Syftet med mitt arbete har varit att undersöka det fula språket och vilken funktion det fyller hos barn och ungdomar. Jag har även intresserat mig för barn och ungdomars attityder till det fula språket, samt huruvida det är nödvändigt att göra en ny definition av begreppet ”fult”. Empirin är insamlad genom observation i en sjätteklass, samt kvalitativ intervju med sex av pojkarna i klassen.Slutsatsen blir att det vuxenvärlden definierar som ”fult” inte nödvändigtvis är fult för informanterna. De fula orden är många, ofta kreativa, och fyller en mängd olika funktioner. Mot bakgrund av att informanterna finner det viktigt med avsikten bakom ett fult ord, gör jag en distinktion mellan fula ord som bryter mot moraliska regler och fula ord som bryter mot sociala konventioner.

Denna rapport är en del av mitt examensarbete inom programmet It, medier och design vid Södertörns högskola. I rapporten presenteras den nya designen för FitnessCollections administrationswebbplats och en lista på förändringsförslag. FitnessCollection erbjuder en tjänst där medlemmar bland annat får träna på de anläggningar som är knutna till dem. På webbplatsen som jag arbetat med administreras organisationer, anläggningar, träningsaktiviteter, träningspass, bokningar och exporteringar av bokningar. Examensarbetet har utförts hos Dynamo Digital Ventures med FitnessCollection som beställare. Målet med examensarbetet har varit att presentera en genomarbetad design som bland annat ökar användarvänligheten och göra den mer användbar. Funktioner har tillkommit, tagits bort eller förändrats för att tillfredsställa de behov som FitnessCollection och deras samarbetspartners har. För att nå slutmålet har jag utfört en intervju med en av grundarna och tillika en av de som använder webbplatsen mest. Jag har sett över ursprungswebbplatsen för att se vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Utöver detta har jag gjort noggranna förstudier inom området användarvänlighet/användbarhet och tillgänglighet och följt konventioner där jag också tagit inspiration från andra webbplatser. Utifrån detta har jag skapat en mer användarvänlig, tillfredställande och tillgänglighetsanpassad design. Rapporten är optimerad för visning på skärm respektive färgutskrift. / This report is a part of my bachelor thesis for the program It, media and design at Södertörn University. In this report I will present the new design for FitnessCollection’s administration website and a list with proposed changes. FitnessCollection offers a service where members  an work out at gyms that are linked to them. The website I have worked on manages organizations, gyms, activities, passes, bookings and exportation of bookings. I have made my bachelor thesis at Dynamo Digital Ventures and FitnessCollection has been the client. The goal for the bachelor thesis has been to present a thorough design that among other things increases the usability. Functions has been removed, added or changed to satisfy the need that FitnessCollection and their partners have. To reach the end goal I have conducted an interview with one of the founders of FitnessCollection whom also is one of the persons that uses the website most. I have made an overlock of the website to see what works and what doesn’t work as good. I have also done thorough feasibility studies in usability and accessibility and worked with conventions where I as a part of that has taken inspiration from outer websites. On this basis I have made a more usable, satisfying and accessible web design.

Den här uppsatsen handlar om det som inom västerländsk konstmusik benämns interpretation eller tolkning, d.v.s. den process som börjar med artistens studium av musikverkets noterade förlaga och slutar med det klingande resultatet. Uppsatsens fokus är det sistnämnda – artistens musikaliska gestaltning av ett verk. Syftet är att studera det estetiska spänningsfält som finns inom interpretationskonsten: å ena sidan hyllas det personliga och unika; å andra sidan finns konventioner om vad som är rätt och fel i en tolkning. Materialet för uppsatsens undersökning är fyra världspianisters inspelningar av Frédéric Chopins postuma Nocturne KK IVa Nr.16 i ciss-moll. Pianisterna är Wladyslaw Szpilman, Claudio Arrau, Roland Pöntinen och Garrick Ohlsson. Undersökningen är komparativ; de fyra pianisternas inspelningar jämförs utifrån ett antal förutbestämda variabler med målsättningen att dels få grepp om den personliga dimensionen i deras interpretationer, dels fastställa eventuella gemensamheter i desamma. Det sistnämnda skulle då kunna betraktas som exempel på interpretationskonventioner, vilka sätter gränser för det personliga i en tolkning. Den musikanalytiska metod som används är den auditiva musikanalysen, d.v.s. analysen utgår från ett aktivt lyssnande på musikens förlopp. Chopins noterade förlaga utgör dock en viktig referens. Resultatet av interpretationsanalyserna visar att de fyra pianisterna gör fyra olika, personligt färgade tolkningar av Chopins komposition. Men de visar samtidigt att mycket av det ”personliga” sker inom ramar för musikaliska ställningstaganden som verkar vara gemensamma för de fyra. Här är det motiverat att tala om interpretationskonventioner i frågan om Chopins pianomusik. Men då inspelningarna är hämtade från en tidsperiod på närmare 60 år vore begreppet interpretationstradition lika korrekt. Slutsatsen blir att de fyra pianisternas personligt färgade tolkningar är resultatet av individuella förhållningssätt till såväl det noterade som till icke-noterade interpretationstraditioner. Uppsatsen visar också att konstmusikens ”notbundenhet” ändå öppnar för stor personlig variation, liksom att det inom genren existerar ”gehörstraditioner” där var och en sätter sin prägel utifrån det som han eller hon har hört andra göra. / This paper deals with what we in Western Art music call interpretation or practice, that is, the process that begins with the artists’ study of the notated model of the musical piece and ends with the sounding result. The focus of the paper is the latter - the artists’ musical performance of a piece. The purpose is to study the aesthetical divergence that is contained within the art of interpretation: on one hand the personal and unique is celebrated; on the other hand there are conventions about what is considered right and wrong in an interpretation. The material that is used in the study is four recordings by world-class pianists of Frédéric Chopin’s posthumous Nocturne KK IVa Nr.16 in C sharp minor. The pianists are Wladyslaw Szpilman, Claudio Arrau, Roland Pöntinen and Garrick Ohlsson. The investigation is comparative; the recordings of the four pianists are compared from several predetermined variables with the goal on one hand being to understand the personal dimension of their interpretations and on the other hand, to define possible commonalities of the same. Thus, the latter could be regarded as an example of conventions of interpretation, which define the boundaries regarding the personal dimension of an interpretation. The method of musical analysis that is used is the auditive musical analysis, that is, the analysis is based upon an active listening to the sequence of the music. However, Chopin’s notated model makes for an important reference. The result of the interpretation analyses indicates that the four pianists make four different, individual interpretations of Chopin’s composition. At the same time, however, they demonstrate that the personal dimension in an interpretation takes place within the boundaries regarding musical standpoints that the four pianists seem to have in common. Here, it is justified to talk about conventions of interpretation regarding the piano music of Chopin. However, because the recordings are collected from a period of almost 60 years, it would also be sufficient to talk about tradition of interpretation. The conclusion is that the individual interpretations of the four pianists are the results of individual approaches to the notated as well as non-notated traditions of interpretation. The paper also shows that the constraints of notation within art music still leave room for great individual variation, and that “by ear- traditions” exist within the genre, in which everyone personalizes the piece based upon what he or she has heard others do.

Hur barn förhåller sig till regler har belysts i forskning som visat att barnen lägger stor vikt vid moralrelaterade regler. Hur barnen accepterar konventionella regler beror på vilken funktion regeln upplevs fylla. Det som saknas i forskningen är ett dynamiskt perspektiv som tar hänsyn till interagerande aktörers ömsesidiga inflytande över varandra när förutsättningarna förändras och hur detta i sin tur skapar nya förutsättningar. För att belysa detta utgår studien från Giddens struktureringsteori som stipulerar att människors sociala handlingar både formar och formas av de strukturella förutsättningarna till skillnad från ett mer strukturalistiskt perspektiv där aktörerna ses som underkastade den struktur som de verkar inom. Struktureringsteorin möjliggör också för underordnade aktörer att utöva kontroll över de med mera makt. Datainsamlingen har genomförts genom deltagande observationer på en skola. Observationsobjektet har varit incidenter där eleverna agerat på ett sätt som inte är förenligt med verksamhetens konventioner. Fokus har legat på elevernas utnyttjande av resurser i form av material och lokaler. Resultatet visar att inbyggda motsättningar i de strukturella förutsättningarna öppnar en möjlighet för eleverna att ta kontroll över de resurser som personalen försöker reglera. När personalen försöker återta kontrollen resulterar det i oavsiktliga konsekvenser på grund av faktorer som inte uppmärksammats vilket i regel förskjuter problematiken och upprätthåller det olovliga resursutnyttjandet. / How children relate to rules has been highlighted in research in which children attach great importance to moral-related rules. How children accept conventional rules depends on what function the rule is perceived to fulfill. What is missing from the research is a dynamic perspective that considers how interacting actors influence each other when conditions change and how this in turn creates new conditions. To illuminate this, the study is based on Gidden's theory of structuration which stipulates that people's social actions both shape and are shaped by the structural conditions as opposed to a more structuralist perspective where the actors are seen as subjects to the structure in which they operate. The theory of structuration also enables subordinate actors to exercise control over those with more power. The data collection was carried out through participant observations at one school. The object of observation has been incidents where the students acted in a manner incompatible with the conventions of the school. The focus has been on students' utilization of resources in the form of materials and premises. The result shows that built-in contradictions in the structural conditions open opportunities for students to take control of the resources that the staff is trying to regulate. When staff try to regain control, it results in unintended consequences due to factors that have not been recognized, which usually offsets the problem and maintains the unwanted utilization of resources.

The purpose of this paper was to examine, through a crisis communication approach, how the UN intergovernmental organization acts during a crisis and whether their strategies are in symbiosis with their core values and conventions. As the majority of crisis communication research is based on governmental or commercial organizations, there is a lack of knowledge in how intergovernmental organizations behave during a crisis. The authors have chosen to juxtapose the organization's conventions with their crisis communication in order to analyze whether this is a factor that plays a role in the aftermath of the crisis.  In this study, the authors have used the 2014 UN sex scandal in the Central African Republic as the foundation to this thesis where a number of children were sexually abused by UN forces. The conventions that the authors have applied to the study are the UN Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment and the UN Convention on the Rights of the Child. The study shows that the UN chooses to handle the crisis differently depending on who the recipient is. Three distinct communicative crisis strategies emerged from the findings.  UN internal management - Internal communication within the UN's inner circle shows a culture of silence and trying to hide evidence to prevent the crisis from coming out to the public. They are going against their conventions and their own charters on transparency and their convention on the rights of the child. This is demonstrated on several occasions in their internal communications.  Internal UN - internally, the UN admits that the crisis and scandal in the Central African Republic has happened. By sending out newsletters and holding crisis meetings about what has happened, the UN is meeting its own conventions and demonstrating transparency within the organization while trying to prevent the crisis from leaking out to the public. Public - The UN chooses not to face the crisis in public. Instead, they choose to highlight their good work and build on the illusion of truth that exists in the public.  If an organization is harping on the crisis as the UN has done, then according to the prominent Crisis Communication Theories, they should not be able to get away with it without it affecting their reputation. This happens because the UN has a monopoly as a peacekeeping organization. Thanks to this monopoly, they do not have to deal with crises in public as their stakeholders and brand identity are tightly knit. This, together with their active efforts to highlight all the good work they do, ensures that there are no major issues in the organization when scandals occur. / Syftet med denna uppsats var att genom ett kriskommunikativ ansats undersöka hur den mellanstatlig organisationen FN agerar under en kris och om deras strategier är i symbios med deras grundvärderingar och konventioner. Då majoriteten av kriskommunikationsforskningen utgår från statliga eller kommersiella företag så finns en viss kunskapslucka i hur mellanstatliga organisationer beter sig under en kris. Författarna har valt att ställa organisationens konventioner mot deras kriskommunikation för att kunna analysera om det är en inspelande faktor som spelar roll i krisens efterföljder.  Författarna har i denna studie utgått från FNs sexskandal från 2014 i Centralafrikanska republiken där ett flertal barn blev sexuellt utnyttjade av FNs styrkor. Konventionerna som författarna har applicerat på studien är FNs konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och FNs barnkonvention. Studien visar på att FN väljer att hantera krisen olika beroende på vem mottagaren är. Tre tydliga kommunikativa krisstrategier framträdde i resultatet.  FNs interna ledning - Den interna kommunikationen inom FNs inre krets visar på en tysthetskultur och försök till röja undan bevis för att förhindra att krisen kommer ut till allmänheten. De går emot sina konventioner och egna stadgar om transparens och om barns rättigheter. Detta påvisas vid flera tillfällen i deras interna kommunikation.  Internt FN - internt medger FN att krisen och skandalen i Centralafrikanska republiken har skett. Genom att skicka ut nyhetsbrev och ha krismöten om det som skett möter FN sina egna konventioner och visar på en transparens inom organisationen samtidigt som de försöker förhindra krisen.  Allmänhet - FN väljer att inte möta krisen i allmänheten. De väljer istället att belysa sitt goda arbete och bygger på den sannings illusion som finns hos allmänheten.  Om en organisation hanterar krisen som FN har gjort så ska de enligt Kriskommunikationsforskningen inte kunna komma undan utan att de märks på deras anseende. Detta sker eftersom FN har monopol som fredsbevarande organisation. Tack vare monopolet behöver de inte hantera kriser offentligt då deras stakeholders och brand identity är hårt sammansvetsade. Det tillsammans med deras aktiva arbetet att belysa allt bra arbete de gör, inger att det inte blir stora sprickor för organisationen när skandaler sker.

En deskriptiv visuell innehållsanalys genomfördes med en korpus bestående av vetenskapliga artiklar från 30 topprankade tidskrifter jämnt fördelade på de tre disciplinerna matematik, medicin och utbildningsvetenskap, med syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan tidskrifternas disciplintillhörighet och den grafiska formgivningen. Kartläggningen omfattade layout (bl.a. sidformat, spalter, marginalstorlek, användning av grafiska element, placering av tabeller, figurer och pagina) och typografiskt utseende hos titel, rubriker, brödtext och abstrakt (t.ex. teckenstorlek, textjustering, teckengrovlek, typsnitt, färg och radavstånd). Resultaten visar att disciplinerna använde olika men även gemensamma konventioner i sitt grafiska utseende. Matematik uppvisade enkelspaltig layout med liten typografisk variation, genomgående användning av typsnitt från familjen Transitional eller Transitional/Didone för hela dokumentet, avsaknad av kulört färg och sällan användning av grafiska element. Medicin uppvisade större variation med användning av kulört färg, icke-centrerad typografi med både sansseriff- och seriff-typsnitt, grafiska element och ramar som förstärker det ofta använda dubbelspaltiga gridsystemet. Utbildningsvetenskap uppvisade en grafisk design som återfanns i båda disciplinerna, men påminde mest om matematik till utseendet. Kodbok ingår i sin helhet som bilaga. Uppsatsen i sig är delvis formgiven med utgångspunkt i de erhållna resultaten. / A descriptive visual content analysis was conducted on research articles from 30 academic journals with highest impact factor equally distributed between Mathematics, Medicine and Education research, to examine whether a correlation could be established between academic discipline and graphic design conventions used. The survey included layout aspects (e.g. size of pages and margins, text columns, use of graphic elements, placement of tables, visuals and page numbers) and typographical appearance of title, sub-headings, body copy and abstract (e.g. character height, weight, alignment, typeface, use of colour and inter-line distance). The results show that the disciplines used different but also shared some common graphic design conventions. In Mathematics often a single-column layout was used, with a small typographic variation, using a single Transitional or Transitional/Didone typeface for the entire document, not using any colour and seldom using any graphical elements. Medicine showed greater variation, using colour, non-centered typography combing sans-serif and serif typefaces, graphical elements and frames emphasising the often used double-column grid system. Education research shared appearance common for both disciplines, leaning mostly towards Mathematics. This thesis is in its entirety written in Swedish and is typeset partially in accordance with the findings from this survey. Code book is included.

The aim of this study is to widen the sociological knowledge about how gatekeepers make selections, in contexts characterized by uncertainty. This is examined through the dance world as empirical case, based on the question “How do gatekeepers orientate themselves in the uncertainty that characterizes decision-making around which dance artists should be assigned dance residencies?”. The empirical material is collected through semi-structured interviews with five individuals who participate in selection processes for dance residencies within different organizations. The theoretical framework consists of the idea of art worlds as cooperative networks built up by conventions, the uncertainty principle and ideal types for uncertainty reduction; institutionalization, decision, valuation and competition. Furthermore, gatekeeping is used as a central concept.  Lack of resources combined with the fact that the selection framework opens up to multiple interpretations are factors that contribute to uncertainty. The processes are further complicated by the gatekeeper's awareness of power. Gatekeepers use valuation as uncertainty reduction by seeking consensus in selection groups, taking into account the artists' previous work in the dance world, and by trusting the own experience. Furthermore, gatekeepers strive for institutionalization as uncertainty reduction. Competition is a less prominent feature, but works to reduce uncertainty in one of the organizations through the "first come, first served" principle. Decision can function as a last resort when the valuation work of the selection groups has reached the end of the road. / Denna studie syftar till att vidga den sociologiska kunskapen kring hur gatekeepers urvalsprocesser går till, i kontexter där det råder osäkerhet. Detta undersöks genom dansvärlden som empiriskt fall, utifrån frågeställningen ”Hur orienterar sig gatekeepers i osäkerheten som präglar beslutsfattandet kring vilka danskonstnärer som ska tilldelas dansresidens?. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med fem individer som deltar i urvalsprocesser för dansresidens inom olika organisationsformer. Det teoretiska ramverket består av idén om konstvärldar som kooperativa nätverk uppbyggda av konventioner, osäkerhetsprincipen samt idealtyper för osäkerhetsreducering; institutionalisering, bestämmande, värdering och tävling. Vidare används gatekeeping som centralt begrepp.  De främsta faktorerna som bidrar till osäkerhet i urvalen är dansvärldens resursbrist samt att urvalens ramverk öppnar för flera tolkningar. Processerna försvåras ytterligare av gatekeepers maktmedvetenhet. Gatekeepers använder värdering som osäkerhetsreducering genom att söka konsensus i urvalsgrupper, genom att beakta konstnärernas tidigare verksamhet i dansvärlden, samt genom att lägga tilltro till den egna erfarenheten. Vidare strävar gatekeepers efter institutionalisering som osäkerhetsreducering. Tävling är ett mindre framträdande drag, men fungerar osäkerhetsreducerande i en av organisationerna genom ”först till kvarn”-principen. Bestämmande kan fungera som en sista utväg när urvalsgruppernas värderingsarbete nått vägs ände.

​​​​Studiens syfte är att belysa hur olika scener på en och samma teater samspelar och hur detta samspel kan bidra till såväl reproduktion som förändring av teaterns publik. Vår fallstudie är Kulturhuset Stadsteatern och deras försök att nå, för teatern, nya habitus till deras salonger. Detta besvaras via två frågeställningar: Hur arbetar Kulturhuset Stadsteatern för att inkludera ny publik? och Hur påverkas institutionen av förändringar på teaterfältet i Stockholm? Datan bygger på åtta intervjuer med anställda inom Kulturhuset Stadsteatern samt en intervju med en utomstående person som ingått i ett samarbete med en av deras ytterstadscener. De teoretiska utgångspunkterna är Pierre Bourdieus teorier om kulturella fält och habitus kompletterat med Howard Beckers Art Worlds där vi fokuserar på hans förståelse av hur konventioner påverkar handlingar i en konstvärld. Dessa teoretiska perspektiv bidrar till förståelsen för Kulturhuset Stadsteatern som institution samt deras inkluderingsarbete. Resultatet visar att inkluderingsarbetet som bedrivs av Kulturhuset Stadsteatern tar sin utgångspunkt i miljonprogramsområden samt Parkteaterns verksamhet. Inkluderingsarbetet fokuserar på skolteater och att producera scenkonst med ett “inifrånperspektiv”. Dock verkar en till synes närvarande paradox inom institutionen försvåra arbetet. Ekonomiska aspekter och trygghetsfaktorer baserat på konventioner gör förändringar på fältet svårt. Detta samtidigt som Kulturhuset Stadsteaterns habitus splittras, det vill säga att institutionens habitus skiljer sig beroende på var i Stockholm verksamheten befinner sig. Studiens bidrag till forskningsfältet består av en fallstudie som undersöker en teaterinstitution inifrån, med scener på olika platser och syfte att nå olika målgrupper. Detta kan bidra med förståelse kring hur en teaterinstitution arbetar för att bredda sin publik samtidigt som frågor om klass och etnicitet i Stockholm belyses.

Denna uppsats "Förfalskningar: En undersökning om förfalskningar av konstverk på den svenska auktionsmarknaden, undersöker förekomsten och effekten av konstförfalskningar på den svenska auktionsmarknaden. Den undersöker den historiska kontexten för konstförfalskning, de juridiska ramar som styr handeln med konstverk och auktionshusens roller och ansvar för att upptäcka och förhindra försäljning av förfalskningar. Studien undersöker också samarbetet mellan auktionsverk och polismyndigheten för att ta itu med konstbrott och mediebevakningens inverkan på marknaden allmänhetens uppfattning.  Genom en kvalitativ analys av auktionshuspolicyer, juridiska dokument och medierapporter synliggör uppsatsen komplexiteten och utmaningarna med att autentisera konstverk. Den belyser vikten av proveniensforskning, due diligence och autentiseringsförfaranden för att upprätthålla konstmarknadens integritet. Dessutom diskuteras de etiska övervägandena och behovet av ökad transparens och utbildning för att bekämpa konstförfalskning på ett effektivt sätt. Uppsatsen avslutas med rekommendationer för att förbättra upptäckten och hanteringen av förfalskningar och föreslår områden för vidare forskning för att öka förståelsen och förebyggandet av konstbedrägerier. / This essay ”Förfalskningar: En undersökning om förfalskningar av konstverk på den svenska auktionsmarknaden, investigates the prevalence and impact of art forgeries in the swedish auction market. It examines the historical context of art forgery, the legal framworks govering the trade of artworks, and the roles and responsibilities of auction houses in detecting and preventing the sale of forgeries. The study also explores the collaboration between auction houses and police authorities in addressing art crimes and the influence of media coverage on public perception and market dynamics Through a qualitative analysis of auction house policies, legal documents and media reports, the essay reveals the complexities and challenges involved in authenticating artworks. It highlights the importance of provenance research, due diligence and authentication procedurs in maintaining the integrity of the art market. Additionally, the study discusses the ethical considerations and the need for enhanced transparency and education to combat art forgery effectively. The essay concludes with recommendations for improving the detection and management of forgeries and suggests areas for further research to enhance the understanding and prevention of art fraud.

Denna uppsats handlar om filmtrailrar, och mer specifikt trailrar som marknadsför 3D-filmer. Syftet är att lyfta fram ett till stora delar outforskat ämne och undersöka likheter och skillnader i konventioner mellan trailrar från 50-talet och moderna trailrar. Frågorna jag ämnar svara är: Hur marknadsför moderna, samtida trailrar 3D-teknologin? Finns det gemensamma konventioner och stilistiska grepp som är genomgående för dessa trailrar? Vad finns det för likheter respektive skillnader i konevntioner och grepp? Vad har förändrats i marknadsföringen av 3D-teknologin sedan 1950-talet? Forskningsfältet trailrar är till stora delar outforskat, men mitt arbete lyfter fram några studier som gjorts. Kernan har skrivit en bok om trailrar i allmänhetoch utformat tankar och resonemang om vad en trailer är. Hon utgår ifrån ett retoriskt synsätt och menar att det går att utläsa hur studior via trailrar "talar" till publiken. Street har skrivit en artikel som utgår ifrån Esther Harris, som skapade trailrar i England, och hennes arbete. Street redogör för Harris trailrar i synnerhet och filmtrailrar i allmänhet och knyter an till det Kernan redogör för i sin bok. Johnston har skrivit om hur trailrar marknadsför teknologi, däribland en artikel om just trailrar för 3D-filmer. Det är denna artikel, med hans resonemang och resultat, som ligger till grund som teoretisk ram för detta arbete. Johnston menar att en rad konventioner och grepp utvecklades under 1950-talet för att lyfta fram 3D-formatet som den stora stjärnan som skulle locka tillbaka publiken till biograferna. Han menar att scener och sekvenser med action, specialeffekter och spektakel lyftes fram så att publiken skulle få se prov på vad formatet kunde göra. Speciellt klipp med utstickande föremål eller armar, vapen eller liknande, framhävdes för att understryka den tredje dimensionen. Man använde även textskyltar och berättarröster som berättade och informerade om 3D-teknologin., samt så kallade "Masters of Ceremonies"; specialskapade segment i trailern där, oftast, en skådespelare (som sig själv eller i sin roll) vände sig direkt till publiken och berättade om 3D-formatet.  I min analys utgår jag ifrån Johnstons teorier och analysrerar sedan trailrarna till Avatar, The Final Destination, Tron: Legacy, Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides, The Three Musketeers, The Adventures of Tintin, Men In Black 3 samt The Smurfs. Jag finner att trailrarna gör väldigt lite eller inget alls för att informera om 3D-formatet, men att konventioner i val av klipp och scener sig lika sedan 1950-talet. Med andra ord, att scener med action, specialeffekter, spektakel, och saker och föremål och annat som sticker ut ur skärmen lyfts fram. Undantaget är trailern till The Smurfs som till stor del är lik trailerkonventionerna från 50-talet, i det att den vänder sig direkt till publiken i specialgjort material i sitt tilltal och använder sig av "the Master of Ceremonies".  Jag kommer fram till att mycket i de moderna trailrarna är sig likt och att flera konventioner och grepp lever kvar sedan 50-talet. De största skillnaderna ligger i det direkta tilltalet till publiken och att de moderna trailrarna tycks tona ner budskapet om 3D-formatet.