Nilsson, Katarina (2022), Övergången – Väsentliga faktorer och speciallärarens roll i övergångar för elever i språklig sårbarhet, Speciallärarprogrammet, Skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. I studien beskriver några lärare och speciallärare på en f-6-skola sina uppfattningar av arbetet kring övergångar för elever i språklig sårbarhet. De främjande faktorer och utmaningar som beskrives i övergångsarbetet på den undersökta skolan kan möjliggöra för reflektioner kring arbetet med övergångar på andra skolor. I studien lyfts även speciallärarens roll och möjligheteri övergångar för elever i språklig sårbarhet. Det kan bidra till värdefulla diskussioner om specialläraruppdraget som till exempel hur speciallärarrollen ska definieras i övergångsarbetetoch hur speciallärarens arbete kan organiseras på olika nivåer. Det övergripande syftet med studien har varit att bidra med kunskap om faktorer som lärare ochspeciallärare förstår som väsentliga i samband med övergångar för elever i språklig sårbarhet. Studiens syfte har också varit att synliggöra speciallärarens roll och möjligheter i övergångsprocessen. För att uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats:● Vilka faktorer beskriver några lärare och speciallärare som väsentliga i samband medövergångar för elever i språklig sårbarhet?● Hur beskriver samma lärare och speciallärare arbetet med övergångar för elever ispråklig sårbarhet?● Hur uppfattar dessa lärare och speciallärare speciallärarens roll i övergångsprocessenför elever i språklig sårbarhet? Utifrån syfte och frågeställningar valdes sociokulturell teori och ekologisk systemteori somteoretisk grund i uppsatsen. Den sociokulturella teorin förklarar hur människan lär i samspelmed andra och vilka möjligheter en individ har att lära sig med rätt hjälp. Mänskliga handlingaroch beteenden måste förstås i större sociala och kulturella sammanhang. Den ekologiska systemteorin inriktar sig mot att barn ska uppfattas utifrån totala ekologiska sammanhang där inte bara familjen spelar roll för barnets utveckling utan att även andra samhällssystem både har direkt och indirekt betydelse för utvecklingen. Utifrån syfte och frågeställningar om att söka svar på lärares och speciallärares uppfattningar valdes en kvalitativ metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades och analyserades därefter utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet speglades mot valda teorier och tidigare forskning.Resultatet visade att brister på organisatorisk nivå skapar svårigheter för pedagogerna attupprätta fungerande rutiner i övergångsarbetet för elever i språklig sårbarhet. Några av de väsentliga faktorer som lyftes är att det saknas övergripande handlingsplaner och riktlinjer på både huvudmannanivå och skolnivå. Resultatet visade även att faktorer som kontinuitet, kollegial samverkan och kollegialt stöd ses som väsentliga i övergångarna och framför allt i övergången mellan årskurs 3 och årskurs 4. Denna övergång framträdde som en av de stora utmaningarna och bland annat lyftes skolans språkliga krav och minskat vuxenstöd som kritiska aspekter för elever i språklig sårbarhet. Resultatet visade vidare att specialläraren spelar en stor och viktig roll i arbetet med att förebygga sårbarhet för såväl pedagoger som elever genom att stötta, samordna och avlasta. Det framträder att det finns ett behov av specialpedagogiskt stöd i övergången mellan årskurs3 och 4. För att förebygga och minska den språkliga sårbarheten kan specialläraren möjliggöraför explicit undervisning i mindre grupper eller genom individuellt stöd. Specialläraren kan följa upp åtgärdsprogram och vara länken i samverkan mellan hem och skola. Inom den del av uppdraget som rör skolutveckling kan specialläraren vara den som samordnar och driver arbetet med att skapa ett hållbart system kring övergångar på skolan.

Sammanfattning Sedan 1980-talet har det varit genomgående i svenska undersökningar om socialsekreterares upplevda arbetsvillkor att de upplever flera delar av sin psykosociala arbetsmiljö som påfrestande. Socialsekreterare upplever även ett lägre välbefinnande på arbetsplatsen jämfört med andra yrkeskategorier. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares och den administrativa personalens upplevelse av olika aspekter av den psykosociala arbetsmiljön (OSA) och se om denna   upplevelse skilde sig åt beroende på om deltagaren arbetadegentemot barn/unga, vuxna eller är administrativ personal. Som undersökningsmetod användes en kvantitativ enkätstudie. För att mäta individernas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö användes den svenska versionen av enkäten COPSOQ. Enkäten besvarades av 140 respondenter. Variansanalyserna visade att det inte fanns några skillnader i någon av de fyra dimensionerna (krav i arbetet, arbetets organisering och innehåll, samspel mellan individ och arbete samt hälsa och välbefinnande) som ingick i studien av den psykosociala arbetsmiljön. De respondenter som arbetar mot barn/unga och vuxna upplevde högre känslomässiga krav i sitt arbete jämfört med administrativ personal samt att för dessa två grupper var känslomässiga krav också signifikant negativt relaterat med hälsa, men det var inte fallet för administrativ personal.

Mellanchefer har en komplex roll med både chefer över sig och medarbetare under sig, och rollen kännetecknas av en stressig arbetsvardag med motstridiga krav. Mellanchefer har varit föremål för viss forskning, men den har huvudsakligen riktat in sig på mellanchefer i offentlig sektor som sjukvård, skola och omsorg. Syftet med studien var därför att undersöka arbetssituationen för mellanchefer i den privata sektorn. I en kvalitativ studie har elva semistrukturerade intervjuer med mellanchefer (sex kvinnor och fem män) inom Sverige genomförts, där materialet sedan analyserades med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade att mellanchefer i privat sektor möter stora utmaningar i sin vardag, där de får anta olika roller med varierande krav och förväntningar. Mellancheferna upplevde en stressad vardag med hög arbetsbelastning där stödet från främst kollegor i samma position var av stor betydelse för att hantera den komplexa vardagen.

Informations och kommunikationsteknologi (IKT) har blivit en del av allas vardag och har ockuperat individers privat- och arbetsliv. IKT-relaterad stress, också känt som teknikstress, är ett fenomen som påverkas av IKT-användning och i en organisatorisk kontext kan denna typ av stress få stora konsekvenser. Detta då teknikstress påverkar de anställda negativt genom bland annat minskad arbetsnöjdhet och hämmad produktivitet samt en ökad frånvaro och utbrändhet. Konsekvenserna av teknikstress har alltså en direkt effekt på organisationen och dess arbetskraft. Det finns även fördomar om att yngre, som är uppvuxna med IKT, skulle vara bättre på att hantera IKT då de exponeras för det i en tidig ålder. Syftet med undersökningen är att reda ut om och varför de yngre anställda upplever teknikstress och hur det hanteras av organisationen i form av hur cheferna bemöter de anställdas upplevda teknikstress. För att undersöka det användes teorier kring teknikstress och ledarskap samt en analysmodell bestående av krav-kontroll och stödmodellen. Empirin samlades in genom en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade på att unga upplever teknikstress, dels på grund av en hög arbetsbörda med mycket multitasking men också på grund av den IKT de använder. Det framgick också att cheferna inte, i tillräckligt hög utsträckning, bemöter denna teknikstress. Detta beror bland annat på att de anställda inte informerar sin chef när de känner teknikstress.

Studien avser att undersöka det psykiska välbefinnandet bland socialsekreterare inom barn och ungdom kopplat till deras upplevda krav, kontroll och stöd i arbetet. Deltagarna i studien arbetar inom barn- och ungdomsenheten på socialtjänsten i en mellanstor kommun i Mellansverige. Datat som studien utgår från är insamlat genom ett webbaserat enkätformulär bestående av 44 frågor varav 12 syftar till General Health Questionnaire-12 (GHQ-12). Datat har vidare testats med hjälp av Pearsons korrelationskoefficient. Studiens resultat visar på att socialsekreterarna i undersökningskommunen upplever höga krav, hög kontroll samt ett generellt övervägande gott stöd i arbetet. Det är även en övervägande del av socialsekreterarna som har funderat på att avsluta sin anställning på barn- och ungdomsenheten. Resultatet visar slutligen även på att en större del av respondenterna har ett gott välbefinnande, men att det trots detta fortfarande är en mycket stor andel som har ett osunt psykosocialt välbefinnande.

Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare iorganisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntashålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situationoch behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och därmedarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formarboendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns någotsamband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Dettaför att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning somskickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studienomfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande ocharbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Ingasamband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultatentillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektivahandlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner ochinställning till lärande. / <p>2020-06-05</p>

Vårt syfte med arbetet var att ta reda på om barn känner sig stressade men även hur ofta och hur mycket stress de känner av. Vi valde att genom enkäter undersöka detta. Resultatet vi fick visar på att majoriteten av vår undersökningsgrupp känner stress regelbundet. Dock blir de inte speciellt stressade när de väl utsätts för stress. Deras reaktioner på stressen är i huvudsak ilska eller illamående men även andra mindre konsekvenser. Föräldrarna och pedagogerna är relativt väl medvetna om barnens stressituation men de har ingen generellt tillvägagångssätt när det gäller åtgärder mot stressen.

Globaliseringen anses ha ökat omsättningen på arbeten i Sverige. För en del människor har omsättningen av arbete inneburit att de tvingats byta arbete på grund av uppsägning. Denna studie har haft som syfte att studera och analysera hur individer upplever att deras behov av stöd tillgodoses i en omställningssituation. Jag valde en kvalitativ metod och intervjuade 7 individer om deras upplevelser av stöd på arbetsplatsen i samband med deras uppsägning. Resultatet visade att de flesta inte upplevde att arbetsgivaren hade stöttat dem tillräckligt i samband med omställningen. Många av de intervjuade menade att det hade orsakat dem och deras kollegor oro och irritationer. De var mest negativa till hur arbetsgivarna informerat om uppsägningarna. De intervjuade var överlag mycket positiva till det stöd och de tjänster omställningsföretagen erbjudit dem. De flesta tyckte att de insatser de blivit erbjudna var tillräckliga för att nå en ny sysselsättning. Om jag utgår ifrån Karaseks & Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell skulle detta innebära att de anställdas krav på att hitta en ny sysselsättning ökar vid en uppsägning. Arbetsgivarna minskar de uppsagdas kontroll över sin arbetssituation. Detta ökar de anställdas risk för stress och ohälsa. Socialt stöd kan balansera höga krav och låg kontroll och minska risken för ohälsa. Arbetsgivarna erbjuder inte i någon stor utsträckning socialt stöd. Det blir omställningsföretagen som erbjuder det mest betydelsefulla stödet. Ett sätt som arbetsgivarna skulle kunna använda sig av för att stödja de uppsagda och minska deras oro och stress är att förbättra kommunikationen och informationen till de uppsagda. Mitt resultat visar att de uppsagda ser det som deras eget ansvar att finna en ny sysselsättning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tre pedagoger upplevt förändringar i sin yrkesroll med fokus på dokumentation. Hur har talet om dokumentation förändrats under deras år som verksamma inom barnsomsorgen, vad är den bakomliggande orsaken till denna förändring och vad har detta för betydelse för förskolläraryrket? Detta är frågeställningar som behandlas i studien som bygger på tre Reggio-Emilia pedagogers berättelser kring sitt yrkesliv. Studien har för avsikt att med inspiration från livsberättelseansatsen sätta in förskollärarnas berättelser i en samhällshistorisk kontext. Detta görs genom att analysera dem ur ett Newpublicmanagement-perspektiv samt ur ett educare-perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanchefers upplevelse av deras arbetsbelastning. Genom att undersöka detta besvaras forskningsfrågorna om hur mellancheferna upplever sin egenkontroll och kraven i arbetet samt betydelsen som socialt stöd har för dem. Studien utgår från en kvalitativ ansats där insamlingsmetoden består av sju semistrukturerade intervjuer, där samtliga är kvinnor som arbetar som mellanchef inom vård- och omsorgssektorn med inriktning till hemtjänsten. För att kunna analysera resultatet har olika teorier och begrepp som krav, kontroll och stödmodellen, KASAM och gränslöst arbete använts. Detta för att på ett enkelt och tydligt sätt kunna beskriva olika arbetsförhållanden när det kommer till olika situationer och upplevelser i mellanchefernas arbete.  Resultatet av studien beskriver mellanchefernas upplevelse av deras arbetsbelastning. Det framkommer att det sociala stödet varierar beroende på var i organisationen det kommer ifrån dessutom förkommer höga krav och en saknad av kontroll i arbetet. Detta skapar en obalans mellan dessa tre krav, kontroll och stöd som resulterar att arbetsbelastningen blir för hög och en ohälsa riskerar att uppstå.