I denna uppsats diskuteras hur man kan utföra koncentrerat arbete i ett öppet kontorslandskap på bästa sätt. Fokus har legat i att skapa en avskärmande produkt som underlättar arbete i en fokuszon, tillhörande ett öppet kontorslandskap på ett aktivitetsbaserat kontor. Olika distraktioner som kan uppstå i öppna kontorslandskap, samt vad som kan åtgärda dessa problem kommer också tas upp. Jag har fokuserat på distraktioner som ljud och rörelse men också kommit fram till att det är viktigt med ett personligt utrymme på arbetet. Projektet resulterade i en ljudabsorberande, skjutbar sidoskärm till skrivbordet. Produkten är ett resultat av ett samarbete mellan mig och företaget Frapett.

Demand controlled ventilation has in this study been investigated in a life cycle cost (LCC) - perspective for an existing office property. The goal was to examine whether a complementary of the existing constant air volume (CAV)-system to a demand controlled ventilation (DCV) -system is profitable. This project has been executed on behalf of Fastpartner AB. The studied property is an office building of floor area 6000                          in Stockholm, Sweden. Two different types of DCV systems were analyzed: C controlled ventilation and C with temperature controlled ventilation. The software IDA ICE was used in order to examine the energy consumption for district heating, district cooling and electricity for the air handling unit. The building has been modelled as accuracy as possible in order to represent the real building. In order to see the effect of various loading rate, simulations with three different occupancy levels for CAV and the DCV-systems was made. The occupancy levels represented organizations with high, low and medium occupancy. In the end nine simulations was made. The net present value method was used for each system in the LCC analyses. Costs for installation, purchase and maintenance have been taken into account. The results from the study showed that both of the DCV-systems gives a lower LCC than the existing CAV- system. The most profitable DCV-system is C with temperature- controlled ventilation, that presents a theoretical cost saving up to 250 000 kr. The variation of occupancy levels didn’t affect the outcome of LCC for C and temperature controlled ventilation, however C controlled ventilation showed a significant difference depending on low versus high occupancy level. Low occupancy level results in a higher cost saving. The fans for the air handling unit had the largest energy saving based on energy sector. Where a reduction up to 75 % can be achieved for C controlled ventilation at low occupancy level.

Bakgrund och syfte:Arbetet i ett aktivitetsbaserat kontor innebär både utmaningar och möjligheter. Syftet med studien är därför att undersöka vilka dessa är genom att studera hur ett företag som implementerat konceptet genomförde införandet, vilka effekter konceptet medfört samt huruvida arbetssättet tillgodoser den enskilde medarbetarens behov. Metod:Studien grundas i en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomförda på ett fastighetsbolag som implementerat konceptet. Empirin har sedan analyserats och diskuterats i relation till forskning och teori inom aktuellt området. Resultat:Resultatet visar att implementeringsprocessen har stor inverkan på hur konceptet upplevs och används efter införandet samt att både kunskaps- och informationsflödet påverkats positivt. Resultatet visar på utmaningar gällande koncentration och avskildhet, vilket lett till vissa justeringar. Slutsatser:Viktiga slutsatser är betydelsen av att i ett tidigt skede av processen involvera medarbetarna i den förändring som arbetssättet innebär samt att konceptet kan ha en positiv inverkan på kunskaps- och informationsspridningen samt sammanhållningen.

Vilken kontorsutformning som ger störst arbetstillfredsställelse har länge varit av intresse inom miljöpsykologi. Med syfte att undersöka personlighetens samverkan med arbetstillfredsställelse i enskilda kontor och kontorslandskap genomfördes en enkätundersökning.  Denna genomfördes på två olika kontor inom samma statliga myndighet, en med enskilda kontor (n=74) och en med kontorslandskap (n=52). Personlighet testades genom Big Five Inventory och arbetstillfredsställelsen genom egenkonstruerade frågor. Fokus när personlighet undersöktes var dimensionen utåtriktning. Sammanfattat visar resultatet på en hög arbetstillfredsställelse samt att trivseln var högre i enskilda kontor jämfört med kontorslandskap. Kontroll och koncentration upplevdes bättre i enskilda kontor än i kontorslandskap, medan samarbete upplevdes som bättre i kontorslandskap. Då dimensionen utåtriktning inte visade på några signifikanta samband, analyserades samtliga dimensioner i Big Five Inventory. Känslomässighet var den enda personlighetsdimension som visade på signifikanta resultat. Arbetstillfredsställelsen är högre hos personer som skattar sig mindre känslomässiga.

Studien behandlar utformningen av Videum AB:s nya kontor, reception och entréhall som kommer att vara en del av ett framtida kontorshotell vid Videum Science Park i Växjö. Målet med studien är att ta fram en förslagsritning och visualiseringsbilder på ett kontor åt Videums personal, samt en funktionell reception. Fyra huvudtyper av kontorsformer lyfts fram i studien; öppet kontorslandskap, cellkontor, delade kontorsrum samt flexibla kontor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Videums personal för att få en bild av vad de har för åsikter om sitt nuvarande kontor och reception samt en framtida utformning. Genom en balans av de påverkande faktorerna teori, personalens åsikter och utformarnas kunskaper har ett förslag tagits fram. Resultatet visar ritningar, visualiseringar samt förklaringar över det nya optimala förslaget för Videum AB.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som har betydelse för kundens upplevelse när kunden fysiskt besöker ett fastighetsmäklarkontor och hur ett servicescape kan ha betydelse för en persons uppfattning om ett fastighetsmäklarföretag. Begreppet servicescape och dess olika delar presenteras samt viktiga teoretiska modeller. Russells Model of Affect är en teori som beskrivs och som används för att indela kunders upplevelser av den fysiska miljön. Vidare nämns även påverkansfaktorer och stimuli som genom ett servicescape påverkar kunders känslor och beteenden. Den empiriska studien som ligger till grund för uppsatsen är en kvalitativ studie där två urval gjorts. Första urvalet bestod av tre fastighetsmäklarkontor där kontorsansvariga intervjuades. Dessa tillfrågades kring vilka överväganden som gjorts i utformningen av kontorets servicescape och hur detta syftar till att påverka deras kunder. Andra urvalet bestod av tio respondenter som tillfrågades om sina uppfattningar och känslor av servicescapens komponenter. De framtagna slutsatserna är att kontorsansvariga inte gjort några större överväganden gällande kontorens servicescape och att de anställdas betydelse beaktades i större utsträckning. Resultatet visade att konceptet ordning och reda var betydelsefullt samt att blommor och växter skapade ett lugn i miljön. Studiens resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning vilket gör att befintlig forskning inom området servicescape går att applicera på fastighetsmäklarkontor. / The purpose of this essay is to describe what is significant and notable for a customer in a real estate office servicescape when the customer physically visits a real estate office and how a servicescape can contribute to a customers perception of the company. The term servicescape and its different components are described. Also, important theoretical models are presented. A theory that has been described is Russells Model of Affect which divides customers experiences of the physical environment. Furthermore the factors in a servicescape that influences and what stimuli that impacts a customer’s emotions and behaviours are mentioned. The empirical study, which the essay is based on, is a qualitative study where two selections has been made. The first selection consisted of three different real estate offices where the office manager was interviewed. They were asked about what considerations has been made about the servicescape and how these attempts to influence their customers. The second selection consisted of ten respondents that was interviewed about their opinions and feelings regarding the servicescapes components. The empirical section presents the result from the study and the analyse chapter analyses these and links them to the theory and the empirical section. Our conclusions that follow is that the office managers haven´t made any significant considerations regarding the office servicescape and the employee influence was valued more. The result shows that the tidiness and structure was valued and flowers created a relaxing environment. The result of the study corresponds with previous research which makes available research within servicescape applicable to real estate offices.

Ett coffice är en plats där café och kontor samverkar för att fungera som en alternativ kontorsplats för de som har behov av det. Det kan vara frilansare, kreatörer, studenter eller egna företagare som inte har möjlighet eller viljan att hyra en egen lokal. Samtidigt består ett coffice även av ett café som allmänheten är välkommen att besöka. Detta innebär att olika aktiviteter kommer ske på en och samma plats och det skapar en problematik kring utformningen av en cofficemiljö. Coffice är ett relativt nytt begrepp vilket innebär att det samtidigt inte finns någon uttalad etikett för hur besökare på platsen ska bete sig och det medför att det kan vara svårt att skapa tillit. För att lösa denna problematik skapas ett gestaltningsförslag som visar hur lokalen kan utformas för att stödja olika behov och aktiviteter samt på ett tydligt sätt kommunicera användandet. Gestaltningsförslaget utgår ifrån teori och empiri där teoriarbetet har gett en god inblick i aktivitetsbaserade kontorsmiljöer, social kognition samt hur informationsdesign kan användas för att kommunicera användandet av en plats. I det empiriska arbetet har metoderna intervju samt observation av befintliga coffice-miljöer använts. Data från metoderna har analyserats och utifrån detta har ett resultat framkommit. Resultatet visar i sin tur vilka aktiviteter platsen bör stödja samt vilka behov vardera aktivitet har. Detta arbete har varit ett samarbete med Villan, en cofficelokal i Eskilstuna. Resultatet har tillsammans med Villans förutsättningar och begränsningar använts för att skapa en zonindelning av lokalen. Zonerna är uppdelade efter aktivitetstyp och det ger besökaren möjlighet att välja den zon som lämpar sig bäst till det arbete som ska utföras för tillfället. Det kan exempelvis vara ett mer koncentrerat enskilt arbete eller en fika med några av de andra besökarna. Utformningen av lokalen har skapats för att tillgodose vardera aktivitets behov samt för att skapa en välkomnande plats som speglar verksamheten och dess omgivning. Förhoppningen är att gestaltningsförslaget visar en flexibel plats där besökarnas behov tillgodoses och där rörligheten på platsen blir naturlig. Även att besökarna ska ha möjlighet att i en avslappnad miljö interagera med varandra och öka den informella interaktionen som låter idéer växa. Detta arbete kan användas som utgångspunkt vid utformningen av Villan i Eskilstuna samtidigt som det går att användas som inspiration till utformningen av andra coffice-lokaler.

Syftet med denna rapport är att studera om det är möjligt att utforma planlösningar som går att bruka både som bostad och kontor enligt gällande regelverk, samt om det ses som ett bra koncept enligt brukare och aktörer inom byggbranschen. Resultatet visar att det är möjligt att utforma planlösningar som går att bruka både som bostad och kontor. Konceptet och planlösningarna har studerats av ett antal aktörer inom byggbranschen som tyckt att både idén och planerna varit bra. Genom en enkät riktad till brukare kom det även in många positiva tankar gällande att blanda bostäder och kontor fritt på alla plan i en byggnad med ett gemensamt trapphus. Något som kan vara ett hinder för detta sätt att utforma flerbostadshus är vad som står i detaljplanen. Det krävs också att ett bygglov lämnas in om en bostad eller en lokal ska byta användningsområde.

Vid undersökningen av huruvida en påbyggnad kan göras eller inte är det flertalet saker som behöver beräknas, resoneras fram och bestämmas för att komma vidare i projektet.Målsättningen med projektet var att ta reda på om en befintlig byggnad kunde byggas på med fler våningar samt om några slutsatser rörande liknande projekt skulle kunna dras. Befintliga byggnaden är ett kontorshus i betong som består av nio våningar varav sju är ovan mark.Projektet börjar med att titta på det befintliga huset, Hus B, och göra nödvändiga antaganden bl.a. angående vindlaster och hur betongen för byggnaden ser ut, gällande sprickor m.m., efter mer än 50 år. Samt bestämma lasternas väg genom byggnaden genom att identifiera kritiska snitt. Beräkningarna börjar med att bestämma laster och göra en lastnedräkning genom hela byggnaden för att slutligen få fram utnyttjandegrader för pelare, väggar och i grunden. Lastnedräkning kom att spela en stor roll i projektet då det var nödvändigt att ta reda på hur mycket last elementen tar upp och jämföra det mot bärförmågan för varje bärande element. Med utnyttjandegraderna kända, genom hela hus B, fortsatte projektet med påbyggnaden. Därbestämdes det att det översta bjälklaget och dess pelare skulle tas bort med hänsyn till vikt och funktionalitet. Efter borttagandet av översta bjälklaget bedömdes utnyttjandegraderna i byggnaden tillräckligt låga för en påbyggnad. Påbyggnaden valdes sedan bestå av träpelare och träbjälklag, där pelarnas positioner stämmer överens med pelarlinjerna i det befintliga huset.Denna placering av pelarna bestämdes utifrån en undersökning gällande vad som fungerade bäst med avseende på att fördela ut last genom byggnaden samt att kunna bära ett kommandebjälklag. Att byggmaterialet för påbyggnaden skulle vara trä var inte självskrivet men valdes, efter ett kortare resonemang, för sina bärighetsegenskaper tillsammans med en relativt låg vikt. Begränsningen för påbyggnaden kom inte att bero på befintliga bärande element utan på förhållanden i grunden för Hus B där utnyttjandegraderna anses vara höga. Varför utnyttjandegraderna som rör bärförmågan i grunden ändå skulle kunna räcka till för en påbyggnad motiveras genom diskussionsresonemang kring grundförhållandena.Påbyggnaden beräknades genom en iterativ process och gav resultatet att utan förstärkningar i grunden kan två våningar plus ett tak byggas. Med förstärkningar av grundsulor kan sexvåningar plus ett tak byggas. I begreppet nya våningar innefattas den våning som föreslås rivas, därav ger två nya våningar plus ett tak en höjning av byggnaden med en våning plus ett tak.Slutligen resulterar arbetet i att en påbyggnad är möjlig, med ett varierande antal våningar beroende på vad nybyggnationen ska förhålla sig till. Även nyckelfaktorer identifieras såsom att kontinuitet gällande påbyggnadens uppbyggnad med bjälklag osv. är fördelaktigt att eftersträva. / The investigation whether an extension of an office building can be built or not is received through several things that have been calculated, reasoned about and decided in order to be able to move forward. The aim with the investigation, or project, was to find out if an existing building could be fitted with additional floors and if any conclusions concerning similar projects could be made.The project started with looking at the existing house, House B, and making necessary assumptions regarding wind loads and how the concrete of the building looks after more than 50 years and also determine which ways the loads take through the building by identifying critical sections. The calculations start with deciding the loads and doing a calculation of cumulative loads throughout the building until the utilization rate for the columns, walls and foundation elements are known. The calculation of cumulative loads throughout the building came to play a big part in the project as it was necessary to figure out how much load the elements are carrying and compare it to the load bearing capacity of every single element. With known utilization rates, for all of House B, an extension of the building began to come in to focus. It was there decided that the roof and its columns should be removed with regards to weight and functionality. After the removal of the top floor the new utilization rates for the building were deemed suitable for extension. The extension is then chosen to be made out of wooden columns with wood floors and the positions of the new columns will be aligned with the existing rows of columns. This placement of the columns was derived from an investigation on what would work best regarding on how to spread the loads throughout the building and on the suitability of carrying a floor. The building material for the extension of the building was not predetermined but was chosen to be wood for its properties and relatively low weight after a shorter reasoning.The limitations for the extension did not come from the existing load bearing elements but from the foundation. Why the utilization rates concerning the foundation should be considered to be sufficient for an extension of the building is motivated through discussion.The procedure of calculating the extension is an iterative process and this process gave the result that without reinforcements in the foundation another two floors and a roof could be built. With reinforcements another 6 floors and a roof could be built. The floor that is suggested to be demolished is incorporated in the concept of a new floor thus giving that two new floors and a new roof is a raise of the building by one floor and one roof.Finally some conclusions are made from the purposes stated early on and these conclusions are motivated from the projects calculations and conditions.

I samband med ett allt mer flexibelt arbetsliv ökar de anställdas möjlighet att påverka var, när och hur arbetet utförs – samtidigt som samarbete och kommunikation ses som viktiga verktyg för att uppnå kreativitet, innovation och tillfredsställelse i arbetet. Detta har även inneburit att de sätt som organisationer utformar kontor och arbetssätt förändrats, vilket bland annat resulterat i uppkomsten av aktivitetsbaserade kontor. Dessa syftar att öka flexibilitet, medarbetares nöjdhet, produktivitet och hälsa. Trots de sociala relationernas vikt både för organisationens möjlighet att nå mål samt för medarbetares trivsel på arbetsplatsen, tycks tidigare forskning uttrycka hur det aktivitetsbaserade arbetssättet kan inverka på hur kommunikation sker på arbetsplatser. Denna studie har utgångspunkt i en kvalitativ ansats och syftar att undersöka och diskutera hur medarbetare upplever sociala relationer på ett aktivitetsbaserat kontor och vilka möjligheter och/eller hinder som uppstår för medarbetares gemenskap i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap. Det teoretiska ramverk som presenteras berör arbetsmiljö, krav, kontroll och stöd samt sociala relationer. Resultatet visar att medarbetarnas upplevelser av att arbeta i ett aktivitetsbaserat kontor i hög grad skiljer sig från varandra, vilket innebär att upplevelserna av samma arbetsmiljö inte delas mellan olika personer. Oavsett om intervjupersonerna är positivt eller negativt inställa till det aktivitetsbaserade arbetssättet beskriver de flesta att de sociala relationerna och gemenskapen försvåras eftersom de sällan träffar eller är i närheten av sina kollegor. Resultatet tyder även på att sociala relationer mellan enheter och avdelningar tycks förändras i ett aktivitetsbaserat kontor; vissa anser att det är enklare att kommunicera med fler personer vilket kan möjliggöra framtida samarbete, medan andra anser sig ha mindre kontakt med andra i detta typ av arbetssätt.