Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar och tolkar det medborgarbildande uppdraget i Sverige samt hur de tar sig an och implementerar politiska kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, som ett led i ämnesdidaktiska överväganden. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för denna studie utgår från att lärares didaktiska reflektioner och överväganden grundas på hur de tolkar sitt undervisningsämne och att det är en ständigt pågående och cirkulär process. Vidare har även Mouffes definition av politik samt Hess definition av kontroversiella samhällsfrågor använts för att både avgränsa och synliggöra att det krävs diskussion och motsättningar för att utveckla demokratin. Åtta samhällskunskapslärare har deltagit via semistrukturerade intervjuer och deras utsagor har bearbetats och analyserats genom tematisering. Studiens resultat visade att det medborgarbildande uppdraget tolkades som en viktig förberedelse för eleverna men visade även att det fanns skillnader mellan lärarnas förväntningar. De deltagande lärarna beskrev att samhällets komplexitet och motsättningar behöver förstås och att eleverna behöver möta detta genom diskussion och samtal för att mejsla fram väl genomtänkta och övervägda ställningstaganden, vilka blir till verktyg för att både värna om och utveckla demokratin.

This essay relates to the field of study which in an international context, since the 1970s has been termed controversial issues education. My essay deals with how controversial issues are handled within the teaching of social and religious studies at juvenile detention centres. The central questions are: 1. Which topics do the teachers identify as potentially controversial and in which ways do these relate to religion? 2. Which strategies for teaching controversial issues do the interviewed teachers use, promote, or reject? Previous research has indicated that there is a direct correlation between controversial issues in education and the health of a society’s democracy. Preceding research has also suggested that it’s common for teachers to avoid potentially sensitive subjects in their teaching, both in a Swedish and international context, and that it’s a typical trait for Swedish teachers to pursue neutrality in their teaching. Controversial issues education is a growing field of study in Sweden – though no prior studies have been done on these issues in relation to the education of detained youth, which is a gap this essay intends to fill. My research has been carried out through focus group interviews with teachers, and the material has been thematically analysed with support from field-oriented theories. Prominent results have been that intrareligious questions of interpretation are particularly related to controversy among these young men. As well as that the teachers rely on their relationships to the students on the one hand and on their own professional ability to fashion their teaching against their student base on the other. My results suggest that both potentially controversial topics, and the strategies that the teachers advocate differ in part from what prior research of controversial issues in Swedish education has suggested.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur kontroversiella frågor hanteras i klassrummet och vilka olika undervisningsmetoder forskningen förespråkar i detta ämne. Undersökningen har tagit olika perspektiv: lärarperspektiv och elevperspektiv. Studien har även ett fokus på hur etnicitet påverkar undervisning relaterat till kontroversiella frågor. Analysen utgår från sju olika vetenskapliga artiklar och två skrifter som främst fokuserar på undervisning i kontroversiella frågor på gymnasiet samt inom ämnet samhällskunskap. Utifrån det valda materialet presenteras diskussioner, deliberativa samtal och teater som framgångsrika metoder för undervisning i kontroversiella frågor. Slutsatserna i uppsatsen kommer fram till att elevers aktiva deltagande är centralt. Framgångsfaktorer för undervisning är en öppen klassrumsmiljö, att eleverna känner sig bekräftade och att det inte finns några vinnare eller förlorare vid diskussioner. Resultatet har även skapat en diskussion gällande det demokratiska fostransuppdraget och var gränsen för yttrandefrihet kontra diskriminering går. Resultatet expanderas i en diskussion som tydliggör skilda perspektiv inom forskningen samt problematiserar det demokratiska fostransuppdraget. Vidare framkommer hur lärare väljer att undvika eller förmildra kontroversiella frågor då de anser det vara för känsligt eller personligt att undervisa om. Elevers olika etniska bakgrunder kan vara givande, då de kan ge fler perspektiv på diskussionerna. Samtidigt kan det vara utmanande för undervisningen, då de kontroversiella frågorna kan bli känsligare och personligare.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning dåde känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ettkomplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhälletsmångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna skautveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att,utifrån olika forskningsanalyser, ta fram de metoder och förhållningssätt som kan hjälpa lärare attvåga ta sig an de kontroversiella frågor i sin undervisning som man helst undviker. Våra metoderhar varit att analysera forskningsanalyser som behandlar detta område och utifrån dessa har vi tagitfram de förhållningssätt och didaktiska valen som främjar undervisningen inom detta område.Resultatet vi kom fram till är att eleverna utvecklar sin förståelse för människors olikheter genomatt främst arbeta med öppna diskussioner i klassen. Det är viktigt att läraren skapar en godgemenskap i klassen, genom att arbeta relationsfrämjande, och att ha ett professionellt och neutraltförhållningssätt för att få ut mest från dessa diskussioner. Det professionella och neutralaförhållningssättet är viktigt då detta inte ”placerar” läraren till en viss grupp utan läraren, som dendominerande aktören, skapar en balans i klassrummet, i diskussioner och visar en förståelse förallas värderingar.

Vi har undersökt hur samhällskunskapslärare på gymnasiet förhåller sig till kontroversiella frågor. Ämnesområdet valdes med tanke på samhällskunskapens potential för diskussioner i frågor som kan upplevas som kontroversiella. Syftet blev därför att undersöka hur samhällskunskapslärare upplever och hanterar kontroversiella frågor. Såväl skolmyndigheter som forskningsfältet är positivt inställda till kontroversiella frågor eftersom de kan utveckla elevers demokratiska kompetens samt hjälper läraren att göra ämnesinnehållet mer levande. Samtidigt existerar en aktuell debatt om i vilken utsträckning lärare uppmuntrar till diskussioner eller ifall de undviker att lyfta och bemöta kontroversiella frågor i klassrummet.        För att uppfylla ovan nämnda syfte utforskade vi först ämnesområdet genom relevant internationell och nationell forskning. Detta för att därefter klargöra begreppsdefinitionen och presentera våra teoretiska glasögon i form av de deliberativa och agonistiska samtalsteorierna. Resultatet visade att lärarnas tolkning av kontroversiella frågor låg nära de vi identifierat från forskningsfältet och att lärarna vi intervjuat generellt är positivt inställda till att arbeta med kontroversiella frågor. Vårt empiriska material för att utforska ämnesområdet består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju olika samhällskunskapslärare.

Denna studie undersöker lärarstudenters och nyexaminerade lärares resonemang och upplevelser av etiska konflikter i religionsundervisningen. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har data samlats in och analyserats för att identifiera mönster och teman. Resultaten visar att lärarna och lärarstudenterna betonar vikten av relationen mellan lärare och elev för att kunna hantera konflikter i religionsundervisningen. Vidare framkommer det att olika ämnen och frågor kan ge upphov till konflikter i klassrummet, såsom religionskritik, diskriminering och fientlighet. Denna studie bidrar till en ökad förståelse för de utmaningar som lärare och lärarstudenter står inför i religionsundervisningen och kan fungera som en grund för vidare forskning och utveckling av undervisningsmetoder.

The aim of this study is to evaluate schools’ work against honour-related violence and abuse in Sweden, as dictated by the newly introduced curriculum Lgr22. The study focuses on what level of support the school management offers teachers and what additional support teachers request. It also examines what challenges teachers encounter when teaching about this matter and how they overcome these challenges. Interviews with five high school teachers were conducted, and the data was analysed using a qualitative method.The teachers describe a lack of support from their school management. As an example, teachers have not been informed of the changes in the new curriculum regarding this issue, and they are rarely offered any education on the matter. The teachers request further education. When teaching about honour-related violence, respondents worry about inciting racism among students and stigmatising certain students. However, teachers also point out that education on this topic is a good way to counteract racism and the notion that honour-related oppression is an expression of a certain culture or religion. To manage these challenges, when teaching about this subject, teachers commonly refer to Swedish law, human rights, facts, and guidelines from the Swedish national agency for education.

I denna uppsats studeras de utmaningar som religionskunskapslärare möter i dagens mångkulturella skola i Sverige, specifikt inom högstadiet och gymnasiet. Denna analys tar sitt avstamp i religionskunskapslärarens uppdrag att undervisa om religionskunskap i en sekulariserad heterogen skolmiljö, där majoriteten av elever har olika bakgrunder, religioner och kulturer. Målet med denna  studien är att undersöka hur elevernas mångreligiösa och kulturella bakgrund påverkar  undervisningen i  religionskunskap. Studien innehåller två centrala frågeställningar som ska behandlas genom texten gång; Vilka utmaningar upplever religionskunskapslärare när det gäller att undervisa om religionskunskap i en mångkulturell skola i Sverige? Hur påverkas lärarens undervisningsmetoder och strategier av den kulturella och religiösa mångfalden i klassrummet? Studien belyser tre huvudområden; hantering av religionskritik, lyftandet av kontroversiella ämnen och frågor, samt representation och skapandet av ‘safe space’ i det mångkulturella klassrummet. Genom gedigen granskning av litteratur framkommer det att religionskunskapslärare i Sverige står inför flera utmaningar när det kommer till att undervisa om religionskunskap i mångkulturella klassrum. I studien blev det tydligt att läraren oftast var tvungen använda sig av olika undervisningsstrategier, för att  kunna undervisa i religionskunskap på ett givande sätt och samtidigt respektera elevernas varierande religiösa och kulturella bakgrunder. Avslutningsvis indikerar vår studie på att religionskunskapsundervisningen i Sverige står inför stora utmaningar.

Research suggests that Swedish secondary school biology teachers experience challenges in providing students with discussion of controversial issues. They conceive lack of knowledge in methodology and content matter of relevance. This raises the importance of managing controversial issues in Swedish biology classrooms. Little is known about biology teacher students’ perceptions of controversial issues in Sweden. This study explores what a group of teacher students perceive as central in managing controversial issues and what makes them feel prepared to meet these issues in educational settings. 8 students from a southern Swedish University were interviewed. Thematic analysis revealed 4 key themes: emotive, strategies, experience, and responsibility. This degree project demonstrates the great importance that teacher students conceive of the role of controversial issues in biology education. More need is asked of strategy development to be able to feel well prepared when dealing with controversial issues in the future teacher role. Future research should focus on perceptions in larger scale studies comparing differences regarding sex/gender, teacher educations’, programmes’ and classes’.

Antisemitism är ett samhällsproblem som även finns ute i våra svenska skolor. Vårt syfte med examensarbete är att undersöka hur antisemitism kommer till uttryck i den svenska skolan, hur SO-lärare hanterar dessa uttryck samt om SO-lärare anser att studiebesök och studieresor kan vara ett hjälpande verktyg i att motverka antisemitism i skolan. För att genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat fyra verksamma SO-lärare i Skåne. Resultatet av vår studie visar att antisemitiska uttryck förekommer i skolor och ett sätt att arbeta med antisemitism är att använda studieresor eller studiebesök i sin undervisning.