No description available.

Bakgrund: Det finns minst 32 väpnade konflikter i världen just nu och genom FN samt NATO pågår det militära insatser. Sjuksköterskor har varit en del av försvarsmaktens arbete genom historien och är idag alltid en del av de insatserna försvarsmakten ansvarar för. Sjuksköterskorna får utbildning i stridssjukvård som är grundad i analyser av dödsfall och skador från strid. En stor del av de som kommer hem efter att ha varit på insats drabbas av psykiska problem, exempelvis PTSD. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i stridsrelaterade situationer inom försvarsmakten. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa samt kvantitativa artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades tre huvudkategorier: Förberedelsen inför strid, Mitt i stridens hetta samt Återhämtning efter strid och sju underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att sjuksköterskor innan insats, under insats och efter insats upplever psykisk och fysisk påverkan. Sjuksköterskorna upplever att de har tillräcklig utbildning inom sjukvård för att åka på insats, men när det kommer till den militära utbildningen och den militära kulturen brister den förberedande utbildningen. Detta är en del i att när sjuksköterskorna väl är på sin insatstjänstgöring erfar att de inte är förberedda på de deras roll i striden, stridssituationer, skador och sjukdomar de behöver hantera. / Background: There are at least 32 armed conflicts in the world right now and through the UN and NATO there are military deployments ongoing. Nurses have been part of the armed forces' work throughout history and are today always a part of the Armed Forces. Nurses receive training in combat medical care based on analyses of deaths and injuries from combat. A large proportion of those who come home after being on deployments suffer from mental health problems, such as PTSD. Aim: Describe nurses' experiences of working incombat-related situations within the armed forces. Method: A literature review with qualitative and quantitative articles. Result: The analysis identified three main categories: Preparing for combat, In the heat of the combat, Recover after combat and seven subcategories. Conclusion: The result shows that nurses before mission, during mission and after mission experience mental and physical impact. Nurses feel that they have adequate training in health care to go on the mission, but when it comes to military training and culture, preparatory training lacks. It’s a fact that once the nurses are on their duty to work, they experience not being prepared for their role in the battle, combat situations, injuries andillnesses they need to deal with.

Airpower theorists through history have by one or another reason chosen not to use wars or conflicts between India and Pakistan. Both the war 1965 and 1971 had the use of airpower, especially the war 1971 where India was victorious. This study examines India’s use of airpower against Pakistan in the war of 1971. The theories that are chosen for the examination is coming from the airpower theorist Robert Pape. Pape presents four different coercion air strategies, by them ‘coercion by denial’ and ‘coercion by decapitation’ are chosen for this study.    The purpose of this study was to give more explanation and understanding of the war between India and Pakistan in 1971 and more closely India’s use of airpower. Because of the lack of airpower studies between the countries mentioned above, this study will also give some insight into why previous airpower theorists may have chosen to look past wars between India and Pakistan.    The results show that Pape’s different theories gave a good overall explanation of India’s use of airpower in the war of 1971. This study also indicates and points a direction to which airpower theory is most likely to explain India’s use of airpower. It also gives some possible alternatives to why previous airpower theorists chose not to study the Indo-Pakistani war in 1971.

This study in military history provides a deeper explanation of the Swedish military’s proposed  counter-operations in case of a russian invasion against Åland in the 1930s. This purpose was fulfilled by answering the central question regarding how a cultural model could explain these proposed counter-operations. Through a qualitative text analysis of Swedish military documents from 1935, on which Keegan’s theory of culture as a vital aspect in the nature of war were applied, the question was answered. The moralic, intellectual and technichal elements that Keegan defines as characteristic in the Western culture, proved to be able to explain the Swedish military’s proposed counter-operations against an eventual russian invasion. To successfully protect Sweden and its democracy from the Soviet Union and thereby the greatly feared communism, the defence of the strategically important Åland was crucial. (Intellectual element) The majority of the Swedish military perceived this as their  duty and obligation, as well  as something they were willing to risk their lives for. By all possible means and technical systems, even if adaptations were necessary, everything would be done to protect Sweden and democracy. (moralic and technical element)

The TV series Fröken Frimans Krig is about the struggle for women's voting rights in Sweden during the beginning of the 20th century. The purpose of this study is to examine, through a content analysis, which pros and cons are shown in the TV series. The study also discusses how these arguments differ from those that are highlighted in historic research involving women’s right to vote. The material consists of selected scenes from the TV series. The scenes were selected with a goal-oriented selection where selected characters, gender theory and arguments for and against women’s right to vote are most strongly portrayed. The scenes have been analyzed using an analysis scheme that has been shaped according to Keith Selby and Ron Cowdery's narrative analysis model. In addition, rhetorical analysis has been used in the analysis to be able to answer the research questions. The results showed that the arguments used in the TV series are based on the arguments presented by historical research. It was possible to see clear signs that the women used logical reasoning when they argued, while the men argued based on their feelings to strengthen their opinions. This shows that the series’ creators have done their due diligence since the arguments in the series gave clear signs of the categories that the research represents. The study concluded that the TV series Fröken Frimans krig is a fictional story with elements of real history that represents the arguments for and against women’s rights to vote.

Bakgrund: En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa konfliktdrabbade länder att bibehålla freden. Sjuksköterskor har varit en del av Försvarsmaktens arbete genom historien och är idag alltid en del av insatserna. Sjuksköterskorna får utbildning i stridssjukvård som är grundad inom traumavård. Som sjuksköterska inom Försvarsmakten begärs det att hantera ett arbete under tuffa och hårda förhållanden, vilket ställer höga krav på teamets sammanhållning som sjuksköterskorna arbetar i. Efter en avslutad insats drabbas många sjuksköterskor av psykisk ohälsa, exempelvis PTSD. Stödet sjuksköterskorna får hemifrån är viktigt för att inte drabbas av psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa samt kvantitativa artiklar. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelser av att tjänstgöra i en krigsdrabbad zon.Resultat: Ur analysen presenteras tre huvudkategorier; Att arbeta under konstant stress, Påfrestningar i vårdandet samt Att förändras som människa och sjuksköterska med sju underkategorier. Konklusion: Utbildningen inom sjukvården upplevde sjuksköterskorna som tillräcklig, men när det kommer till den militära utbildningen och den militära kulturen brister den förberedande utbildningen. Detta orsakade en psykisk påfrestning i deras arbete under insats. Den största omställningen för sjuksköterskorna var att hantera sin roll i en stridssituation, samt de skador och sjukdomar de behövde hantera på plats. / Background: One of the tasks of the Armed Forces is to help conflict-affected countries to maintain peace. Nurses have been part of the Armed Forces work throughout history and are today always a part of the mission. The nurses receive training in combat medical care, which is based on trauma care. As a nurse in the Armed Forces, it is required to handle work in tough and harsh conditions, which places high demands on the team's cohesion in which the nurses work. After a completed mission, many nurses suffer from mental condition such as PTSD. The support nurses receive from home is important in order not to suffer from mental illness. Method: A literature review with qualitative and quantitative articles. Aim: Describe the nurse's experiences of serving in a war-torn zone. Findings: The analysis presents three main categories; To work under constant stress, To work in a war zone and To return home after foreign service with seven subcategories. Conclusion: The nursing education was perceived by the nurses as enough, but when it comes to military education and the military culture, the preparatory education is lacking. This caused a mental strain in their work during mission. The biggest change for the nurses was to deal with their role in a combat situation, as well as the injuries and illnesses they needed to deal with on the spot.

När totalförsvarets sista delar avvecklades i samband med försvarsbeslutet 2000 försvann den lagerhållning som var viktig vid kris och krig. Detta har medfört att Försvarsmakten och andra krismyndigheter är beroende av det privata näringslivet för att kunna får fram förnödenheter. Samtidigt har näringslivets koncept ändrats från att ha egen lagerhållning till att skapa kostnadseffektiva koncept så som ”Lean – Just In Time”, där eftersträvan är att binda så lite kapital som möjligt i bland annat lagerkostnader. I Försvarsberedningens rapport Värnkraft, Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025, framkommer det att Försvarsmakten och det nya totalförsvaret saknar logistiska förutsättningar. Samtidigt beskrivs det att totalförsvaret och Försvarsmakten skall kunna verka i höjd beredskap med begränsade logistiska flöden under en period på tre månader. Detta innebär att Sverige som nation behöver bygga upp en försörjningstrygghet som kan möta detta krav. Hur kan denna försörjningstrygghet skapas med hänsyn till beroendet av det privata näringslivet och dess avsaknad av egen lagerhållning? Hur skapar andra länder försörjningstrygghet inför kris och krig? Det är just detta som denna undersökning handlar om. Resultatet av undersökningen påvisar att en småstat kan skapa försörjningstrygghet genom frivilliga samarbeten och avtal med det privata näringslivet samt tvingande lagar och förordningar. I undersökningen framkommer det även att av de två undersökta länderna, är det Finlands koncept för försörjningstrygghet som skapar ett proaktivt system som bäst kan hantera begränsade logistiska flöden vid kris och krig.

Om det blir krig i Sverige eller dess närhet vilar ett stort ansvar på Polismyndigheten att kontrollera vem som rör sig in och ut ur landet. Studien syftar till att undersöka och analysera polisens organisatoriska förutsättningar att utföra uppdraget i samverkan med andra myndigheter. Studien bygger på intervjuer med chefer och handläggare som arbetar med totalförsvarsplanering eller gränspolisverksamhet i Polismyndigheten samt medarbetare från ett par länsstyrelser. Den teoretiska utgångspunkten är nyinstitutionell teori i kombination med integrationsbegreppet. Analysen fokuserar på samverkan, organisatoriska fält, verksamhetsdomäner och integrationsbegreppet betydelse för domänkonflikter eller domänkonsensus. Resultatet visar att det saknas en aktörsgemensam målbild för planeringen av gränsövervakning i krig. Ledarskap och ansvar för gränsövervakningen är ifrågasatt. Resultatet kan förklaras med skillnader i institutionella logiker snarare än domänkonflikter. Resultatet talar för att det horisontella och vertikala integrationsarbetet befinner sig på en låg nivå. Trolig förklaring är att myndigheternas samverkan kring gränsövervakning i krig är i ett tidigt skede i planeringen. Till polisens fördel att lösa ut uppdraget talar erfarenheter från polisens arbete vid gränsen under covid-19-pandemin och flyktingsituationen 2015.

Resilience har över tid fått ökad uppmärksamhet då det i dagens samhälle är avgörande attkunna hantera tillfälliga störningar till följd av oväntade världshändelser. Studien syftar till attundersöka hur företag i praktiken definierar resilience samt vilka förutsättningar de har för attskapa resilience i sin verksamhet. Genom att göra en jämförelse av två företag som driverolika verksamheter, ett handelsföretag och ett industriföretag, ämnar studien att ökaförståelsen för hur företagets förutsättningar att hantera störningar skiljer sig åt. För attbesvara studiens frågeställning jämförs H&M:s och Volvos definition och förhållningssätt tillresilience samt hur de förberett sig och hanterat de störningar som haft påverkan på derasverksamheter under 2022. Studiens teoretiska referensram tar avstamp i forskningpresenterad av Buyl et al., (2022), Denyer (2017), Duchek (2019) samt Madani & Parast(2021) som betraktar resilience som en process. Därtill kompletteras den teoretiskareferensramen av forskning om organisatoriska egenskaper som påverkar resilience sompresenteras av Burnard et al. (2018). Det empiriska underlaget har samlats in via en kvalitativmetod (en dokumentstudie) och består av årsredovisningar och kvartalsrapporter somkompletteras av artiklar publicerade i Dagens industri. Studiens slutsats är att det undersöktaindustriföretaget har större utmaningar att skapa organisatorisk resilience än det undersöktahandelsföretaget. Detta då Volvo varit mer begränsat av störningar som inträffat och tvingatsanpassa sin verksamhet därefter medan H&M har kunnat agera med en större handlingsfrihetoch därtill infört åtgärder som på lång sikt kan förväntas bidra till företagets framgång.

Det finns en omfattande forskning som undersöker om en stats styrelseskick, ofta mätt i graden av demokratisering, påverkar dess militära effektivitet och därmed möjligheterna att vinna mellanstatliga krig. Denna studie bidrar inom detta forskningsfält genom att undersöka om konsolidering av en stats styrelseskick påverkar sannolikheten för att vinna mellanstatliga krig. Utifrån teorier om hur stater påverkas av perioder av konstitutionella förändringar, vilka enligt vissa forskare kännetecknas av inre splittring och reducerad nationell ledningsförmåga, skapas ett antal hypoteser utifrån huvudtesen att en ökande konsolidering bör leda till en ökande sannolikhet för att vinna krig.  Studien använder en kvantitativ metod för att utifrån data över samtliga stater som deltagit i mellanstatliga krig i perioden mellan åren 1816 och 2007 pröva studiens hypoteser och besvara forskningsfrågan. Resultatet visar att konsolideringen sannolikt inte har en påverkan på statens förmåga att vinna mellanstatliga krig när sambandet undersöks under kontroll för demokratisering och ekonomisk styrka. Däremot visar studien att styrelseskicket har en effekt på konfliktutfallet, även under kontroll för alternativa förklaringar, så att en ökande grad av demokratisering tenderar leda till en ökande sannolikhet för vinst. Studien lämnar ett vetenskapligt bidrag genom att framtida forskning kan exkludera konsolideringen som en förklaringsfaktor samtidigt som den finner stöd för forskningen som visar på att styrelseskicket påverkar den militära effektiviteten.