I dagens samhälle fungerar media som en enorm informationsspridare. Därför är det utav stor vikt att ställa sig frågan om alla grupper kommer till tals i media och därmed få lika stort handlingsutrymme? Alltför ofta använder man sig som betraktare av tv som en källa utan att för den sakens skull tänka kritiskt kring det man har sett. Som betraktare blir vi matade med vinklade perspektiv i vår vardag utan vidare reflektion. Syftet med den här studien var skapandet av ett ämnesintegrerat lektionsupplägg i ämnena bild och So. Den centrala tanken med upplägget var att det skulle öppna upp för samtal med eleverna om grupper som inte får lika mycket exponering i media som andra grupper. Denna implicita maktordning bidrar till en marginalisering och en polarisering där människans värde är beroende av rådande normer samt där individer ställs mot varandra. Under höstterminen 2016 genomförde jag en etnografisk undersökning som baserades på ett lektionsupplägg med förankring i Lgr 11, som behandlade kön, etnicitet, funktionalitet, genus och klass. Undersökningen tog avstamp ur de teoretiska perspektiven socialkonstruktionism, normkritik, postkolonialism, visuell retorik.  Insamlandet av data gjordes med hjälp av etnografiska klassrumsstudier samt a/r/tography vilket senare analyserades med hjälp av metoden diskursanalys. Resultatet av denna undersökning visade att eleverna fann det meningsfullt att jobba med normkritik samt att de ansåg att lärare borde väva in detta mer i sin undervisning istället för att introducera detta ämne under temadagar. Detta arbete består av både en skriftlig del och en gestaltande del. I den gestaltande delen så ställs de insamlade elevernas verk ut i en installation som påvisar elevernas perspektiv av de nyheter som de har fått ta del av i sin undervisning. Dessa illustationer innehåller tankar, funderingar och erfarenheter kring normer och värderingar i dagens samhälle. / In todays’ society media functions as a major source of information. Due to this fact it is important to ask ourselves the question if all groups of society have the same amount of space in media. Too often media and news are used as a validation of source without the question if it is biased information. The purpose of this examination were the creation of a lesson based on subject integration between art and society knowledge. The central thought with the lesson was to create conversations with the pupils about groups that do not have the same coverage in the news as other groups that fit into the norm. This implicit power structure contributes to a marginalisation and a polarisation where the human worth is based on norms that creates a rift among individuals. During the autumn term of 2016 I preformed an ethnographic survey that was based on a lesson anchoring the Swedish curriculum called LGR 11,  in both the subject art and in the subject society knowledge which treated both sex, gender, ethnicity, class and functionality. The survey sprang from the theoretical perspectives such as social constructionism, norm criticism, post colonialism and visual rhetoric's. I collected the data through ethnographic classroom studies and through A/r/tography which was later analysed through the method of discourse analysis. The result of this examination showed that the pupils found this topic meaningful to work with norm criticism  in their education. According to the pupils' opinion, teachers must be more capable of weaving this kind of matters into their teaching without necessarily creating special theme days that addresses norms.  My work consists of a written part and a creative, formative part where the pupils' illustrations are hung in an installation that pictures their view and experience of the news about norms in todays’ society.

Det här är en systematisk litteraturstudie i syfte att utforska hur begreppen och förmågorna källkritik, informationskompetens och kritiskt tänkande tas upp och arbetas med i dagens skola. Vi har här utgått från tre frågeställningar som är: Hur arbetar lärare och elever med att utveckla sin informationskompetens i grundskolan? Vilka undervisningsstrategier används i dagens skola om källkritik och kritiskt tänkande? Varför bör skolan och lärare undervisa i källkritik och kritiskt tänkande? Vi har i denna studie använt oss av databassökning och manuell sökning för att få fram ett sådant bra utbud av litteratur som möjligt. Resultatet av forskningen visade att dessa begrepp är svåra att arbeta med då de är ytterst komplexa. Lärare bör ha dessa begrepp i åtanke under all typ av undervisning som sker i skolan då det har blivit allt viktigare att vara källkritiskt och ha ett kritiskt tänkande i dagens samhälle. Det framgick även i studien att lärare och bibliotekarier anser att det är svårt att veta vems ansvar det är att lära ut om dessa begrepp/förmågor.

Forskning hävdar att det i ett allt mer informationsrikt samhälle ställs högre krav på kritiskt tänkande. Denna förmåga är därför viktig att utveckla hos oss som samhällsmedborgare. Av den anledningen är det i skolan nödvändigt att så tidigt som möjligt påbörja utvecklingen av detta förhållningssätt hos eleverna. Det finns dock en motsättning mellan att som demokratifostrande institution upprätthålla en norm, samtidigt som skolans uppgift är att utbilda eleverna till kritiskt tänkande och därmed uppmuntra dem till att ifrågasätta densamma. Syftet med den här studien var därför att ta reda på hur gymnasielärare arbetar med att utmana eleverna till ett kritiskt förhållningssätt. Under vårterminen 2013 genomförde jag fyra lärarintervjuer som berörde elevers syn på demokrati, samt lärarnas syn på kritiskt tänkande. Resultatet visade att samtliga lärare tycktes medvetna om betydelsen av kritiskt tänkande och att de i sin undervisning uppmuntrade eleverna att utveckla denna förmåga. De uppfattade också att elever ansåg demokrati vara något abstrakt och att de inte var samhällsengagerade. Slutsatsen blev att elever bör få förståelse för det kritiska tänkandets betydelse. Lärare bör även skapa ett klassrumsklimat, där eleven i dialog med andra tillåts pröva sina idéer och därigenom utveckla sitt kritiska tänkande.

Barnlitteratur är ett förekommande verktyg inom förskolans verksamhet, litteraturen kan tillgängliggöra och lyfta olika område som berör vardagens verkligheter, men kan även öppna upp för fantasi som barn kan reproducera i sin värld. En text och dokumentationsstudie genomförs utifrån ett normkritiskt perspektiv på hur normer reproduceras i barnlitteratur. Studien baseras på barnboksserien skapad av författaren Mattias Edvardsson och illustratören Matilda Salmén. Syftet med undersökningen är att synliggöra vilka normer som reproduceras i barnlitteratur genom text och illustration. Denna studie genomförs med en normkritisk metod och behandlar vilka normer som reproduceras och vilka normer som utmanas i barnlitteratur, samt hur genus och omsorg framställs genom ett normkritiskt perspektiv. Metoden som används belyser våra tolkningar av normproducering i barnbokserien och samhällsnormer behandlas utifrån genus, omsorg, sociala regler och mönster. Bokserien reproducerar en variation på hur normer behandlas och ifrågasätter den normalisering som förekommer i vardagen. Bokserien gestaltar en mångfald som kan generera en tillåtande miljö för pedagoger i förskolan att tillsammans med barn behandla utmanande framställningar av normer.

Denna litteraturstudie belyser utmaningar i undervisning av kritiskt tänkande i samhällskunskap i år 4–6. Ett av grundskolans övergripande uppdrag är att fostra elever i demokratiska värderingar. En betydande del av det uppdraget ligger på samhällskunskapslärare. För att kunna delta i samhällsdebatter och för att kunna fatta genomtänkta och välavvägda beslut, behöver medborgare kunna tänka kritiskt. Detta är något som både FN och Skolverket är tydliga med i de styrdokument som påverkar skolans verksamhet. Det är viktigt att kunna skilja på vad som är åsikter och vad som är fakta i det informationsflöde som ständigt omger oss. Syftet med studien är att titta på vilka utmaningar som aktuell forskning visar på i samhällsdidaktiken när det kommer till undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Forskningslitteraturen som ingår i studien är vetenskapliga artiklar, licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar samt även studentlitteratur och böcker med forskningsanknytning. Litteraturstudien är kvantitativ med ett samhällsvetenskapligt teoretiskt perspektiv. Till största delen är det svensk forskning från 2011 och framåt som ingår i studien men även viss forskning från USA finns med. Resultatet från litteraturstudien har delats in i fyra övergripande teman utifrån de utmaningar som framkommit. Det första temat är lärares kompetens och på vilket sätt de påverkar undervisning i kritiskt tänkande. Det andra temat utgår från elevens utvecklingsnivå, kunskaper och erfarenheter och vilka utmaningar det ger vid undervisning i kritiskt tänkande. Det tredje temat tar upp digital källkritik och de utmaningar som finns när elever använder digitala verktyg, internet och sökmotorer i undervisningssyfte. Slutligen så tar det fjärde temat upp övergripande faktorer som kan ge utmaningar vid undervisning i kritiskt tänkande. Forskningen visar att det finns ett flertal utmaningar vid undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Såväl lärares som elevers förkunskaper, åsikter, personliga intressen och bakgrund kan påverka undervisningen på olika sätt. Även om styrdokumenten tar upp vilka mål elever ska nå och vilka förmågor som de ska träna så är det läraren som styr innehållet och planerar undervisningen. Elever på mellanstadiet är i en ålder då det händer mycket med den kognitiva utvecklingen. Undervisningen behöver därför anpassas efter gruppens förkunskaper och mognad. Samhällskunskap är ett ämne som innehåller två delar. Samtidigt som eleven ska lära sig ämneskunskaper ska undervisningen även vara fostrande. Forskarna är delade i sina åsikter om de två delarna står mot varandra eller om de hör ihop. Kritisk tänkande är en förmåga som är svårbedömd och som kräver handledd och välplanerad undervisning över tid.

The purpose of this study has been to investigate how social science teachers experience the relationship between the following missions: 1.) give pupils the opportunity to develop abilities for critical thinking, and 2.) reproduce democratic societal values permeated in the curriculum. The study has focused on two research questions; what teachers express to be their interpretation of the relationship between these missions, and in what way the missions are implemented in their subject-specific didactic work. In order to answer these questions the study was conducted through interviews with social science teachers and the empirical data collected from these interviews was then analysed through a discussion of Biesta's theory regarding the three societal functions of education in combination with Sandahl's definition of two tiers of knowledge within the teachings of social science.The conclusions reached by this study are the following: The relationship between the aforementioned missions is complex and the expressed nature of it differentiates between teachers depending on their fundamental interpretation of the missions. Therefore, whether this relationship is found to be in dichotomy or dynamic by social science teachers cannot be given a general answer. Furthermore, the conclusions that can be drawn regarding how social science teachers implement these missions in their didactic work is that the approaches are many and that these approaches are impacted the conditions given in certain contexts and can be different from class to class. A common ground among the interviewees is that the classroom should be an arena where the students can discuss.

Syftet med denna studie är att utforska hur anställda inom fritidshem arbetar med elevers kritiska tänkande kring ideal och normer som synliggörs via sociala medier och hur de resonerar sinsemellan samt med eleverna kring detta fenomen. Vi riktar in oss speciellt mot sociala medier, hur det används av elever, vilka för och nackdelar det kan bringa, hur fritidshemmet arbetar med det, hur ideal och normer framhävs av unga användare av sociala medier samt hur det kritiska tänkandet används. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre skolor för att inhämta vår empiri. Empirin består av fyra lärarintervjuer och nio elevintervjuer där endast sex av elevintervjuerna används i undersökningen. Forskning och resultat visar skillnader på exempelvis hur tjejer och killar använder sociala medier, hur fritidshemmet arbetar med att hitta strategier och förhållningssätt för användningen av sociala medier samt vilka för- och nackdelar sociala medier kan innebära för unga användare.

Tanken med studien var att försöka få en uppfattning om och problematisera kring hur elever tänker om och upplever historisk populärfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populärfilm i klassrummet är till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tänkande. Jag fann att historisk populärfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tänkande och aktiv bedömning av filmens innehåll. En annan slutsats jag drar av undersökningen är att lättsam, historisk populärfilm, gärna med komiska inslag, är att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever då denna typ av film underlättar processen av kritiskt tänkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats är att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner där alla med utgångspunkt från en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bäddar för ett ökat kunskapande i gruppen.

The purpose of this research is to investigate how social science textbooks, used in high schools, complies with government documents and curriculums, focusing on the topic of source criticism. Additionally, the research aims to find to what extent textbooks provide students with opportunities to learn how to respond critically to information they come across. The research questions that this study aims to answer are: (1) How do the textbooks comply with the requirements in the government documents? (2) How do the textbooks comply with the theories of source criticism and social science didactics? (3) In relation to related research and theories, what weaknesses can be identified in the textbooks and how can teachers handle these? To answer the research question, a qualitative ethnographic content analysis is used, and the result is analysed through two theories, source criticism and social science didactics. The results show that all textbooks are compliant with the government documents, however, two out of the four researched textbooks did not live up to the requirements identified in the source criticism theory. Looking at the social science didactics theory, none of the researched textbooks met all the requirements in that theory. Lastly, weaknesses were identified in all textbooks. To address this, teachers have the opportunity to complement the textbooks and structure their teaching to meet the theory requirements.

No description available.