Syftet med min undersökning var att få svar på hur Armémuseum i Stockholm representerar temat krig i basutställningen och hur museipersonalen förhåller sig till denna representation. Jag önskade även veta vad för sorts kulturarv Armémuseums anställda ansåg vara problematiskt att presentera. Jag intervjuade fyra personer från Armémuseum och via metoden “thick description” och Aronssons flanörperspektiv som grundar sig i promenadetnografin, gjort utförliga anteckningar av mina observationer från deras basutställning. Studien grundar sig i ett musei- och kulturarvsvetenskapligt perspektiv, där studier om hur kulturarv presenteras på museer är ett vanligt ämne. Mina teoretiska grundpelare har bland annat varit Gregory Ashworth, Sharon MacDonald, Laurajane Smith, Rihannon Mason och Peter Aronsson som alla menar att synen och bearbetningen av mörkt kulturarv påverkas av politiska värderingar, tiden och hur det framställs på museer. Resultatet av studien kommer fram till att Armémuseums anställda vill förmedla att krig är hemskt och som ofta går hand i hand med lidande, död och orättvisor. Armémuseum vill problematisera krig genom att presentera de “vanliga” soldaterna och deras familjers liv under krig, eftersom de var dem som ofta fick lida krigets bitterhet. Armémuseums personal vill inte bara visa upp vapen utan även visa de vardagliga objekten och situationerna eftersom de förmedlar den mänskliga närvaron i basutställningen. Därför har Armémuseums personal utformat basutställningen på ett sådan sätt att man som besökare ska känna sympati för dem som fick och fortfarande får lida på grund av krig. Ofta använder museet sig av iscensatta miljöer med dockor för att ge en tredimensionell bild av dessa människor. Armémuseums anställda har inte funnit några objekt svåra att ställa ut, vilket kanske kan bero på att de har den inställningen att krig bör problematiseras. Vem och vilka det är som egentligen tjänar på krig är frågor som är tidlösa. Det går exakt lika bra att fråga samma frågor idag som för några hundra år sedan, svaren är kanske densamma. Och det är det som Armémuseum vill förmedla till sina besökare: “Varför krigar människan?”, “För vilka krigar vi?” “Vilka är det som får lida?” och “Vilka representeras vanligtvis i historien och på museer?”. För som sagt, dessa frågor tycks ständigt vara aktuella och återkommande. Armémuseum vill väcka besökarnas intresse och åsikter angående krig, vart man ställer sig i diskussionen är upp till besökarna själva att avgöra. / In this thesis I examine how Army Museum in Stockholm, Sweden, exhibits the heritage of war in their permanent exhibition “War and Peace”. The museum is a governmental activity. The aim of my research is to study how the Army Museum employees relate to the representation of war and how this is expressed in the permanent exhibition. I have chosen to focus on the representation of war at the permanent exhibition and therefore chosen only to interview people who have worked on the design of the permanent exhibition. No visitors were interviewed because it was how the staff relates to the representation of war that I wanted to study. I use qualitative methods in my study using observations at the study site and interviews with the museum employees. I'm using a museum and cultural scientific perspective in my study, which is the study of how society sorts out, preserves and convey cultural heritage. Researchers who have figured as my theoretical counsellors include; Sharon MacDonald, Gregory Ashworth, Laurajane Smith. All those researchers mean that the view and adaption of “dark heritage” are influenced by political values, time and how it is presented in the exhibit. The study comes to the conclusion that the Army Museum wants to convey that war is horrible, especial for those who live with it in their everyday life. Army Museum exhibits war in such a way that it is not glorified. Instead they have chosen to problematize war and let its horrors be presented. The museum employees think it is important to encourage visitors to understand that war often goes hand in hand with death and suffering. The staffs do not think any item, so far, has been difficult to exhibit. This thesis is a two years master’s thesis in Museum and Cultural heritage.

Sexual violence in armed conflict is not a new phenomenon. Although it has a long history, it's only in recent years from 1990 that is has been given more attention in science and media. I will in my thesis look at the conflicts of former Yugoslavia and Congo (DRC) and I will use two theories to investigate how the use of conflict-related sexual violence best can be explained. The two theoretical frameworks I have chosen are Feminist theory and Rational Choice theory. The conflicts will be at the center of analysis. My aim is to create an awareness of the problem with sexual violence in war and conflict. Feminist theory claims that environment and upbringing are important factors for the creation of gender. Gender is a social and cultural construct. Rational Choice argues that human beings are rational and make decisions that promote self-interest and minimize their own losses. My conclusion is that the social and cultural constructions which, among other things, created a patriarchal society for a long time in both conflicts. Along with traditional family values, this is a strong reason that sexual violence against women occurred during the conflicts. Another reason is the fighting for resources where sexual violence became a means to an end.

Professionella militärer menar att logistik har en avgörande roll för krigföringen. Trots detta är det få forskare som studerat logistikens betydelse. Fram till 1900-talets senare hälft var området i stort sett outforskat men sedan dess har fler och fler intresserat sig för logistiken. Jämfört med exempelvis strategi är det få, och relativt små, studier som genomförts men alla är överens om att området är dåligt utforskat. De få teorier som utvecklats om logistikens betydelse har prövats av respektive författare men ingen har jämfört och ställt teorierna mot varandra. I en studie av Falklandskriget 1982 kommer därför logistikens roll för utgången av konflikten att undersökas ur två teoretiska perspektiv. Thomas M. Kanes teori om logistiken som skiljedomare och Mark Erbels & Christopher Kinseys teori om det logistiskstrategiska navet kommer båda att appliceras på fallet och resultatet användas för att jämföra teoriernas skillnader i syfte att visa på möjligheter för framtida teoriutveckling. Resultatet visar att logistik spelade en avgörande roll för utgången av Falklandskriget och att den sida som hade de bästa logistiska förutsättningarna segrare. De båda teorierna visar sig kunna förklara detta men de skiljer sig åt. Dessa skillnader och de frågor som skapas visar på behovet av ytterligare forskning om logistik och dess relation till strategi.

Den 14 maj firar Israel 60 år som självständig stat. Men konflikten med Palestina är ständigt närvarande. Folket från båda sidor lider av att aldrig känna trygghet, att förlora nära och kära, och att inte kunna nyttja sina mänskliga rättigheter. I denna artikelserie berättar invånarna om hur det är att leva med konflikten som vardag.

The purpose of this study is to do a qualitative analysis of the swedish television drama Fröken Frimans krig. The story is focused around a group of women that starts a cooperation with the goal of providing women from all layers of the society with affordable and fresh groceries free from contamination that could diseases like tuberculosis and cholera. The goal of the analysis is to investigate the way historical surrounding circumstances and the obstacles for swedish women in the beginning of the 20th century are portrayed in the drama. The theoretical basis of the study is based on the way in which the creator uses history and to what extent the content is historically accurate according to conventional facts. The results of the analysis showed that the drama was mostly historically accurate but that during certain scenes deviations were made from the accuracy, for example an epithet used in the drama concerning the name of the cooperation was mentioned 25 years before it appears in history. The analysis also showed that one of the biggest obstacles for women to achieve social equality was the class structures which divided women into firmly established categories in society. For example a lower class woman was offered the position as manager of the cooperations first store but she firmly and clearly declines the offer as a result of her awareness of the current class structures in swedish society.

The purpose of this essay is to investigate how the Nobel Committee uses the concept of peace in their press releases about the Nobel Peace Prize. This essay starts by investigating various articles and books to establish a basic understanding of how to efficiently investigate peace. This research then prompts us to investigate the related concepts of War, Conflict and Violence. It also tasks us to investigate a possible expansion of the concept in the context of a expanding globalised world. We could also relate ideas of peace to ideas of democracy and world order. This is done through Kosellecks methods of ”begriffsgeschichte”, by investigating the use of these various terms as well as their semantic field, we get an idea of how they’re conceived, and thus, the context in which they are used. This essay uses press releases found on the Nobel Prize Committee website as well as the award speeches as complements. This essay shows us how the concept of peace has grown, incorperating new ideas of justice, democracy and human rights. This can be seen in the context of an increasingly complex, westernized, globalised world, furthering the need for wider, more nebulous concepts to describe it.

Uppsatsen är en komparativ analys av konceptuella metaforer inom erotik- respektive krigsscener i romanen Saga från Valhalla, skriven av Johanne Hildebrandt. Syftet är att reda ut vilka metaforer som används och hur de kopplas till Lakoff och Johnsons teori om konceptuella metaforer. Vidare presenteras teorier bakom konceptuella metaforer, metonymier och liknelser för att få en klar bild av vad en konceptuell metafor är. Med denna analys ämnar vi att främja läsarens kompetens att känna igen en metafor samt öka förståelsen för konceptuella metaforer och deras innebörd. Resultatet visar att ett flertal av de konceptuella metaforerna existerar inom både erotik- och krigsscener men det finns även konceptuella metaforer som endast finns med i en av scenerna. Vår hypotes var att de konceptuella metaforerna från de olika scenerna skulle skilja sig från varandra, men istället fann vi att de bildar en symbios.

Att förstå och förklara krig och vad som avgör krig kan bidra till en stats krigföringsförmåga. En liten stat som exempelvis Sverige, vilken antas inte ha ambition att angripa annan stat, löper risken att tvingas utkämpa krig som underlägsen en starkare motståndare. Detta kommer då troligen att ske på eget territorium mot motståndare som skapat de förutsättningar denne bedömer ska räcka till seger. Då två parter har olika förutsättningar att föra striden, exempelvis i styrka, skapas asymmetri mellan de båda.   Denna uppsats söker bidra till kunskap om hur resultat i asymmetriska krig kan förklaras. Det faktum att den på förhand avgjort starkare parten inte uppnår sina målsättningar med kriget i ens hälften av fallen i modern tid är en gåta. Svaret på denna gåta söks genom att pröva och jämföra två teorier, vilka var för sig påstår sig förklara varför ett asymmetriskt krig kan sluta med seger för den svagare parten. Teorierna prövas genom en komparativ litteraturstudie av två asymmetriska krig, Ryssland - Tjetjenien 1994-1996 och 1999-2009.   Resultatet visar att båda de teorier som prövas är relevanta men att ingen av dem enskilt kan erbjuda en fullständig förklaring av resultatet i dessa krig. Den visar också på ett antal ytterligare faktorer som ej kan bortses från då man söker förklara resultatet i ett asymmetriskt krig.

Syftet med uppsatsen är via kvalitativ innehållsanalys undersöka vad Svenska Dagbladet rapporterade om kriget i Kosovo, samt hur kriget gestaltades via ledarsidorna under krigets samtid. Jag har delat upp kriget i 4 perioder. Under varje period presenteras vad som stod på agendan i tidningen om just Kosovokriget. Sedan analyserades de två första ledarsidorna under varje period. För att besvara min första frågeställning tillämpades dagordningsteorin; Vad presenteras på dagordningen i Svenska Dagbladet om kriget i Kosovo, samt hur rapporteringen skiljde sig över tid. Till den andra frågeställningen tillämpades gestaltningsteorin; Hur framställer (gestaltar) Svenska Dagbladet sina nyheter om kriget i Kosovo via ledarsidorna? Via databasen retriver.se har jag samlat mitt empiri.

Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen: 1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen. Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning. Olika omständigheter gjorde emellertid att denna i vissa fall mildrades. Exempel på sådana var att tidningen godkände referat av kristna soldaters berättelser och vittnesbörd. Ett fåtal artiklar visar även på en syn att kriget kunde leda till något positivt till exempel genom att människor i sin nöd började söka Gud. När det gäller behandlingen av pacifismens grundproblem intog tidningen en radikalpacifistisk hållning inför konflikterna mellan stormakterna. I konflikten Finland-Sovjetunionen var hållningen mer åt det pragmatiskt pacifistiska hållet. Denna skillnad berodde förmodligen på en möjlig fruktan inför kommunismens eventuella utbredning, ett broderskapsförhållande till finländarna och en vilja att väcka förståelse hos läsarna för finlands folks nöd och behov. I ett svenskt sammanhang höll tidningen en moralisk linjen då tidningen sällan kompromissade med sin pacifism. Vidare gick tidningen emot normen i den svenska pressen om krigsmaktens betydelser för freden eller för landets intressen.