Den här uppsatsen är en begreppshistorisk undersökning av fienden som idé och begrepp i förhållande till Vietnamkriget, med syfte att förstå begreppets roll och funktion i och under kriget. Med utgångspunkt i framför allt historikern Quentin Skinners begreppshistoria har jag i uppsatsen utvecklat metoden krigets begreppshistoria, vilket innebär en undersökning av begreppets breda användning. Uppsatsen utgår från ett amerikanskt perspektiv och bygger på ett brett källmaterial som bland annat inkluderar tal, broschyrer, intervjuer, event och böcker, från politiska och militära aktörer, försvarsdepartementet, fredsaktivister, soldater, veteraner och journalister. I Vietnamkriget användes fiendebegreppet på olika sätt i olika sammanhang med syftet att påverka, mobilisera, skapa konsensus, legitimera, avhumanisera, problematisera och destabilisera. En av uppsatsens utgångspunkter är att krig är något som påverkar alla dimensioner av ett samhälle, och att krig ytterst är en språklig och kollektiv aktivitet.

No description available.

Påverkningskampanjer, falska nyheter, coronapandemin och kriget iUkraina, mycket har hänt för att sätta alltmer eld i en diskurs kring en biblioteksroll iTotalförsvaret som pågått sedan 2018 då det nationella biblioteksstrategiutkastet lanserades(Fichtelius, Persson & Enarson, 2018, 7–13). Detta arbete syftar sig att sammanställa denrådande diskursen kring det svenska biblioteksväsendet och dess roll i Totalförsvaret, för attsedan utföra en kvalitativ textanalys för att utforska hur bibliotekarieprofessionensvärdegrunder har påverkat diskursen. Som hjälp kommer Talcott Parsonsstrukturfunktionalistiska AGIL-schema användas som ett analytiskt ramverk i detta arbete.Arbetet är av en mer utforskande natur, dock görs ett antal slutsatser, till exempel hurdiskursens tidigare skeden satte spår på den senare diskursen trots en djup ändradbakgrundskontext, hur en roll i Totalförsvaret har djupa kopplingar tillbibliotekarieprofessionens värdegrunder bl.a. upplysningsidealet, samt hur neutralitetsidealetofta har hamnat i krock med den föreställda rollen i Totalförsvaret vilket har satt spår pådiskursen på olika sätt.

Questions regarding responsibilities in war are deeply related to moral discussions. Just war theory is a theory developed in order to categorize in which ways a war can be performed to be as just as possible. The theory was primarily divided into two dimensions: jus ad bellum and jus in bello which focuses on the reasons for going to war and the execution of the war. In recent years a third component to the theory has been discussed which incorporates the responsibilities after a war has been terminated, also known as jus post bellum. In this essay, just war theory is applicable to NATO:s invasion, Operation Unified Protector (OUP), of Libya during the civil war in 2011. In order to do so, a qualitative study has been chosen as methodology based on primary and secondary sources. By analyzing NATO:s actions from a just war perspective, the results present that the invasion was just based on jus ad bellum and jus in bello. The jus post bellum dimension did, in this case study, weaken OUP from a just war perspective as very few post war measures were implemented and sustainable peace did not arise after the operation ended.

Syftet med denna studie är att undersöka F–3 lärares utsagor om deras undervisning av nyheter i SO, vilka utmaningar och möjligheter de ser med det och att undersöka vilka strategier som finns för att hantera eventuell oro som uppstår av betungande nyhetsinnehåll hos eleverna. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter och en pilotintervju. Resultatet visar att undervisningen av nyheter skiljer sig i årskurserna och utefter gruppens behov. Dessutom upplever lärare sina elever som oroliga över aktuella samhällsfrågor som lyfts i nyheter, vilket de ser som en utmaning i arbetet, exempelvis beträffande ämnena krig och gängkriminalitet. En möjlighet med nyheter är att kunna göra eleverna samhällsmedvetna. Resultatet visar också att eleverna ges strategier i form av åtgärdande diskussioner och till viss del genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Slutsatserna som kan dras av studien är att elevernas oro beträffande nyheter kan behöva undersökas vidare och att det kan behövas mer material som stödjer lärare i arbetet mot de tidigare årskurserna F–1, till exempel genom ett nytt nyhetsprogram.

No description available.

No description available.

This essay examines the final part of the life of former volunteer foreign legionary Sven Blom, and is part of a project which started in 2017 with my first essay: Red Trousers and Watery Mud. : Sven Blom’s Experience of the First World War: a Case-study, which explores the Swedish volunteer Sven Bloms’ experience of the First World War in the French foreign legion. My second essay: Dear Mr. Blom: Swedish Voices from the Western Front (2019), widens the scope to the other Swedish volunteers which served in the French foreign legion through their letters sent to Sven.In this final essay, I examine Sven Bloms life after the war through the source material in his archive. The overarching question posed to the material is: How does Sven Bloms thoughts, literary texts, letters and life compare and connect with the mentality and discourses present in France and Paris after Sven’s involvement in the First World War? Based on the use of Microhistorical theory, several parts of Sven’s life are examined in order to answer the large question through the small life that was Sven’s: How did he lead his life to his death in 1931, and what part did he play in the social circles which he took part in? How did he remember his fallen comrades and the war which claimed their lives? And how does his own writings, letters and diaries reflect on his view on life, and the war? Through the obituaries of Sven Blom, how is he remembered by his friends? And how does previously unexplored source material about Sven Bloms early life and demobilization help explain his agency?Through Sven Bloms eyes we are given a window into a postwar France and Paris torn by war and filled with a desire for life, having experienced want and death. Sven lived through these “Les années folles”, “the roaring twenties” of French society. Through Sven we are given access to the French process of healing, and through his experiences and thoughts, shared by many, he gives an account of a nation, a city and a people moving forward.

This essay seeks to evaluate whether or not  the war in Crimea, conducted by the Russian Federation, is to be considered “just”. This is done in accordance with the theory of Just war, which demands that there be two separate evaluations of the war. Firstly the reasons and actions that lead up to the war must be evaluated if they fulfill the demands set up by the theory, this is called “Jud ad bellum”. Next, the conduct once in the war must be evaluated if it fulfills the demands set up in the theory, this is called “jus in bello”. The Russian occupation of Crimea was not following a declaration of war, was against several international agreements and the war was not a last resort after attempts of diplomatic solutions  all of these actions violate key demands of jus ad bellum. Going through reports by various human rights organizations on the matter, the demands set up by “jus in bello” are determined to not be satisfied, mostly due to the Russian use of torture on prisoners to subtract incriminating information for use in court against prisoners of war.

År 1935 invaderar Italien under ledning av Benito Mussolini Etiopien, på den tiden kallat Abessinien. Kriget föregicks av en lång tids mobilisering och debatt, både i omvärlden och i Sverige. Den här uppsatsen handlar om hur tidningarna Ny Dag och Folkets Dagblad påverkades av Sovjetunionens politik gentemot Abessinienkrisen 1935 i deras egna ställningstaganden i Abessinienkrisen, samt hur det påverkade deras syn på antikrigsdemonstrationer i Sverige. Ny Dag var partitidning för Sveriges Kommunistiska Parti och Folkets Dagblad för Socialistiska Partiet. Källmaterialet i denna uppsats består av bevarade upplagor ifrån Ny Dag och Folkets Dagblad som finns i Kungliga bibliotekets mediearkiv. Undersökningen är uppdelad i två tidsperioder, mellan januari-juli 1935 samt juli-oktober 1935. Detta för att Kominterns kongress äger rum i augusti 1935 samt att kriget bryter ut i oktober. Även om båda tidningarna var motståndare till Italiens invasion av Abessinien visar resultatet av denna undersökning på att det rådde stora motsättningar mellan tidningarna om hur antikrigsarbetet skulle föras, samt att tidningarnas relationer till Sovjetunionen i hög grad präglade tidningarnas ställningstaganden. Detta var extra tydligt efter Kominterns 7:e kongress i augusti 1935, då tidningarna upptog en bitter och intensiv rivalitet gentemot varandra kring Abessinienfrågan. Medan Ny Dag i stort sett var helt eniga med Kominterns riktlinjer gällande Abessinienkrisen och på vilket sätt antikrigsarbetet skulle föras, ställde sig Folkets Dagblad skarpt kritiskt till Komintern och Ny Dag i dessa frågor. Ämnen som tidningarna kom att vara oense om var Sovjetunionens roll i Abessinienkrisen, Nationernas Förbunds roll samt Sveriges roll och hur antikrigsrörelsen i Sverige skulle mobiliseras.