Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika undervisningsstrategier och erfarenheter några grundskollärare har i att arbeta i ett mångkulturellt klassrum. Genom att göra en kvalitativ intervjustudie, har vi tagit del av lärares olika berättelser om vilka olika undervisningsstrategier lärare anser sig tillämpa i mångkulturella klassrum. Vi har också delgivits information om lärarnas erfarenheter av deras lärarutbildning samt om vad som kan vara en utmaning och möjligheter i att arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Lärarna för studien har olika erfarenheter om vad deras lärarutbildning haft för inverkan i deras arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Studien är inriktad på lärare som har en äldre lärarutbildning innan år 2002 samt en senare lärarutbildning genomförd efter år 2010. Genom studien har det visat sig att lärare beroende på lärarutbildning, har olika uppfattning om hur lärarutbildningen varit till nytta i att arbeta i mångkulturella klassrum. Utöver erfarenheter om utbildning har utmaningar för lärarna handlat om elevers olika språkliga förmågor, samt deras begränsade tillgångar till språkliga resurser. För att underlätta för eleverna i undervisningen använder några lärare internetbaserade verktyg som undervisningsstrategi. Genom internetbaserade verktyg kan elevens modersmål föras in i undervisningen. Elever med utländsk och annan kulturell bakgrund har för läraren också medfört möjligheter. Elever har använts som resurs för undervisningen i olika undervisningssituationer, samtidigt finns det lärare som upplever en sådan situation som utmanande. Lärare som använder elevers etnicitet och religiösa samfund i undervisningen kan riskera att trampa på elevens identitet och i det avseendet kan situationen upplevas skrämmande. Fokus för studien har varit att lyfta lärarnas röster för att genom detta delge lärares olika berättelser om att arbeta i ett mångkulturellt klassrum.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare i f-3 utövar interkulturell pedagogik, vad de har för föreställningar kring bejakandet av kulturellt mångfald samt hur de ser på kulturell bakgrund hos eleverna som en berikande faktor i tematisk SOundervisning. De teorier som agerar analysverktyg i studien utgörs av John Deweys progressiva pedagogik och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Dessa två är användbara i analysen då de båda styrker det kommunikativa, aktiva och sociala i lärande och utveckling. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, närmre har intervjuerna en semistrukturerad karaktär. Fyra yrkesaktiva lärare på en mångkulturell grundskola i Malmö har intervjuats kring ämnet studien rör. Resultatet av studien tyder på att lärare, till viss del, brister i sin interkulturella pedagogik. Det är flera komponenter i det analyserade materialet som tyder på detta. Övergripande verkar lärarna ha reflekterat över sin egna kulturella bakgrund men inte problematiserat hur den påverkar deras interkulturella pedagogik. Vidare har lärarna även skilda uppfattningar om vad kulturell bakgrund innebär hos en individ. Det i sin tur påverkar även deras syn på inkludering av elevernas kulturella bakgrund i undervisningen. Slutligen tyder studiens resultat på att lärarna på en mångkulturell skola värderar svensk kultur högt samt ser religion som den största kulturella faktorn vilket också sätter prägel på deras interkulturella pedagogiska verksamhet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrapåverkan. Vi vill även undersöka om det finns andra bakomliggande påverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vår undersökning har vi använt oss av den kvalitativa metoden bestående av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansåg att denna metod var mest lämplig för vår undersökning då vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville få en djupare förståelse och kunskap inom det valda området. Urvalet bestod av sju föräldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund. Våra informanter med annan kulturell bakgrund härstammar från Chile, Bosnien och Hercegovina samt Afghanistan.Det finns olika teorier som bland annat förklarar människors yrkes- och studieval i både kortsiktig och långsiktig perspektiv. Dessa teorier förklarar orsaker och hjälper oss att förstå varför människor tar olika vägar under sitt yrkesverksamma liv. I vårt arbete har vi använt oss av Pierre Bourdieus kända begrepp så som habitus, kulturellt och socialt kapital. En annan teori vi använder oss av är socialisationsteorin av Emile Durkheim.Vårt resultat både bekräftar vår förförståelse och visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll vid barnens gymnasieval och är ibland även en avgörande faktor. Samtliga föräldrar har varit involverade i barnens gymnasieval. Vi ser ett svagt mönster av kulturell reproduktion i den bemärkelsen att barn som kommer från arbetarfamiljer fortsätter i samma fotspår som föräldrarna och de barnen som kommer från hem med ett högt kulturellt kapital har i åtanke att studera vidare. Dock framkommer det tydligt att föräldrarnas habitus och kulturella kapital avspeglar deras tänk samt handlande vid barnens gymnasieval. Alltså det handlar inte om var föräldrarna kommer ifrån och deras etniska tillhörighet utan föräldrarna agerar utifrån de olika kapitalen de innehar. Faktorer som var mest avgörande för ungdomarnas gymnasieval enligt våra informanter var det egna intresset, föräldrapåverkan och betyg.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna står i relation till deras uppfattning om hållbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrätten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lärarens undervisning, men även den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det är elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden använts. Kvalitativa intervjuer har hållits med sju elever i år sex samt den undervisande läraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som något som är hotat i sig. Flera elever ser dessutom naturvistelser som ett sätt att rekreera sig. Ju oftare eleverna vistas i naturen, desto bättre svar på artkunskapen, och större kunskap i vad allemansrätten innebär, har de. Resultaten visar också att elever som tillbringar tid i naturen även har en djupare insikt i miljöfrågor.

<p>Validerat; 20130616 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Postpartumdepression är ett globalt förekommande fenomen, ungefär 20 procent av immigranter lider av sjukdomen. Det behövs mer kunskap kring postpartumdepression hos immigranter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att syntetisera kvalitativ forskning om hur immigranter upplever sin livssituation och behov av stöd från vården i samband med en postpartumdepression. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analys. Resultat: Fyra teman identifierades. De var rädsla för stigma, uppfattningen om postpartumdepression, upplevelsen av vårdsammanhang samt behov av stöd. Resultatet visade att immigranter hade brist på kunskap för postpartumdepression och upplevde att de inte får tillräckligt med stöd varken från familj och sjukvård. Slutsats: Det finns fortfarande en stigmatisering hos immigranter att hantera psykisk ohälsa. Känslor som skuld och skam är ofta orsaker att inte våga träda fram eftersom att bli mamma är förknippat med lycka. Det leder till utmaningar att fånga upp dem med symtom som tyder på postpartumdepression. Sjukvården behöver mer kompetens att ge personcentrerad vård till patienter med olika kulturella bakgrunder. Mer forskning om effekten av hembesök skulle förbättra immigranters hälsa och upptäcka postpartumdepression i tid. / Background: Postpartum depression is a global occurring phenomenon, where approximately 20 percent of immigrants suffer from it. More knowledge is needed about postpartum depression in immigrants.  Purpose: The aim of this literature review was to synthesize qualitative research on how immigrants’ experience their life situation and need for support from healthcare in association with postpartum depression. Methods: A qualitative literature review with thematic analysis.  Results: Four themes were identified. These were fear of stigma, the perception of postpartum depression, the experience of care context and need of support. Result shows that immigrants don’t have enough knowledge about postpartum depression. Furthermore, they lack support from both family and healthcare.  Conclusions: There is still a stigma among immigrants’ dealing with mental illness. Emotions such as guilt and shame are often reasons for not coming forward because becoming a mother is associated with happiness. These factors lead to challenges identify those symptoms that indicates postpartum depression. The healthcare needs more education to provide individual care to patients with different cultural backgrounds. More research on the effect of home visits can improve immigrants' health to detect postpartum depression in time.

Det har länge forskats på barns relation till kartan, och det som har visats i dessa forskningar är att barnets kunskap och rumsliga uppfattningen har varit direkt kopplad till barnet själv. Det som påverkar barnets rumsuppfattning är vilka livserfarenheter och förutsättningar barnet har fått. Forskning visar även att detta gäller barnets sätt att se på kartan. I denna studie undersöktes det om vi kan se några tydliga skillnader utifrån elevernas livserfarenheter, mobilitet och bakgrund samt om skillnader märks beroende på deras socioekonomiska förutsättningar då fokusgruppsintervjuerna är gjorda i olika områden. Informanterna som deltagit i denna studie ritar kognitiva kartor över Sverige, för att visa hur de ser på kartan. Utöver detta får informanterna även vara med i fokusgruppsintervjuer där de får besvara frågor kopplade till erfarenheter som kan ha utvecklat deras spatiala kognition. Studien innehåller en kvantitativ undersökning från en surveyundersökning besvarad av lärare i åk F-3. Som belyser vad lärare anser är viktiga erfarenheter för den spatiala kognitionen. Resultatet som presenteras i denna studie visar att elever från olika socioekonomiska förutsättningar och miljöer inte visar någon stor skillnad i sin spatiala kognition. / <p>2024-01-12</p>

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ge en bild av sambandet mellan teknik och genus i den svenska skolan.Studien illustrerar hur man kan, genom att stödja flickor och bygga upp deras självförtroende,uppmuntra flickors intresse för ämnet teknik och visa dem att teknik inte är begränsad för någon. Jagbestämde mig för att fokusera kring ämnet teknik i skolan och hur detta ämne relaterade till genus. Jagville analysera varför ämnet inte ges hög prioritet av flickor i skolan. Min bakgrund somelektronikcivilingenjör och som lärare i Sverige lade grunden för motivation av denna studie. Vygotskijssocio-kulturella teori har använts som analysverktyg i studien, intervjuer av NO-lärare har bidragit medviktiga synpunkter till studien och observationer från lektioner under VFU-perioden har gett ytterligarekompletterande information. Då min studie pågick under Covid19 pandemin kunde intervjuer medelever och lärare inte ske i person, utan skedde istället via videosamtal.Resultatet av min studie visar att pedagoger bör inrikta sig på elevernas lärande oberoende av kön. Eftersom tekniken finns runt om oss till vardags och är till för att hjälpa oss öka vår levnadsstandard, är det viktigt att inte låta tekniken vara begränsad för någon. Dessutom är teknik ett av de obligatoriska ämnena i skolan. Med min studie vill jag visa att en välplanerad undervisning kan väcka elevers intresse oavsett kön. Betygsättning kan vara en motivation för elever att kämpa på och klara problemlösningar, samt att tillverka föremål eller redskap förknippade med verkligheten. En kvinnlig lärare kan vara en förebild för flickor i skolan och motivera dem inom ämnet, vilket i sin tur kan väcka intresse för flickor att hitta problemlösningar. Kvinnors framgång att lyckas hitta lösningar och använda sig av tekniska lösningar kan till stor del bero på vilket samhälle de lever i eller vilken kulturell bakgrund de har, men det kan även bero på om de har en familjebakgrund med ett teknikintresse.

Multiculturalism is a current issue in our globalized society, which also the library field must relate to. In the Swedish Library Act from 2014 it is stressed that users with another linguistic background than Swedish shall be prioritized. However, an undifferentiated comprehension of what multicultural services at the library really means prevails, and the underlying values of the concept are rarely questioned. The purpose of this bachelor thesis is to problematize the concept of multiculturalism in a library context, by the identification of ideological patterns in the research discourse. Nine Library- and Information Science research articles that discuss multiculturalism at the public library have been scrutinized, and we found that the articles are dominated by a palpable Western and colonial perspective. Four discourses were identified in the empirical material, which all can be linked to changes in the macro-sociological context. As a theoretical and methodological framework we have chosen Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) in combination with Homi K. Bhabha's postcolonial theory. CDA focuses on linguistic text analysis, in order to uncover how discourses both influence and are influenced by the social context, while Bhabha's theory questions how Western scholars create an illusion of fixed cultural identities. By combining these theories we wished to problematize the Western knowledge production, and initiate new approaches regarding how to work practically with these issues. Our conclusion is that there are similarities in how Western scholars depict multiculturalism and ethnicity at the library, which might impact the library practice in a negative way.

The purpose of this study is to examine how social workers look at the importance of knowledge of culture in social work. A qualitative interview study was used in which five social workers were interviewed. The results were then analyzed based on previous research and culture as a theoretical framework. The study shows that social workers believe that knowledge of culture is of great importance in their practical social work. Knowledge of culture was seen as a contribute to a further understanding of different circumstances of the clients. Social workers were found to have different views on the extent of their knowledge of culture as some felt that their knowledge is sufficient to be able to perform good social work, while others thought that they are in need of more knowledge. The social workers own culture were seen by some as an important part in meeting with clients, while others were not at all aware of their own culture and its influence on their work. / Syftet med undersökningen är att undersöka hur socialsekreterare ser på betydelsen av kunskap om kulturer i socialt arbete. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts där fem socialsekreterare intervjuats. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning samt kultur som tolkningsram. Undersökningen visar att socialsekreterarna anser att kunskap om kultur har en stor betydelse i deras praktiska sociala arbete. Kunskapen om kultur sågs som något som kan bidra till en vidare förståelse av olika omständigheter kring klienterna. Socialsekreterarna visade sig ha olika uppfattning om i vilken grad de ansåg sig ha kunskap om kultur då vissa ansåg att deras kunskap är tillräcklig för att kunna genomföra ett bra socialt arbete medan andra menade att de är i behov av mer kunskap. Slutligen visas att vissa av socialsekreterarna såg sin egen kultur som en viktig del i mötet med klienter medan andra inte alls var medvetna om den egna kulturen och dess påverkan på deras arbete.