Syftet med vår studie har varit att beskriva och analysera kvinnliga klienters förutsättningar inom Kriminalvården, med fokus på utbildning och studie- och yrkesvägledning. De forskningsfrågor som vi har utgått ifrån är: Vad har anställda inom Kriminalvården och dess samverkanspartners för upplevelse av kvinnliga klienters utbildningsmöjligheter under verkställigheten? Vad har anställda inom Kriminalvården och dess samverkanspartners för upplevelse av studie- och yrkesvägledning och dess möjligheter för kvinnliga klienter? Och Hur arbetar Kriminalvården för att öka kvinnliga klienters anställningsbarhet efter verkställigheten? Vi har använt en kvalitativ metod och har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer, främst med personal inom Kriminalvården. Resultatet visar att utbildning på anstalt är en viktig faktor. Dock kom vi fram till att kvinnornas möjligheter är mer begränsade än männens, framförallt när det gäller yrkesutbildningar. Detta påverkar anställningsbarheten negativt och bidrar till en ökad risk för återfall i brottslighet. Vi kunde också se att studie- och yrkesvägledning är en viktig del inom Kriminalvården och att den har utvecklats positivt de senaste åren.

No description available.

Denna uppsats problematiserar Kriminalvårdens ideologiska utveckling genom att analysera interna och externa styrdokument från tre tidsperioder: 1923, 1963-1968 och 2008-2020. Uppsatsen undersöker hur den kristna diskursen och den kristna praktiken inom Kriminalvårdens verksamhet successivt har ersatts som en del av samhällets övergripande rationaliseringstendenser. Inspirerade av Foucault, genomförs en analys av kriminalvårdens diskursiva utveckling utifrån ett historiserande perspektiv. Uppsatsens primära frågeställning utgår från teoretiker som Kate Soper, Michel Foucault och Jürgen Habermas och argumenterar för humanismen som en rättfärdigande ideologi och synliggör dess konnotationer till behaviorismen. Syftet är att förstå denna typ av förändring, och hur rationaliseringstendenser kan synas i dessa förändringar. Uppsatsen mynnar ut i en förståelse av kristendomens avtagande roll till fördel för humanvetenskapens praktikers framväxt.

Utbildning på anstalt har de senaste åren fått ett rejält uppsving i och med kriminalvårdens nyetablerade klientutbildning i form av lärcentrum på anstalterna. Denna studie kartlägger hur dessa studier organiseras, och har utförts med hjälp av intervjuer med både lärare och studerande. Studien har utförts ur ett relationellt perspektiv och verksamheten synas via individ- grupp- och organisationsnivå. Det beskrivs hur tiden på anstalt upplevs för klient och hur motivation styr deltagandet i utbildningen, samt hur undervisningsformen ställer krav på lärarrollens olika egenskaper. Avslutningsvis redovisas utvecklingsförslag avseende verksamheten och vägar att nå de intagna som för närvarande inte deltar i studier. / Education within correctional facilities has in recent years seen a huge upsurge through the newly established client education using learning centers in prisons. This study identifies how these studies are organized, and has been performed with the help of interviews with both teachers and former students. The study was conducted from a relational perspective, and the organization has been analyzed at an individual, group and organizational level. It describes how time is experienced in institutions and how motivation affects the participation in education, and how the education requires that the teacher’s role is evaluated through a different perspective. Finally, development proposals concerning the activities and ways to reach the inmates who are not currently participating in studies are presented.

The aim of this study, Pastoral care behind bars, is to investigate the experiences of detention and prison chaplains regarding pastoral care and its function in Swedish detention centres and prisons. Using a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with six priests within the faith-community Svenska kyrkan. With variation, the analysis has shown, based on Berit Okkenhaug’s theory of trinitarian pastoral care and Ralph Linton’s role theory, that pastoral care is about a compassionate encounter between a priest and a client.  During the pastoral care meeting the client is given the opportunity to reflect on existential issues and faith and to explore inner pain. All the interviewed priests emphasized that confidentiality is a crucial factor in building trust with clients. Pastoral care conversations often revolve around guilt and forgiveness, and clients may confess their deepest concerns.  The clergy interviewed describe that pastoral care in detention centres and prison fulfils a religious function, regardless of whether the clients have an explicit faith or not. This study also shows that the interviewed priests, based on an implicit Christian ideal, create the role of a pastoral care provider and as they describe themselves as a religious authoritarian leader.

Inom såväl den svenska politiken som i internationell forskningen har det framkommit en oro avseende intellektuellt funktionsnedsatta individers situation inom Kriminalvården. Exempelvis har det inom politiken påpekats att det råder en brist på studier gällande funktionsnedsatta klienter inom den svenska Kriminalvården. Vidare har det konstaterats att ett flertal förbättringar kan behövas för att myndigheten ska kunna möta dessa individer på ett bättre sätt. Den oro som beskrivs kan uppfattas vara befogad, då även ett flertal internationella studier har visat på hur flera länders straffrättsliga system inte är anpassade efter intellektuellt funktionsnedsatta klienter. Exempelvis uppges att programverksamheten inte är anpassad efter klientgruppen samt att de professionella saknar kunskap om funktionsnedsättningen och därför inte kan bemöta dessa individer på ett adekvat sätt. Syftet med denna studie är att analysera (1) hur professionella inom Kriminalvården beskriver och reflekterar kring sin förståelse av intellektuellt funktionsnedsatta klienter, (2) hur de professionella anser att deras förståelse av klienterna påverkar det återfallsförebyggande arbetet, (3) hur det återfallsförebyggande arbetet gentemot klientgruppen kan förbättras. För att studiens syfte skulle kunna uppnås använde vi oss av kvalitativ metod. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju professionella inom Kriminalvården. Genom att sedan göra en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet fann vi fem teman: ”Intellektuellt funktionsnedsatta klienter är inte som andra” ”Både en ovanlig och vanlig klientgrupp”, ”Struktur, möten och insatser”, ”Inte speciellt jättebra” och ”Utan förståelse blir det inte mycket till hjälp”. Empirin analyserades med utgångspunkt i socialkonstruktivismen och begreppen roller, det sociala kunskapsförrådet och typifieringsscheman. I analysen använde vi oss även av de observationsteoretiska begreppen distinktioner och blinda fläcken. Resultatet i studien visar att de professionella beskrev intellektuellt funktionsnedsatta klienter som individer med en begränsad förmåga till förståelse. Angående klientgruppens förekomst inom Kriminalvården gav de professionella en varierad bild. Klienterna beskrevs som så väl vanliga som ovanliga. Vidare upplevde flera av de professionella att de hade en bristande kunskap om funktionsnedsättningen samt att de saknade ett kunskapsstöd från Kriminalvårdens sida. Informanternas erfarenheter av klientgruppen var att verksamhetens struktur inte alltid sammanfaller väl med dessa klienters behov och att en förståelse för klienten är vitalt för det återfallsförebyggande arbetet. Ett förbättringsområde vi kan se utifrån resultatet är att professionella får ta del av utbildning om intellektuell funktionsnedsättning.

Syftet med denna studie är att belysa praktikers syn angående arbetet med att motverka återfall i missbruk inom Kriminalvården. Detta är gjort med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med praktiker inom programverksamheten gällande missbruk på anstalter och inom frivård. Teorin som använts i studien handlar om risk- och skyddsfaktorer. Vad som kan främja respektive hindra behandlingen och klientens/den intagnes möjligheter till förändring.   Resultatet för studien visar bland annat att respondenterna ser motivation hos både klienten själv, behandlaren samt klientens omgivning som viktigt för förändringen. Det finns många nackdelar med att bedriva behandling på ett avskärmat område som en anstalt. Dock finns det även många fördelar med att bedriva behandlingen med tvång. Studiens slutsatser handlar bland annat om klienters förändringsprocesser och utifrån detta skulle man kunna koppla det till  ämnet pedagogik.

Genom kvalitativa intervjuer med fem kriminalvårdsanställda och en transidentifierad intagen ville jag bidra med kunskap om hur Kriminalvårdens möten med fängelsedömda transpersoner kan se ut. Syftet med studien var att undersöka normer, värderingar och praktiker som intervjudeltagarna gav uttryck för när det gäller intagna transpersoner. Intervjudeltagarna uttryckte en medvetenhet kring gruppens utsatta position i fängelsemiljön men vittnade samtidigt om avsaknad av såväl riktlinjer som strukturerade arbetssätt i frågorna. Praktiker fokuserade snarare på det avvikande och direkta än det normativa och förebyggande. Intagna själva förväntades begripliggöra sin identitet för omgivningen, samtidigt som insatser riktade mot personalens (o)medvetenhet saknades. Kriminalvården kan sägas bidra till att upprätthålla normativa föreställningar om två binära kön genom att inte tillhandahålla handlingsplaner eller självklara alternativ för personer som sträcker sig mellan, bortom eller är föränderliga mellan de två könskategorierna kvinna och man. Att inte ta ställning illustrerar maktutövning, osynliggörande och kan innebära en kränkning i sig själv. / Through qualitative interviews with five employees in the Swedish correctional system and one trans-identified inmate, I sought to get an understanding of transgender inmates are dealt with in the Swedish correctional system. The aim of this study was to examine norms, values and practices expressed by the interview participants regarding transgender inmates. The interview participants expressed an awareness of the group’s vulnerable position in the prison environment, but also the lack of guidelines as well as structured methods to handle the group. Responses focused on the deviant and direct rather than the normative and preventive. The transgendered inmates themselves were responsible to explain their identity to others. At the same time there were no efforts to make the staff members aware of questions concerning gender identities and/or expressions. The Swedish correctional system can be said to maintain normative conceptions of two binary sexes by failing to provide action plans or natural options for persons with gender identities that extend beyond woman or man, or fluctuate between the two categories. To refuse to take a stand is to exercise power, make transgender inmates invisible, and perhaps even be seen as a violation in itself.

<p>Syftet med studien var att öka kunskapen om hur kökspersonal inom Kriminalvården upplever sin arbetssituation med avseende på:</p><p>-          Positiva och negativa aspekter</p><p>-          Feedback</p><p>-          Matens och kökets betydelse för organisation och intagna</p><p>Datainsamling har skett via tolv kvalitativa intervjuer, undersökningsgruppen utgjordes av tillfällighetsurval.</p><p>I studien framkom att respondenterna upplever sin arbetssituation övervägande positiv.</p><p>Positiva aspekter:</p><p>-          Social gemenskap med medarbetare och intagna</p><p>-          Meningsfullhet i att bidra till vården av intagna</p><p>-          Arbetsrotation och möjligheter att påverka matlagning</p><p>Negativa aspekter: </p><p>-          Stress</p><p>-          Tunga lyft</p><p>-          Bristfälligt chefsstöd</p><p>-          Gränssättning mot intagna</p><p>Kökspersonalen upplever att de främst får feedback från intagna, dock ofta oförtjänt kritik. Positiv feedback påverkar humöret, självförtroendet och arbetsmotivationen positivt.</p><p>Maten och köket upplevs ha stor betydelse för intagna, medan köksavdelningen upplevs bortglömd inom Kriminalvården. Intagna upplevs bli lugnare då de är nöjda med maten, vissa tecken tyder på att förbrukningen av ångestdämpande medicin minskar. </p>

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur kökspersonal inom Kriminalvården upplever sin arbetssituation med avseende på: -          Positiva och negativa aspekter -          Feedback -          Matens och kökets betydelse för organisation och intagna Datainsamling har skett via tolv kvalitativa intervjuer, undersökningsgruppen utgjordes av tillfällighetsurval. I studien framkom att respondenterna upplever sin arbetssituation övervägande positiv. Positiva aspekter: -          Social gemenskap med medarbetare och intagna -          Meningsfullhet i att bidra till vården av intagna -          Arbetsrotation och möjligheter att påverka matlagning Negativa aspekter:  -          Stress -          Tunga lyft -          Bristfälligt chefsstöd -          Gränssättning mot intagna Kökspersonalen upplever att de främst får feedback från intagna, dock ofta oförtjänt kritik. Positiv feedback påverkar humöret, självförtroendet och arbetsmotivationen positivt. Maten och köket upplevs ha stor betydelse för intagna, medan köksavdelningen upplevs bortglömd inom Kriminalvården. Intagna upplevs bli lugnare då de är nöjda med maten, vissa tecken tyder på att förbrukningen av ångestdämpande medicin minskar.