I denna uppsats presenteras en kvantitativ studie om kompetensutveckling och dess motverkande effekt på arbetsrelaterad stress i organisationer som genomgått större förändringar. De senaste decenniernas arbetsmarknadsutveckling har kännetecknats av förändring, där omstruktureringar av organisationer blivit allt vanligare. Tidigare forskning visar att ökade krav och förvirring vid organisationsförändringar ofta leder till upplevelser av arbetsrelaterad stress, samt att kompetensutveckling kan skapa de resurser som behövs för att minska dessa upplevelser hos anställda. Däremot finns det utifrån den forskning som granskats i denna studie ingen som undersökt huruvida kompetensutveckling är effektivare i att motverka stress i organisationer som genomgått stora förändringar än i organisationer med stabila strukturer. Denna studie har därför, med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen, som syfte att öka kunskapen kring hur organisatoriskt stöd kan motverka upplevelsen av arbetsrelaterad stress, särskilt i alltmer osäkra och föränderliga arbetsmiljöer. Med data från Danmark, Finland, Norge och Sverige, hämtad från Europeiska undersökningen om arbetsvillkor (N = 3 596), utförs binomiala logistiska regressionsanalyser som först undersöker huruvida kompetensutveckling motverkar stress bland anställda och sedan huruvida denna effekt skiljer sig beroende på om man arbetar i en organisation som genomgått stora förändringar eller inte. Resultaten visar att kompetensutveckling, kontrollerat för kön och ålder, motverkar stress hos anställda. Däremot går det inte att påvisa att kompetensutveckling är effektivare i motverkandet av stress i föränderliga organisationer jämfört med stabila organisationsstrukturer. Uppsatsen avslutas med en diskussion om de viktigaste resultaten, metodval, studiens bidrag till forskningsområdet, samt förslag till framtida forskning.

Studiens syfte är att undersöka om övergången till distansarbetet påverkat hur medarbetarna upplever balansen mellan arbete och privatliv samt om detta påverkats av förändringar i krav,kontroll och socialt stöd. Studien undersöks med hjälp av en kvantitativ ansats i form av enwebbenkät där tjänstemän på företaget, med det fiktiva namnet WORK AB, fått möjlighet att delta. I undersökningen deltog 113 tjänstemän som valdes ut genom ett icke-sannolikhetsurval. Vidare valde vår kontaktperson ut relevanta deltagare till undersökningen, vilket betyder att ett snöbollsurval även användes. Studien utgår ifrån vår teori och tidigare forskning som bland annat handlar om work-life balance där de tidsbaserade- och belastningsbaserade konflikterna är i fokus samt krav, kontroll ochs tödmodellen och andra relevanta begrepp. Av resultaten framkom det att distansarbetet påverkat en del av respondenternas upplevelser av work-life balance. Resultatet påvisade även ett samband vad gäller att ökade krav påverkar medarbetares tids- och belastningsbaserade konflikter. Vidare så kunde ett samband mellan förändringar i kontroll och förändringar i tidsbaserade konflikter inte dras, däremot kunde vi se ett samband mellan upplevd minskad kontroll och förändringar i de belastningsbaserade konflikterna. Avslutningsvis kunde vi även finna ett samband mellan ett upplevt lägre socialt stöd och hur medarbetarna upplever förändringar inom både tidsbaserade- och belastningbaserade konflikter.

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka förhållande mellan Marx alienationsteori och Karaseks krav, kontroll och stödmodell kopplat till introduktionsprocess hos nyanställd personal i kommunal verksamhet. Då en stor andel av jordens arbetande befolkning inte trivs med sina arbeten, vilket i sin tur kan leda till en så kallad ”mental utcheckning” finns ett intresse att studera och förstå vilka mekanismer kan ligga bakom denna misstrivsel. Upplevelse av introduktion har betydelse för personalens vilja att stanna kvar på arbetsplatsen, därför kan förståelse för negativa känslor hos nyanställd personal vara till hjälp när en ny medarbetare är på väg in i organisationen. Alienationsteorin utgjorde teoretiska utgångspunkt i denna kvalitativa studie med induktiv ansats och undersökningen genomfördes på en mindre kommun i mellersta Sverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att studera hur alienation kunde uttryckas och förstås undersöktes 13 medarbetares introduktionstid från deras första kontakt med arbetsgivaren och under den närmast efterföljande tiden. Informanternas svar analyserades därefter utifrån krav-kontroll-stödmodellen, att det krävs en fungerande balans mellan utmaningar, egna förmågor och relevant stöd. Studien visade att denna balans påverkade nyanställdas känsla av kontroll och trivsel på den nya arbetsplatsen, och väl genomförd introduktionsprocess kunde motverka upplevelse av alienation och förfrämligande. På motsatt sätt, utan stöd från handledare, med bristfällig återkoppling från chef och otydliga rutiner på arbetsplatsen tog det längre tid att komma i arbetet och bemästra sin situation. Detta i sin tur förstärkte känsla av otrygghet och att inte räcka till, med upplevd stress och alienering som följd.

Sjukskrivningar för psykisk ohälsa orsakade av dåliga arbetsförhållanden i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är ett växande problem i samhället. Samtidigt finns lite forskning om arbetsförhållanden och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning upplevda arbetsförhållanden kan kopplas till självskattad hälsa ur ett salutogent perspektiv bland lagerarbetare på en arbetsplats. Studien är baserad på kvantitativa data. Univariat- och multipel linjär regressionsanalys har använts för att undersöka samband mellan arbetsförhållanden och hälsa. Resultatet visade på signifikanta samband mellan arbetsförhållanden och självskattad hälsa. Starkast samband fanns för stödjande arbetsförhållanden, tidsupplevelse och individuella inre upplevelser. Det innebär att det är betydelsefullt med ett gott socialt klimat på arbetsplatsen med tillgång till stöd från både arbetskamrater och arbetsgivaren, att arbetet upplevs som meningsfullt, att det finns utvecklingsmöjligheter, att personalens utbildning matchar kraven i arbetet och att tidsupplevelsen är positiv genom att arbetsuppgifterna hinns med under arbetstid utan stress. Självskattad hälsa ökade med ålder men det fanns inga signifikanta skillnader utifrån kön, anställningsform, utbildning eller etnisk bakgrund. Resultatet har diskuterats utifrån känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen som teoretiskt perspektiv. / Sick leave due to mental ill-health, caused by poor working conditions in the social and organizational work environment is a growing problem in the society. There is a lack of research on working conditions’ impact on health from a salutogenic perspective. The purpose of this study is to investigate the extent to which perceived working conditions can be associated with self-rated health from a salutogenic perspective among warehouse workers at a workplace. The study is based on questionnaire data. Univariat- and multiple linear regressions were performed to investigate the relationship between working conditions and health. The result showed that there are significant associations between working conditions and self-rated health. The strongest associations were found with supportive working conditions, time experience, individual inner experinces, and health. This means that it is important to have a high social climate in the workplace with access to support from both colleagues and employer, that work is perceived as meaningful, to have opportunities for development, that personnel education matches the requirements for the job and that there is enough time to perform tasks without stress. Self-rated health increased with age but there were no significant differences by gender, employment status, education or ethnic background. The result has been discussed on the basis of sense of coherence (SOC) and the demand-control-support model as a theoretical perspective.

Vår studie baseras på enhetschefers upplevda arbetssituation. Offentliga verksamheter ska verkställa politiskt fattade beslut och därigenom tjäna allmännas intresse. Enhetschefer i den offentliga sektorn befinner sig i skärningspunkt mellan olika intressenter och ska tillgodose olika intressenters behov. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för enhetschefers upplevda arbetssituation utifrån krav-kontroll-stödmodellen. Med stöd från tidigare forskning vill vi få en ökad förståelse för om arbetssituationen upplevs som stressanden för enhetschefer i den offentliga sektorn. Studien syftar också till att försöka förstå enhetschefernas upplevelser i relation till organisatoriska faktorer av olika styrningsförfaranden såsom mål- och resultatstyrning som präglar den offentliga sektorn till följd av New Public Management. Offentliga verksamheter är strikt styrda av budget samt tvingas vara kostnadseffektiva i sitt utförande, det har visats i vår studie vara en tänkbar faktor till en upplevd stressad arbetssituation för enhetschefer i den offentliga sektorn. Studiens resultat grundas på tidigare forskning, teorier, samt genom kvalitativ metod där tillvägagångssättet har varit intervjuer med sju kommunala enhetschefer. Vi kan generellt se att det kan bli problematiskt för enhetscheferna att skapa jämvikt mellan ekonomiska riktlinjer som sätts upp av politiker i samband med att tjäna allmännas intresse, som kan medföra upplevd stressad arbetssituation. Vårt resultat visar att enhetschefer har höga krav samt högt beslutsutrymme att planera sitt dagliga arbete. Decentralisering genom New Public Management har lett till ökad arbetsbelastning för enhetscheferna vilket har genererat administrativt arbete som är ett ytterligare krav på enhetschefen. Grad av stöd varierar för våra respondenter. Enhetschefer med delat chefskap har högsta graden av stöd, både socioemotionellt och instrumentellt.

Reciprocitet handlar om ett ömsesidigt utbytesmönster i ett givande och tagande mellan två aktörer. Reciprocitet har använts för att förklara sociala sammanhang mellan individer, men har inte undersökts i relation mellan arbetsliv och hälsa. Syftet med denna studie blev därför att undersöka reciprocitet i relation till hälsa, med utgångspunkt i stöd från kollegor och stöd från närmaste chef. Undersökningens design baseras på en kvantitativ metod utifrån färdiginsamlade mikrodata från Eurofounds undersökning om arbetsvillkor (EuropeanWorking Conditions Survey, EWCS) där endast Sverige undersöks. Resultatet visar på att ju högre grad av reciprocitet individens känner i arbetslivet, desto bättre hälsa har denna. Reciprocitet visades ha självständig påverkan på individens hälsa i arbetslivet oberoende av stöd från verken kollegor eller chef, krav, kontroll, klasstillhörighet, kön osv. Resultaten visar därför på att reciprocitet spelar roll för individens hälsa i arbetslivssituationer och bör således forskas mer kring i kommande forskning.

<p>En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna. De största förändringarna har skett i området Sydvästra 1 och i Innerstadsområdet, medan Norrortsområdet tycks ha påverkats minst. Förändringarna tar sig uttryck i minskade resurser, främst i form av personal som leder till stress och ohälsa. Detta gäller dock inte alla enheter. Tidsbristen leder till ett minskat socialt stöd vilket bidrar till minskad arbetsglädje. Nya krav anses främst felaktiga och svåra att hantera, dessutom undergräver de det egentliga distriktssköterskearbetet. I det empiriska materialet finns det inga skillnader i deras upplevelser som enligt denna studiens omfattning kan förklaras av den socioekonomiska situationen i de olika områdena. Det är inte mycket i resultaten som verkar skilja sig från situationen under 1990-talet och alltså därmed från effekter av tidigare vårdreformer. Därför är det svårt att avgöra om de upplevda förändringarna beror på Vårdvalet, om de förstärkts av Vårdvalet eller om de inte alls påverkas av reformen.</p>

En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna. De största förändringarna har skett i området Sydvästra 1 och i Innerstadsområdet, medan Norrortsområdet tycks ha påverkats minst. Förändringarna tar sig uttryck i minskade resurser, främst i form av personal som leder till stress och ohälsa. Detta gäller dock inte alla enheter. Tidsbristen leder till ett minskat socialt stöd vilket bidrar till minskad arbetsglädje. Nya krav anses främst felaktiga och svåra att hantera, dessutom undergräver de det egentliga distriktssköterskearbetet. I det empiriska materialet finns det inga skillnader i deras upplevelser som enligt denna studiens omfattning kan förklaras av den socioekonomiska situationen i de olika områdena. Det är inte mycket i resultaten som verkar skilja sig från situationen under 1990-talet och alltså därmed från effekter av tidigare vårdreformer. Därför är det svårt att avgöra om de upplevda förändringarna beror på Vårdvalet, om de förstärkts av Vårdvalet eller om de inte alls påverkas av reformen.

Kvinnors upplevelser av vården efter att ha drabbats av förlossningsskador har fått stor uppmärksamhet i media det senaste året. Den nationella forskningen kring drabbade kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande är dock knapphändig. Syftet med studien var att utforska kvinnors upplevelser av bemötandet inom vården efter att ha drabbats av en förlossningsskada och eventuella psykologiska konsekvenser till följd av bemötandet. Data inhämtades genom individuella semi-strukturerade intervjuer med 14 kvinnor som drabbats av en förlossningsskada. De transkriberade intervjuerna bearbetades därefter med tematisk analys. Vi identifierade fem teman; Vården är inte anpassad för oss, Jättebra att de fokuserar på barnet - men jag då?, Det gör ont att föda barn, Jag antar att det var mitt fel då och slutligen Jag utsätter mig inte för detta igen. Sammanfattningsvis kan konstateras att bemötandet är en viktig faktor för dessa kvinnors välmående och syn på en eventuell nästa förlossning. / Women’s experiences of health care after sustaining an injury during labour have been covered frequently by the media during the last year, however, Swedish research on the topic is sparse. The purpose of this study was to explore how these women have experienced interactions with care staff and how they feel that these interactions have affected them psychologically. Data was collected through individual semi-structured interviews with 14 women who have sustained an injury during labour. The transcribed interviews were processed using thematic analysis and five themes were identified; There’s no place for us, Great that they focus on the baby - but what about me?, It is painful to give birth, I guess it was my fault then and finally I won’t put myself through this again. Care staff interactions showed to have a large impact on the women’s psychological well-being and also the women’s thought processes in regards to their potential future deliveries.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur arbetstagare i kollektivtrafiken upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Uppsatsen avser att bidra till en fördjupad förståelse för om de upplever sig speciellt utsatta eftersom de arbetar ensamma utan kollegor. Fokus i uppsatsen kommer att ligga på den kontakt som arbetstagarna har med andra och hur de hanterar att arbeta ensamma i en miljö där de träffar ett stort antal människor. Uppsatsens utgångspunkt grundas i teorierna KASAM, Krav-kontroll- och stödmodellen och Emotionellt arbete, dessa används sedan som stöd vid analys av det empiriska materialet. Materialet har framkommit genom tio intervjuer med arbetstagare inom kollektivtrafiken, där både tågvärdar och busschaufförer finns representerade. Resultatet visar på att respondenterna upplever att deras arbete innehåller en del stressfyllda situationer men att det är något som de lärt sig hantera. Upplevelsen är att de behöver kunna hantera sina känslor i sitt arbete då arbetsgivaren, samhället och de själva ställer krav på hur de ska vara. Studien visar också på att respondenterna ibland känner sig utsatta i sitt arbete, men det framkom även att majoriteten av dem anser att den personliga attityden kan ha en inverkan på om det uppstår en konflikt med resenärer eller inte. I resultatet framkommer även att de intervjuade i regel upplever kontakten med resenärerna som positiv och de uppger sig ha god kontakt med sina kollegor vilket leder till att de inte upplever att de är ensamma.