Denna studie har till syfte att undersöka hur lärare i de tidigare årskurserna arbetar med elevers läsförståelse och vilken roll elevernas förkunskaper kring innehållet spelar för elevers läsförståelse samt hur läraren väljer att lägga upp arbetet. Detta har jag valt att undersöka då svenska elevers resultat i läsförståelse sjunker i internationella studier. Samtidigt visar tidigare forskning att förkunskaperna har stor betydelse för läsarens förståelse av en text. I studien har jag intervjuat sex lärare kring hur de arbetar med läsförståelse och elevers förkunskaper. I studien intervjuas tre lärare som undervisar i mer mångkulturella klasser och tre lärare som undervisar i mer kulturellt homogena klasser, detta för att kunna se eventuella skillnader i arbetssätt. Teorier som används i denna studie redogör kring olika läsförståelsemodeller, förkunskapernas betydelse för läsförståelsen, ett interkulturellt förhållningssätt samt hur läsaren interagerar med texten. Resultatet av undersökningen visar att lärare överlag tar hänsyn till elevers förkunskaper när de väljer texter och böcker, men att de ser det som att de tar hänsyn till elevernas intresse. Lärarna arbetar även med att bygga upp elevernas förkunskaper. De har också ofta samtal kring texterna som läses högt, speciellt i de mer mångkulturella klasserna. Däremot tar lärarna inte särskilt stor hänsyn till elevernas kulturella bakgrund i arbetet med läsförståelse.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver att man stöttar barns flerspråkighet och modersmålsutveckling. I studien användes semistrukturerade intervjuer, där informanterna var sex yrkesverksamma förskollärare. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys för att hitta meningsbärande mönster. Studiens teoretiska utgångspunkt är Brofenbrenners (1994) ekologiska systemteori. Systemen i teorins utvecklingsekologiska modell användes som ett verktyg i resultatanalysen. Förskollärarna lyfter i resultatet en bred kunskap om hur man stöttar barns flerspråkighet och modersmålsutveckling. De berättar olika tillvägagångsätt som samverkan kan ske på med vårdnadshavarna där redskap, kunskapsutbyte och utvecklingsområden presenteras. Förskollärarna beskriver flera områden inom flerspråkighet och modersmålsutveckling som de vill utveckla, men lägger det ansvaret på sig själva och inte på organisationen i förskolan. Studiens resultat indikerar att, för att öka sin kunskap och kompetens kan förskollärarna lyfta sina tankar och idéer om utvecklingsområden inom flerspråkighet och modersmålsutveckling med andra pedagoger och ledning, för att kunna öka sin kunskap och kompetens. Förskollärarna vill öka sin kompetens och utvecklas vidare vilket Sheridan m.fl. (2015) belyser som viktigt. Slutsatsen som lyfts kopplas samman med Brofenbrenners (1994) ekologiska systemteori. Det framkommer utifrån förskollärarnas beskrivningar i resultatet och teorins system hur viktiga alla aktörer runt om kring barnen är för deras lärarande och utveckling. / This is a qualitative study, with the purpose to contribute to knowledge about how preschool teachers describe supporting children’s multilingualism and moder tongue development. For this study semi structured interviews were used, and the informants was six professional preschool teachers. The interviews were analyzed by content analysis to discover meaningful patterns. The theoretical ground is Brofenbrenners (1994) ecological system theory. The systems in the theory ecological model of development were used as a tool in the result analysis.  The preschool teachers raise in the result they have wide knowledge about how to support children´s multilingualism and mother tongue development. They tell about different approaches of how to collaborate with the guardians where tools, knowledge exchange and development areas are presented. The preschool teachers describe several areas within multilingualism and mother tongue development that they want to develop further, they put responsibility on themselves and not on the preschool organization.  The study´s results indicate that, to increase their knowledge and competence preschool teachers can lift their thoughts and ideas about development areas in multilingualism and mother tongue development with other educators and management, to increase their knowledge and competence. The preschool teachers want to increase their competence and develop further which Sheridan et al. (2015) illustrate as important. The conclusion which is lifted relates to Brofenbrenners (1994) ecological system theory. It appears based on the preschool teachers´ descriptions in the result and the theory´s system how important all actors around the children are for their learning and development.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur lärare i fritidshem arbetar med interkulturalitet utifrån deras egna uppfattningar och erfarenheter. Studien är baserad på en explorativ kvalitativ metod och det empiriska materialet som samlats in är utifrån semistrukturerade intervjuer av fritidshemslärare1 i olika delar av landet. Valet av intervjuer grundades i att vi ville få ut så mycket som möjligt av respondenternas tankar och åsikter. Analysen av studiens resultat har sin grund i ett allmändidaktiskt perspektiv samt teori om interkulturalitet. Resultatet visar att samtliga respondenter har en uppfattning om att arbetet med interkulturalitet på fritidshemmet är viktigt men att det är något som man skulle kunna arbeta mycket mer med än vad man gör i dagsläget. Utifrån respondenternas svar kan vi se att arbetet med interkulturalitet ser olika ut runt om i landet.

I det här arbetet har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan ser på sin yrkesroll, hur de arbetar och vilka skärningspunkter det finns mellan detta och skollagen. Vi är speciellt intresserade av hur de tänker kring och hur de arbetar med elevernas genus, sociala och kulturella bakgrund. Vi har genomfört djupintervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar inom grundskolan och har använt oss av en innehållsanalys. Vårt resultat visar att det finns flera skärningspunkter mellan skollagen, skolan och studie- och yrkesvägledarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning och vad det innebär och hur studie- och yrkesvägledarnas arbete faktiskt ser ut. Dessa dilemman uppstår, bland annat, när det handlar om ansvaret för studie- och yrkesvägledningen och vad som är studie- och yrkesvägledarens roll. Vi ser flera områden som kräver en djupare diskussion då det finns underliggande dilemman som förhindrar att bristerna i studie- och yrkesvägledningen försvinner. / In this essay we have looked in to how study and career counselors in primary school view their profession, how they work, the school law and if there is any discrepancy between these three. We are especially focused on how they think and work with gender, social and cultural background. We have conducted six interviews with study and career counselors in primary school and used content analysis. Our results show that there are several discrepancies between the schools’, the school law and the study and career counselors view on what study and career counselling means and what a study and career counselor should do and what study and career counselors actually do. These discrepancies emerge mostly when you talk about the responsibility for the study and career counselling and what the study and career counselors’ role is. We can see several areas where a deeper discussion is needed since there are underlying dilemmas which prevents the flaws with study and career counselling in primary school from disappearing.

Den här studiens första delsyfte var att vi skulle fördjupa oss inom den interkulturella pedagogiken. Detta för vår egen förståelse samt för att kunna diskutera hur denna pedagogik kan relateras till föremål och material i förskolan som återspeglar barns olika kulturella bakgrunder. Det andra delsyftet med denna studie var att undersöka hur fyra förskollärare med ett interkulturellt förhållningssätt tänker kring planering av fysisk miljö, föremål och material i förskolan samt hur de upplever att dessa områden påverkar barn och förskolans dagliga verksamhet. För att kunna diskutera förskolans fysiska miljö, material och föremål, utgick vi från det sociokulturella perspektivet som ett komplement till det interkulturella perspektivet. Vi intervjuade fyra förskollärare genom en fokuserad form av intervju.  Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna hade en god förståelse för det interkulturella arbetssättet och använder sig av detta i verksamheten. Dock använde de inte medvetet sitt interkulturella förhållningssätt i planering för den fysiska miljön och dess innehåll. Förskollärarna ansåg trots detta att föremål knutna till barns kulturella bakgrunder skulle kunna vara viktigt för barns utveckling och lärande, vilket även stöds i den forskning som presenteras i denna studie. Det studien utmynnade i var att det interkulturella förhållningssättet kan ses som en förutsättning i arbetet med att skapa ett öppet klimat och en pedagogisk miljö som speglar barns kulturer och som stimulerar till kulturmöten. Det framgick även att kulturella artefakter som speglar barns kulturer i förskolan har betydelse för barns utveckling och lärande.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska ökat i den svenska skolan. Samtidigt ska skolans samtliga elever bedömas efter samma kunskapskrav, och undervisningen ska anpassas efter varje individs förutsättningar. Syftet med arbetet var att undersöka och analysera hur några utvalda speciallärare och specialpedagoger beskrev problematik, bemötande och språkliga svårigheter hos andraspråkselever, och hur deras svar kunde ses ur specialpedagogiska perspektiv samt ur ett multikulturellt perspektiv. Vi gjorde en småskalig kvalitativ studie och genomförde fokusgruppsintervjuer med sammanlagt femton informanter i tre närliggande kommuner. I vår analys av materialet tog vi utgångspunkt i fenomenografin. De teoretiska utgångspunkter som vi utgick från i vårt arbete var specialpedagogiska perspektiv och perspektiv på multikulturell undervisning. Våra informanter talade generellt om gruppen andraspråkselever i positiva ordalag, och de ansåg att varken samhället eller skolan gav eleverna rätt förutsättningar att lyckas under sin skolgång. De såg brister i organisation och undervisning som en stor bidragande orsak till andraspråkselevernas skolsvårigheter. Det var relativt stor skillnad hur informanterna talade om vilka möjligheter andraspråkselevernas vårdnadshavare har att hjälpa sina barn, och kulturens inverkan på skolframgångar. De två perspektiv på specialpedagogik som vi tydligt såg under fokusgruppsintervjuerna var det kompensatoriska perspektivet och det kritiska perspektivet. Våra resultat visade att det fanns lite kunskap om multikulturella dimensioner och hur de kan användas för att förbättra andraspråkselevernas möjligheter att lyckas i skolan.

<p>Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. </p><p>Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. </p><p>En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå. </p><p>En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet. </p><p>Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.</p>

The most common form of female cancer in Sweden is breast cancer and the primary choice of treatment is surgery. Removing a woman's breasts is not just removing a body part but is also strongly linked to the emotional life. This has psychosocial consequences and the reactions will be different depending on how people perceive health and illness. Factors that matter are both personal experiences and cultural factors such as religion, family, and the own standards and values. It is important that a nurse is aware of cultural factors that may influence the perception of care. The aim of this study was to describe whether, and if so how, the health-related psychosocial situation after breast cancer differ between women of different cultural backgrounds. An additional aim was to discuss what the nurse should focus on during and after breast cancer treatment with respect to these differences. The method was a literature study of 12 scientific articles that were analyzed and put together in different themes. The results show that psychological stress is not rare after breast cancer treatment and various factors that influenced this proved to be altered appearance, decreased intimacy, inadequate social support and sense of hopelessness. Women from western countries stated that the altered appearance gave the greatest psychological stress while women from eastern countries had depressive symptoms as a result of inadequate social support and deficiencies in close relationships. The conclusion was that there are both many similarities and many differences among different cultures in terms of the psychosocial situation after breast cancer treatment. To provide an adequate patient care a nurse should have knowledge about these cultural differences, but still treat each patient as an individual and not as a representative of a specific culture.

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå. En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet. Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.

This thesis highlights the importance of social relationships for high school adolescents’ identity in a multicultural school in Stockholm’s suburb. The second purpose of this thesis is to shed light on, if the school sees the students’ cultural background as an asset and how teachers can take advantage and implement it to the way they teach .The theories in the study were developed by Urie Bronnfenbrenner; The ecological theory, Pierre Bourdeau; The three forms of capital and George H. Mead; The significant other, The generalized other and "I" and "Me". The results show that the family is the most important relationship in comparison to relationships with teachers and friends /classmates, according to both high school youth and teachers. The child's identity develops in the primary relationships that is essential for the child's future relationships. In other words it’s in the microsystem which the child's norms and values creates and develops. The result also shows that teachers and students have different opinions regarding the school's approach to students' cultural background as an asset. The students believe that teachers don't take their cultural background into account, while the teachers feel that this is an essence to be able to understand each other and respect each other. But the cultural background should not be a wall that they hide behind.