The purpose of this study was to interview seven preschool teachers' experiences of meeting refugee children in six Swedish preschools. We wanted to find out the conditions underlying the meeting between the preschool teachers' and the refugee children. From an intercultural perspective, we have investigated how preschool teachers', more or less, address the children in relation to their past experiences and cultural background. In this study, we have applied a hermeneutical approach as a method that has allowed us to interpret the preschool teachers' stories of this phenomenon; the meeting between preschool teachers' and refugee children. Based on these interpretations, we’ve acquired a result that shows that children with a refugee background are received in different ways in Swedish preschool. Secondly, our readings show that there is a variation in how the preschool teachers' choose to highlight the child's previous experiences or not. We can also see a difference in what is regarded as important in the reception of the children. There is a difference in how preschool teachers' meeting with refugee children is conditioned by how they relate to the child’s refugee status and cultural background. Our result shows that the conditions underlying the preschool teachers' meeting with the refugee children is either assimilation into existing preschool frameworks, or accommodation to the child’s present situation with regard to their cultural background.

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg. Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga. / TAKK för Språket

Introduction and aim: Culturally and socially conditioned prior knowledge of text content can constitute a significant factor for teaching reading comprehension. This relationship is made visible and has gotten more consideration in education. Therefore, this essay has aimed to investigate how teachers in the subject of teaching Swedish perceive and draw attention to the importance of students 'socio-culturally conditioned prior knowledge, with a focus on students' reading comprehension. Method: When conducting this study, interviews and observation studies have been carried out at two different schools where four interviews have been conducted with primary school teachers teaching pupils participating in grade 4-6. Results: The results show that the teachers notice that the lessons and the students' reading comprehension are positively affected by the fact that they have a certain prior knowledge about the text content. Therefore, teachers choose to work towards supporting students to link the text content to something they recognize. The teachers emphasize that vocabulary and language skills can complement reading comprehension if students don’t have enough prior knowledge, thus stating that a text can be understood by combining the linguistic knowledge they have, to gain a greater understanding of the text. The study results from the observations showed that all teachers review the students need for reading comprehension, which their respective lessons were based on. Conclusion: Teachers perceive socio-culturally conditioned prior knowledge as an important part of teaching reading comprehension. The teachers' working methods showed several support structures such as guidance and modeling of strategies through communication and interaction in teaching. It also showed that they are teaching the application of different strategies for reading and understanding fiction.

Sammanfattning Tidigare studier tyder på positiva reaktioner hos olika typer av sociala integrationsprojekt med sociokulturella och sportliga teman, både nationellt och internationellt (Lindencrona, Ekblad & Blight, 2005). Denna uppsats är en kvalitativ studie som bygger på fem intervjuer med sex olika fotbollsintresserade ungdomar som har deltagit i nattfotboll, som det kallas i Sverige. Syftet med arbetet är att undersöka nattfotbollens betydelse för integration och gemenskap hos ungdomar i det svenska samhället. Eftersom undersökningen fokuserar på studiedeltagares upplevelser har analysens begrepp och teorier valts utifrån respondenternas berättelser. Studien försöker ge svar på frågor om nattfotbollsprocessen kan utvecklas, och i så fall hur, i syfte att den ska bli mer attraktiv för en större grupp av individer över en längre tid. Dessutom försöker uppsatsen visa nattfotbollens betydelse för ungdomar med olika kulturell bakgrund i Sverige, samt hur sambandet mellan nattfotbollen och den sociala integrationen ser ut.   Studiedeltagarnas upplevelser av nattfotbollen visar behovet av olika sociala interventioner inriktade på ungdomar och eventuellt deras närstående. Dessa åtgärder, som genom olika idrottsaktiviteter kan underlätta integrationsprocessen hos en större grupp av individer med olika kulturell bakgrund, stämmer även med tidigare forskning. Undersökningsresultat belyser också nattfotbollen som en attraktiv och bekväm miljö, vilken uppfattas att ha avgörande inflytande på integration och gemenskap hos ungdomar i Sverige. Dessutom framgår av resultatet att nattfotbollen erbjuder reella möjligheter för ungdomar till att bygga nätverk och skapa kamratskap utanför hemmiljön. Detta kan i viss mån motverka segregation och utanförskap på grund av kulturella eller socioekonomiska kriterier, något som ligger i linje med andra relevanta studier om social integration och gemenskap. / Abstract Previous studies suggest positive reactions in various types of social integration projects with socio-cultural and sporting themes, both nationally and internationally (Lindencrona, Ekblad & Blight, 2005). This essay is a qualitative study based on five interviews with six different football-interested youth who have participated in night football, as it is called in Sweden. The purpose of this work is to investigate the importance of night football for integration and community among young people in Swedish society. As the study focuses on participants' experiences, the analysis uses concepts and theories that can better match the respondents' stories. The study aims to answer questions about whether the night football process can be developed, and if so how, in order to make it more attractive to a larger group of individuals over a longer period of time. In addition, the study tries to show the importance of night football for young people with different cultural backgrounds in Sweden, as well as how the correlation between night football and social integration looks like.           Study participants' experiences of night football show the need of diverse social interventions aimed at youth and possibly their relatives. These measures, which through various sports activities can facilitate the integration process of a larger group of individuals with different cultural backgrounds, are also consistent with previous research. Survey results also highlight night football as an attractive and comfortable environment, which is perceived to have a significant influence on integration and community among young people in Sweden. In addition, the results show that night football offers real opportunities for young people to build networks and create friendships outside home environment. This can to some extent counteract segregation and exclusion due to cultural or socio-economic criteria, which is in line with other relevant studies on social inclusion and community.

<p>Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda på hur de upplever den subjektiva normen från föräldrarna. Frågeställningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen från föräldrar och vänner när det gäller alkoholrelaterade handlingar? Finns det något samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av föräldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna åt mellan ungdomarna beroende på kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgångspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker främst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm från föräldrarna. Resultatet visade inga större könspecifika skillnader, dock framkom det skillnader beroende på kulturell bakgrund. Studien visade att både föräldrars och vänners attityder har inflytande över ungdomar samt över hur de formar sina attityder.</p>

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda på hur de upplever den subjektiva normen från föräldrarna. Frågeställningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen från föräldrar och vänner när det gäller alkoholrelaterade handlingar? Finns det något samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av föräldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna åt mellan ungdomarna beroende på kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgångspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker främst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm från föräldrarna. Resultatet visade inga större könspecifika skillnader, dock framkom det skillnader beroende på kulturell bakgrund. Studien visade att både föräldrars och vänners attityder har inflytande över ungdomar samt över hur de formar sina attityder.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen?  Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader. Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet. Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta. Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor. I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet. Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare. Jag är en stolt kvinnlig organist och kan växla mellan olika yrkesroller och instrumenten. Som kyrkomusiker bidrar jag med alla mina kunskaper från olika länder till den musikaliska utvecklingen i Sverige. Det krävs envishet och flitighet för att integreras i det svenska samhället, men belöning är värt mödan.

The aim was to find out teachers in Swedish as a second language in primary schools view on how they work with a language development teaching in a multicultural environment. I did a semi-structured interview where I both made questions before the interview and also used individualized follow-up questions during my interview. I did that because I really wanted to get answers to the subject and the aim of the essay. Two teachers in Swedish as a second language have been interviewed.   The result shows that a holistic approach to language development is important, where great emphasis lies on understanding. Teachers say that communication and interaction are key factors and that it is important with good linguistically appropriate and understandable texts where the words/concepts are learned and used in the right context. / Syftet med studien är att ta reda på uppfattningarna bland lärare i svenska som andraspråk om hur de i grundskolan och mångkulturella miljöer bedriver en språkutvecklande undervisning. En semistrukturerad intervju har genomförts med gjorda frågor både innan intervjun samt individualiserade följdfrågor under själva intervjun. Detta genomfördes för att verkligen få svar på frågeställningarna och syftet. Intervjuerna har gjorts med två lärare i svenska som andraspråk.   Resultatet visar att en helhetssyn på språkutveckling är betydelsefullt, där stor vikt läggs på förståelsen. Lärarna belyser att kommunikation och samspel är centrala faktorer för denna utveckling samt bra språkligt anpassade och lättförståeliga texter där ord/begrepp lärs in och används i sitt rätta sammanhang/kontext.

Studiens syfte är att belysa förskollärares tankar och erfarenheter kring barns kulturella bakgrunder, diskriminering och eventuella samband däremellan. Frågeställningarna som studien svarar på är hur förskollärare ser på kultur och barns kulturella bakgrunder, vilket samspel de upplever krävs i mötet med barn från olika kulturella bakgrunder och hur diskriminering av barn utifrån barnets kulturella bakgrund uppfattas. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade enskilda intervjuer. Urvalet av informanter är sex stycken förskollärare på fyra olika förskolor inom två skilda kommuner. Studiens resultat visar att förskollärarna har en antropologisk syn på kultur där de ser på kultur som något skilt och annorlunda från den svenska. Förskollärarna betonar kompetenser som utifrån Stiers (2009) teori kan förklaras med en interkulturell kompetens, vilket förskollärarna menar krävs i samspelet och mötet med barnen. Förskollärarna uppfattar att diskriminering ständigt sker i förskolan genom att barnen inte får samma möjlighet till förståelse i kommunikationen och på så vis exkluderas. Det framkom även att diskriminering kommer till uttryck i förskolan genom förskollärares val av hur kulturer synliggörs i verksamheten. Ett segregerat arbetssätt, där vissa kulturer och/eller delar av en kultur uppmärksammas, bidrar till att samspelet mellan kulturer osynliggörs. Diskrimineringsbegreppet var av förskollärarna svårdefinierat och syftade istället till en kränkande behandling.

Denna studie bygger på intervjuer med lärare och undersöker hur lärarna arbetar med integrering av elever med annan etnisk bakgrund och socioekonomiskt svag bakgrund. Studien eftersöker lärarnas kopplingar mellan elevers etniska bakgrund, socioekonomiska bakgrund och skolresultat samt analyserar hur lärarnas arbetsmetoder, uppfattningar och tankar skiljer sig åt baserat på var skolan de är verksamma på är belägen utifrån en socioekonomisk områdesindelning. Resultatet visar på att enligt lärarna har skolorna inte några skrivna riktlinjer för integreringsarbete och integreringsarbeten genomförs och tolkas olika av lärarna vilket verkar ha ett samband till hur skolans upptagningsområde ser ut. Den påverkansfaktor som lärarna anser vara den största utmaningen i integreringsarbete samt i försök att förklara det rådande studiegapet mellan elever med annan etnisk bakgrund och elever med svensk bakgrund antas vara bristande språkförmåga. Den främsta möjligheten anser de vara de positiva vinningarna som kommer från att elever har olika bakgrunder. Gällande vårdnadshavare framför lärarna att vårdnadshavares bakgrund påverkar både samverkan mellan skolan och hemmet och elevens skolresultat. Hälften av lärarna tror att det finns skillnader i krav och förväntningar på elever utifrån etnisk- och socioekonomisk bakgrund. Diskussioner som berör etnisk- och socioekonomisk bakgrund anser lärarna inte vara känsliga.