Med detta examensarbete vill vi berätta om hur studie- och yrkesvägledningen inom Kriminalvården fungerar och hur den upplevs av de klienter som har erfarenhet av den.

Forskning visar att det finns ett samband med isolering och psykisk ohälsa. Människan är en komplex och invecklad varelse som behöver samspel för att fungera. Vårt syfte med denna studie har varit att lyfta fram kriminalvårdares perspektiv på målsättningen med isoleringsceller i svenska häkten samt om målsättningen uppnås. Vi har använt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer för att ge informanterna utrymme att ta upp aspekter de anser är viktiga. Under samtliga intervjuer framkom det att de intagnas mående överlag inte var så bra. Informanterna var överens om att intagna som kunde integreras med andra överlag hade ett stabilare psykiskt mående. Samtliga informanter uppgav vidare att de kunde se stor negativ skillnad i måendet på intagna som blivit placerade i isoleringscell. Våra slutsatser är att resursfrågan var betydande vid placering i isoleringscell. Vidare slutsatser är att det fanns utvecklingsmöjligheter inom Kriminalvården när det handlade om att utveckla arbetet med isolering i häkten utifrån befintlig forskning.

Sverige har likt de flesta länder kriminalitet som ett samhällsproblem. Det finns riskfaktorer som påverkar ifall individen hamnar i kriminella umgängen. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur behandlingspersonalen inom Kriminalvården uppfattar klienternas återfall i brott och den återfallsprevention som ges inom Kriminalvården. Delsyftet är att undersöka vad behandlingspersonalen har för uppfattning om vilka faktorer som kan påverka klienterna att återfalla i brott. För att samla in data använder studien sig av enkäter som skickades ut via e-post. Detta bearbetas senare för att kunna göra en kvantitativ dataanalys av svaren.Resultatet visade att Kriminalvårdens personal är i regel positivt inställda till deras egna arbete och möjligheterna för att klienterna kan motstå att återfalla till kriminalitet. Personalen visste även vad återfallsprogrammen handlade om och hade generellt en positiv bild av resultaten från programmen. Ett förbättringsområde för Kriminalvården är deras information till klienter angående stöd efter frigivning. Slutsatsen är att enkätdeltagarnas positiva inställning kan bidra till att enkätdeltagarna känner att de gör skillnad för klienterna och att deras arbete medverkar till ett bättre samhälle.

Detta arbete har sin utgångspunkt i ökad återvinning och minskning av sopberg. Ett exempel som vi har använt oss av i vår forskning är ett samarbete mellan Röda Korset och Kriminalvården. Varje år slängs 25 % av de textilier som välgörenhetsorganisationer får in och dessa sopberg skulle man kunna minska genom ökad återvinning. Kriminalvården har registrerat ett varumärke som heter Made in Jail, vilka tillverkar köksrelaterade produkter. Syftet med det här arbetet blev därför att utveckla idéer till hantverksprodukter som slukar mycket spill.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer, som utfördes med tre personer med olika kopplingar till arbetet. Ett studiebesök utfördes även som inspiration, där det fanns uppslag till produkter, färger och design. Från dessa undersökningar skapades en kravspecifikation som ligger till grund för resultatet. Resultatet blev två produktförslag, en trasmatta och en lappmatta.Under resultatdelen ges förslag på hur spillet ska sorteras, bde materialmässigt och färgmässigt. Trasmattan är en idé där tjockare material och knappar kan användas. Lappmattan är en ny idé där tunnare material används till rutorna och linningar kan klippas till fransar.Slutligen förklarar vi varför dessa produktidéer skulle kunna minska sopbergen.This paper is based on an aspiration to increase recycling and reduce the mountains of waste. An example that we have used in our research is the collaboration between Swedish Red Cross and Kriminalvården. Each year, 25 % of the textiles which charities receive become garbage and those mountains of waste could be reduced through increased recycling. Kriminalvården has registered a brand called Made in Jail, which manufactures kitchen related products. The purpose of this paper is therefore to develop ideas for handicraft products using as much waste as possible.The choice of method was qualitative interviews, with three people with different connections to the collaboration. A study visit was also made as an inspiration, where ideas for products, colors and design were found. From these studies a specification was created, which form the basis for the result. The result was two product ideas, a rag rug and a carpet inspired by patchwork quilt.We give suggestions on how to sort the waste, both materially and color wise. The rag rug is a viable idea where thicker materials and buttons can be used. The patchwork rug is a new idea where thinner materials are used to create the squares and waistbands can be cut into fringes.Finally, we explain how these product ideas could help to reduce the mountains of waste. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

<p>Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mångkulturella verklighet påverkar allt mer samhällets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen Kriminalvården. Denna studie har gjorts på en av Kriminalvårdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma åt hur personalen talar om och agerar utifrån den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige är en realitet. Hur handskas och ser personalen på de ökade krav på mångfald och "kulturell kompetens" som numera ställs inom Kriminalvården, likt de flesta andra av samhällets arenor idag. Genom att studera de diskurser som påverkar och reglerar deras sätt att tala om arbetet på anstalten såväl som dess praktiker söker uppsatsen ge ökad kunskap om mångfaldsproblemet inom kriminalvården och framförallt ge en bild av hur detta kan komma till uttryck på en av dess anstalter.</p>

Syfte: Att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvården har för tankar och upplevelser av att arbeta på ett häkte samt hur det känns att möta de intagna. Urval: Fem sjuksköterskor som arbetar på ett häkte i Sverige med minst 6 månaders erfarenhet. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvalitativ innehålls analys användes för analys av data. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvården upplever sitt arbete som stimulerande och spännande. De upplever att mötet med de intagna går bra och oftast möts sjuksköterskorna av ett gott bemötande. En del av arbetet anser sjuksköterskorna vara påfrestande och ansvarskrävande då de bland annat har ansvar över suicidbedömningar av de intagna. Informanterna upplevde att arbetet kunde vara emotionellt påfrestande men att de ändå kunde hålla ett professionellt förhållningssätt. Slutsats: Sjuksköterskorna som ingår i denna studie anser att arbetet inom kriminalvården är ett givande arbete med varierande arbetsuppgifter och stor variation vad gäller de intagna. / Aim: To examine what thoughts and experiences nurses have that works in a correctional institution and have it feels to meet the inmates. Sample: Five nurses who work in a correctional institution with at least six months experience. Method: Descriptive qualitative study using semi-structured interviews were conducted. Qualitative content analysis was used for data analysis. Results: It was found that nurses working in a correctional institution find their work as stimulating and exciting. They feel that the meeting and the refutation with the inmates often is a good experience. Some of the work the nurses considered to be stressful and demanding accountability when they have particular responsibility for suicide assessments of the inmates. The informants felt that the work could be emotionally stressful, but they still could maintain a professional approach. Conclusion: The nurses in this study think that working as a nurse in the correctional institution is a rewarding job with varied tasks and great variation in the inmates.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kriminalvårdare vid häktet Kronoberg på avdelningen för polisarrest och säkerhet hanterar sina emotioner i det dagliga arbetet med personer som är gripna, anhållna, häktade samt personer som är omhändertagna enligt lagen om berusade personer. Studien behandlar även frågan huruvida det går att urskilja några känslomässiga konsekvenser av att arbeta på denna avdelning. För att genomföra studien intervjuades totalt fem stycken kriminalvårdare, tre män och två kvinnor. Respondenterna hade olika lång anställning och ålder. Studien utgår ifrån emotionssociologin och det dramaturgiska perspektivet.Sammantaget visar studien att kriminalvårdarnas egen inställning till hur en bra kriminalvårdare ska vara stämmer väl överens med hur kriminalvården själva definierar tjänsten som en professionell kriminalvårdare. Personalens försök att leva upp till detta stämmer överens med Hochschilds teorier om surface acting och deep acting, där de genom surface acting trycker undan sina egna känslor för att visa andra känslor och på det sättet kan de påverka hur en situation ska sluta. Den vanligaste förekommande känslan hos personalen i samband med de tillfällena kriminalvårdarna var tvungna att aktivt arbeta med sina känslor genom surface acting var ilska och aggression. En intressant iakttagelse från studien var att det fanns en gräns för personalen där de inte längre kunde, ville eller orkade tillämpa surface acting och handlandet rättfärdigades med att den intagne var så pass våldsam eller svårhanterlig att det inte längre gick att spela med längre. Var den gränsen gick var dock inte helt självklart och berodde på hur situationen såg ut och vilken kriminalvårdare som ställdes inför gränsprövningen.Miljön på häktet beskrivs som relativt hotfull och våldsam. Personalen bearbetar arbetet och miljön de befinner sig i nästan uteslutande genom att prata med sina kollegor och använda sig av en viss jargong eller som Crawley beskriver det som en ”svart humor”. Avslutningsvis visar studien att kriminalvårdarna påverkas negativt av arbetet på häktet genom att bli mer cyniska, fördomsfulla och få en ökad misstro mot människor.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur den ideella föreningen Bryggan och Kriminalvården ger stöd till barn med frihetsberövade föräldrar. Vi ville undersöka hur de yrkesverksamma tar barnets bästa i beaktning och hur de använder och definierar begreppet “barnperspektiv” i sin verksamhet. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom fem intervjuer med yrkesverksamma inom Bryggan och Kriminalvården. Analysen av materialet gjordes med empowerment som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att Bryggan och Kriminalvården definierar barnperspektiv på olika sätt, men att de båda verksamheterna har en ambition att ha ett bra bemötande i möte med barnen. Som ideell organisation jobbar Bryggan mer direkt med barnen och kan då i större grad tillgodose deras behov jämfört med Kriminalvården som begränsas av lagar och regler. / The purpose of this study was to explore how the non-profit organization Bryggan and The Prison and Probation Service support children with incarcerated parents. We wanted to research how the professionals in these organizations have the best interest of the child at hand, and how they use and define “children’s perspective” in their daily work. The qualitative study involved interviewing professionals that worked in the chosen organizations. The analysis was made with empowerment as the theoretical frame of reference. The result of the study shows that Bryggan and the prison service define “children’s perspective” differently. However both organizations aim to meet the children with a good treatment. As a non-profit organization, Bryggan works more towards the children, and can therefore satisfy their needs in a greater extent than the prison service, which are more bound by laws and rules.

I denna studie undersöker vi hur personalen på en anstalt i Sverige bemöter barn som besöker ett fängelse. Mötet kan på många sätt vara känsligt och barn med frihetsberövade föräldrar behöver tas emot av personal som förstår dess livssituation. Genom kvalitativa intervjuer vill vi förstå hur barnperspektivet på anstalten yttrar sig, vilken kompetens som finns hos personalen samt om det finns något samarbete mellan olika myndigheter för att stödja barnet.  I resultatdelen framförs och diskuteras nio intervjuades åsikter i förhållande till tidigare begrepp och forskning. Sammanfattningsvis menar vi att alla intervjuade har ett barnperspektiv men att lagar och föreskrifter ibland hindrar personalen att möta barnet ur barnets perspektiv. De anställda på anstalten ska jobba för att den intagne inte ska återfalla i brott samt att upprätthålla säkerhet. Att vara barn till någon som sitter i fängelse är speciellt. När barnet kommer till anstalten måste höga säkerhetskrav balanseras med vad barnet uttrycker och behöver. Vidare ser vi att ett större samarbete mellan socialtjänsten, kriminalvården och andra myndigheter skulle kunna stödja barnet och hans/hennes familj under förälderns fängelsevistelse. / The aim of this essay is to study how the staff at a Swedish prison approaches children that visit the prison. The meeting can in many ways be sensitive and children with imprisoned parents need to be welcomed by employees that have an understanding of their situation. The method used is qualitative interviews. Through these interviews we explore the child perspective at the prison, the employee’s competence and if there is any cooperation between different authorities to support the child.  In total we have interviewed nine persons and their views and reflections are compared with established research. We conclude that all the interviewees apply a child perspective in their work. However sometimes laws and regulations in effect hamper the staff’s ability to meet the child from the child’s perspective. The prime objectives for the employees at a prison are to maintain security and to help the inmates towards a life outside the criminal sphere. To be a child and have a parent in prison is difficult. When the child visits the prison his/her needs and feelings has to be balanced with the security demands at the prison. We also argue that it would be helpful for the support of the child and his/her family if social services, The Prison and Probation Service and other authorities would have a closer cooperation.

Hur upplever före detta intagna i kriminalvårdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras återanpassning i samhället? För att försöka besvara denna frågeställning har vi i vår studie sammanställt datamaterial ifrån en kvantitativ studie. Syftet med studien är att utifrån ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvårdsanstalt. Underliggande frågeställningar är: Vad är den upplevda betydelsen av studier för återfall i brottslighet?Vad är den upplevda betydelsen av studier för anställning efter frigivning ifrån anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vår studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsättningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhålla anställning eller för att återanpassas efter frigivning ifrån anstalt. Vi kunde i vår studie dock tyda uppmätta mönster som påvisar att studier i anstalt i högre grad leder till att respondenter erhåller arbete efter frigivning ifrån anstalt. Det föreligger således en åtskillnad i upplevd förväntan och uppmätta resultat. Uppmätta mönster kan även påvisa att respondenternas verkställighetstid i anstalt kan förklara höga värden bland respondenter som har återfallit i brott efter sin första frigivning. Respondenterna skattar även relativt höga uppmätta värden i vår studie av upplevt utanförskap ifrån samhället och upplevelsen att de döms av samhället för sin bakgrund som intagna i anstalt. Studien påvisar resultat att endast två av 25 respondenter enligt vår egen första kriteriebedömning har lyckats återanpassas till samhället, enligt vår egen fyr skaliga variabel bedömning. I vår andra kriteriebedömning har sju av 25 respondenter lyckats att återanpassa sig till samhället enligt vår egen tre skaliga variabel bedömning. Vår studie har inte kunnat skatta styrkan i effekten eller ett statistiskt samband, inte heller signifikansen då vi inte har formulerat en nollhypotes. De mätresultat som dataunderlaget har gett är för oprecisa och osäkra med anledning av det låga antalet observationer i vår studie. Studien behandlar den upplevda vikten av utbildning och tar avstamp hos Anthony Giddens och dennes samlade sociologiska verk “sociologi” med sociologiskt perspektiv och teorier om utbildningens inflytande för social mobilitet samt social klasstillhörighet och utanförskap. Flertalet sociologiska tänkare som Bourdieu, Illich, Durkheim och Talcott- Parson redovisas av Giddens, sett från ett sociologiskt perspektiv till vår studies områden som kriminalitet som avvikande beteende, återanpassning i samhället, utestängning, utbildningens ojämlikheter. Vi behandlar teoretiska begrepp som stämpling, stigma och sociologiskt perspektiv.