera sina pappershögar. Det gör att kontoret blir mindre stökigt vilket kommer göra att kontorsarbetare kan koncentrera sig bättre. / This thesis project’s focus has been to study how a product can be developed to help office employees at the municipality’s building to organize paper at their desk. It can favor them in a way so that they can concentrate better at their work and possibly have a lower stress level.To get a better insight in how office employees’ offices look like, interviews and observations were arranged. Here I found out that they have a lot of paper piles on their desk instead of having them in a shelf. Research of what products exist on the market was done, to see what has been made as well as what solutions those products have. Brainstorming of ideas was made to develop concepts. The concepts were evaluated with sketch models and a matrix evaluation. Here I discovered a new concept that I chose to move forward with, concept Radhus.A process development of concept Radhus resulted with Hyllkammen. Hyllkammen were then evaluated which lead to Hyllan and Kammen. Hyllan and Kammen were compared and the decision of moving on with Hyllan was made.Hyllan resulted with Sort It, which is a shelf with 12 compartments and 4 drawers. Sort It will help office employees to organize their piles of paper. Sort It makes the office less messy which is going to help the office employees to concentrate better.

No description available.

Kontorslösningar med olika typer av utrymmen, så kallade aktivitetsbaserade kontor, blir allt vanligare  bland  svenska  organisationer.  Utspridningen  av  denna  kontorstyp  är  mycket omstridd.  Tydligt  är  att  det  vanligen  pratas  om  ämnet  ur  ett  finansiellt  kostnadssparande perspektiv. I denna uppsats har en fallstudie av en organisation som har genomgått skiftet från ett  klassiskt  cellrumskontor  till  ett  aktivitetsbaserat  kontor.  Uppsatsen  söker  svar  på frågeställningen  Hur  påverkar  implementeringen  av  ett  aktivitetsbaserat  kontor  anställdas produktivitet?. För att undersöka hur produktiviteten har påverkats används en teoretisk modell som  visar  på  en  anställds  produktivitet  är  beroende  av  den  anställdes  välmående  på arbetsplatsen. Sex stycken intervjuer  har hållits och interna dokument från organisationen har varit del av underlaget. Studiens resultat visar på att implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor leder till en förbättring av de anställdas välmående på arbetet och därmed en förbättring i  produktiviteten.  Utöver  detta  framkommer  det  att  organisationen  kraftigt  har  minskat  sin kontorsyta  och  att  det  aktivitetsbaserade  kontoret  därmed  är  en  metod  för  att  spara  pengar. Dessutom har studien funnit att det är av stor vikt att ledarskapet inom en organisation förändras då organisationen går från en klassisk till en aktivitetsbaserad kontorsmiljö.

No description available.

Allt fler anställda runt om i landet väljer att ta med sig arbetet hem för att sitta och jobba i en hemmamiljö istället för att ta sig till företagets egna lokaler. Varför? Vem arbetar bäst bakom stängda dörrar? Hur ska ett företag tänka kring sin arbetsmiljö för de anställda? Det är några av de frågor som rapporten tar upp och diskuterar för att få svar på den universella frågan: “Måste dörren stängas till din framtida arbetsplats?”   De kontorsmiljöer som tas upp i rapporten är cellkontor, ABW-kontor och kombikontor. Dem tre jämförs och behandlas genom tre aspekter som är socialt, arbetseffektivt och hållbart perspektiv. Även den personliga arbetsytan tas upp och diskuteras, hur den påverkar den anställda men också organisationen i stort. Rapporten fungerar som en riktlinje för både Linnéuniversitetet och andra företag som vill utveckla eller förnya sina respektive arbetsmiljöer. Rapporten lyfter fram för- och nackdelar av de tre kontorsmiljöerna (cellkontor, ABW-kontor och kombikontor) som undersöks och ger förslag på vilka arbetsmoment som bäst lämpar sig i de olika<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> miljöerna.

Kontoret är för många en plats där mycket tid spenderas, men COVID-19 pandemin förändradedrastiskt detta. Kontorsarbete utfördes hemma och när moderna verktyg möjliggjorde arbete på distans har kontorets roll ifrågasatts. Så omskrivbordsarbetet kan utföras på distans, innebär det att kontoret är en plats för social interaktion? Forskare och företag som arbetar inom området antydde redan innan pandemin att framtidenskontor kommer vara en social plats för möten, teamarbete och kommunikation (Harris, 2015;Stiefel, Rief, &amp; Bauer, 2017). Detta visar ett behov på att undersöka vad för kvaliteter kontoret behöver för att skapa hållbara sociala utrymmen. Syftet med examensarbetet är att utifrån en utredning och kartläggning av socialt hållbara arkitektoniska indikatorer, ta fram schematiska upplägg för framtidens kontorsutrymmen samt illustrera applikationen av dessa på ett befintligt kontor. Examensarbetets mål är att utforska och kartlägga indikatorer som skapar arkitektoniskt socialt hållbara miljöer samt att undersöka behoven och önskemålen av och på kontorsutrymmen utifrån ett framtidsperspektiv och förändringarnaCOVID-19-pandemin har medfört. Vidare är målet att utifrån framtagna indikatorer analysera Krook&amp; Tjäders befintliga kontor i Göteborg, samt ta fram ett lokalprogram och ett gestaltnings förslag som skapar, bibehåller och ökar social hållbarhet i lokalerna. Examensarbetes metodik har genomförts enligt teorin för Research design. Arbetet inledes med en iterativ analys av kontorets historia, kontoret idag och framtidens kontor efterpandemin, baserat på litteraturstudie och en enkätundersökning för att identifiera relevanta indikatorer. Detta presenteras sedan i ett schematiskt upplägg i form av en syntes. Syntesen lyfter fram ett antal indikatorer som bedöms vara viktiga att beakta vid skapandet av kontorsmiljöer. I avsnittet visualiseras även sammanhang bådeövergripande för ett kontor och indelat i dessenskilda arbetsutrymmen. Detta ligger sedantill grund för platsanalys och framtagande av lokalprogram och gestaltningsförslag på Krook &amp;Tjäders befintliga kontor i Göteborg. Gestaltningsförslaget ger ett exempel på hur framtagna indikatorer kan nyttjas för analys och utformning av kontorsmiljöer och dess sociala arbetsytor. Resultatet är specifikt för ett kontor och bör endast betraktas som diskussions underlag som kan inspirera vid utformningen av utrymmen i andra kontor.

Den här intervjustudien undersöker vad som kan hända på en arbetsplats när man inför ett aktivitetsbaserat kontor och vad det kan få för konsekvenser hos medarbetare. Som ett sätt att göra detta studeras en avdelning på Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg, med syfte att förstå hur människorna inne på kontoret upplever kontorsmiljön och hur de arbetar och rör sig inne i kontoret. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare studier inom aktivitetsbaserade kontor, som ett sätt att kunna jämföra och diskutera med. Samt kulturforskning och social identitetsteori som ett mer analytiskt ramverk att utgå ifrån. Intervjuerna i studien är av en öppen karaktär där målet har varit att studien ska uppmärksamma det som respondenterna själva tar upp och utifrån det formas således studiens karaktär. Även en kompletterande intervju har utförts för att kunna jämföra respondenternas åsikter med vad tanken från början var med kontorsförändringen. Resultatet visar att respondenterna i stor mån vill sitta på en arbetsplats i anslutning till sina kollegor inom det team de arbetar, i istället för att utnyttja det aktivitetsbaserade kontoret till fullo. Ett av det aktivitetsbaserade kontorets mest centrala förhållningssätt är att det inte är tillåtet att ha kvar sin arbetsplats om man är iväg mer än en timme från den. Det här efterföljs sällan och de anställda har istället skapat en egen regel om att det är tillåtet att ha kvar sin plats. Målet med att införa aktivitetsbaserat arbetssätt är att öka interaktioner mellan avdelningar och främja spontana möten och nya konstellationer. Vår studie visar att de anställda, till stor del, inte interagerar med personer från andra avdelningar och utbyter kunskap emellan. Vi argumenterar för att den fysiska utformningen av kontoret inte verkar räcka som verktyg för att skapa eller främja en ny kultur i fallet med de specifika interaktionsmönster som önskas ur arbetssättet

No description available.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur mäklarkontorens fysiska miljö påverkar kunderna och genom undersökning av studier genomförda i andra branscher, förstå vad i servicescape det är som påverkar kunderna. Vi ska även undersöka hur mäklarföretagen arbetar med den fysiska miljön för att söka ytterligare förståelse för vad det är som påverkar kunderna. Detta ska vi undersöka genom att besvara tre frågeställningar. I teoriavsnittet förklaras begreppet servicescape kopplat till den fysiska miljön och här kommer även servicescapes dimensioner att beskrivas och förklaras. I metodavsnittet beskrivs hur de kvalitativa undersökningarna utfördes och varför en kvalitativ metod valdes. Den första undersökningen som genomfördes var en semistrukturerad intervju med franchisetagare på fem olika mäklarkontor. Den andra undersökningen som genomfördes var en enkätundersökning till mäklarkontorens kunder där de fick beskriva kontorets utformning. I empiriavsnittet redovisas resultatet av undersökningarna var för sig och i analysen analyseras dessa resultat i relation till teorin och empirin. I slutsatsen visas hur mäklarföretagen arbetar med servicescape och hur kunderna uppfattar mäklarkontorets fysiska miljö. I uppsatsens sista del redovisas alla källor som använts och efter det finns intervjuguiden och enkätundersökningen som bilagor. / The purpose with this essay was to investigate how the real estate agents offices physical environment affect the customers and through examination of studies made in other industries understand what in servicescape there is that affects the customers. We will also investigate how real estate businesses work with the physical environment to seek further understanding as to what affects the customers. We will investigate this by answering three questions. In the theory section the concept of servicescape will be explained linked to the physical environment and here will also the servicescape dimensions be examined and explained. The methodology section describes how the qualitative studies were carried out and why a qualitative method was chosen. The first study that was carried out was a semi-structured interview with the franchisees of five different real estate offices. The other study that was carried out was a survey for the customers of the real estate offices customers where they got to describe the offices design. The empirical section presents the results of the studies individually and in the analysis the results were analysed linked to the theory and the empirical sections. The conclusion shows how the real estate offices work with servicescape and how the customers perceive the physical environment of the real estate offices. In the last part of the essay all the sources that´s been used are recorded and after that the interview guide and the survey is attached.