The aim of this thesis is to study the valuation process of a work of fiction by actors within or linked to the library system in Sweden, to identify who these library actors are as well as the value regimes that they express. The theory of value was devised by Barbara Herrstein Smith (1988) and states that a work of literature, through encounters with different actors within the field of literature, acquires several different values. This theory was concretized and put into practice by Ohlsson, et al. (2013) and Forslid et al. (2015) who discovered values within five categories as well as two value regimes. Högspänning, written by Henrik Bromander, is a work of fiction that received state supported distribution from Kulturrådet in year 2019. This means that the book was distributed to more than 280 public libraries in Sweden. This thesis follows Högspänning and its value negotiation process through encounters with different library actors, from publication in January 2019 to November 2020. Actors within or linked to the library system were identified by the collection of public digital documents containing value judgements through searching for them online. The results of the thesis show that Högspänning meets 16 different library actors who express different values and who perform various acts of value creation. The finding that is of most interest is the fact that librarians, with both professional and personal knowledge of literature, can be found in the intermediate range between the two value regimes.

The aim of this thesis is to explore how the Four spaces model developed by Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen is reflected in applications for development grants from the Swedish Arts Council. 58 successful applications for funds concerning library space in 2018 were analysed using content analysis. The model of the future public library is used as a theoretical framework. The findings show that the aspirations of Swedish public libraries are reflected in the Four spaces model. The most prominent aspiration concerns the development of inspirational space in the public library. Swedish public libraries also aspire to develop public programs, mostly for children and young adults. Other aspirations include the development of silent rooms or study spaces and performative spaces in the shape of makerspaces for children or young adults.

Denna studie tar sin utgångspunkt i förskolans läroplan från år 1998 och 2018 samt Kulturrådets sammanställning och urval av barnlitteratur från år 2018/19 ämnad för förskolan. Studiens syfte har varit att analysera vilka möjligheter förskolan har att arbeta med etnisk mångfald utifrån Kulturrådets urval och sammanställning av barnlitteratur och läroplanen. För att besvara studiens syfte har vi använt oss av Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod, på så vis har det framkommit hur etniskt mångfald synliggörs i barnlitteratur och styrdokument samt hur läroplanen och barnlitteratur möjliggör arbetet kring etnisk mångfald i förskolan. Genom att analysera barnlitteraturen och läroplanen utifrån den kritiska diskursanalysen ville vi lyfta fram språkbrukets dolda ideologi och dess konsekvenser för barn och samhälle. För att synliggöra detta har läroplanenernas texter och barnlitteraturens texter och bilder granskats. Analyserna har genomförts utifrån egna tolkningar baserade på iakttagelser av text och bild utifrån materialet. Studien består av två delstudier som är utförda individuellt men har bearbetats och sammanställts gemensamt. Utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv har den ena delstudien som tar sin utgångspunkt i barnlitteratur visat på en genomgående vithetsnorm där icke-vita blir underordnade västerländska ideal vilket innefattar att de exkluderas, får biroller, exotifieras samt framställs med stereotypa attribut. Den andra delstudien som tagit sin utgångspunkt i läroplanen, har utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv visat på att det inte skett någon större utveckling från läroplanen 1998 fram till läroplanen 2018, bortsett från att de nationella minoriteterna har blivit representerade i större utsträckning än i tidigare läroplan. Barn som inte tillhör de nationella minoriteterna eller är etniskt svenska tillskrivs endast plats i läroplanen i samband med den svenska kulturen och det svenska språket. Däremot har det framkommit att läroplanen skriver ut kultur som något viktigt att bevara och främja. Kulturrådets sammanställning och urval har varit av intresse att undersöka då ambitionen varit att förmedla barnlitteratur som tar sin utgångspunkt i barns olika förutsättningar samt att litteratur från listan varit tillgänglig för förskolor i hela Sverige att beställa. Läroplanen ur ett etniskt mångfaldsperspektiv har varit av intresse att undersöka då den ligger till grund för hela förskolans verksamhet.

Uppsatsen utreder populärmusikens ställning i den svenska kulturpolitiken med fokus på musikarrangörer. Bakgrunden består delvis i grundandet av riksförbundet Svensk Live och deras publikationer "Vi fortsätter spela pop (men vi håller på att dö)" och "Maktens Musik" som menar att delar av populärmusiken inte kan överleva eller utvecklas utan stöd. Stödet menar man att populärmusiken oftare nekas än andra genrer med en längre historia av att organisera sig och beviljas statliga stöd. Bakgrunden redogör även för musikvetenskaplig forskning och diskussioner kring begreppet "populärmusik" samt en historisk överblick av modern svensk kulturpolitik med musikarrangörer i fokus och ett redogörande för dagsläget utifrån rapporter från Myndighet för Kulturanalys och Kulturrådet. Populärmusik definieras utifrån Svensk Lives definition att begreppet innefattar all musik som inte är jazz eller konst-, folk- och världsmusik. Undersökningen görs genom en närläsning av hur sökande populärmusik-arrangörer motiverar sin rätt till medel i bidragsansökningar från 2007 och 2017 till Musikverket, Kulturrådet och Stockholms Kulturförvaltning. 2007 och 2017 jämförs för att notera eventuella skillnader då det tidigare kulturpolitiska målet om att motverka kommersialismens negativa verkningar togs bort 2009 och bildandet av Svensk Live 2017. För att komplettera och skapa underlag för diskussion undersöks även ansökningar från genrer som tillhör konstmusiken och jazzen. Även genrefördelningen undersöks genom att ta fram statistik över fördelning och hur den förändrats under samma tidsperiod. Resultatet av undersökningen visar att genrefördelningen skiljer sig mellan institutionerna, samt att populärmusikens del generellt sett har ökat i takt med ett ökat söktryck men att den generellt sett fortfarande får mindre än en majoritet av övriga genrer. Undersökningen visar att argumentationen från populärmusiken har förändrats mellan 2007 och 2017 samt att den skiljer sig från övriga genrer genom att generellt sett motivera med fler utommusikaliska aspekter och värden samt ett större behov att hävda icke-kommersialism. 2017 riktar man även kritik mot bidragsgivarna och visar i flera exempel på inflytande från Svensk Lives publikationer och opinionsdrivning som bland annat menar att "s k pop ska ses som kultur". Utifrån resultatet görs en analys och diskussion grundad i Pierre Bourdieus teorier om fält samt kulturproduktionsfältet två värdepoler där den ekonomiska setts som negativ och kulturella positiv. Begreppen populär- och konstmusik diskuteras med fokus på dess historiska konnotationer betydelse för ansökningarna samt hur begreppen ställs på tvären när ett ökat söktryck tyder på att en del av populärmusiken inte längre är tillräckligt kommersiell för att överleva utan stöd. Paralleller dras till hur jazzen gick från populärmusikalisk genre till konstmusikalisk status när den tappade sin popularitet och hur samma utveckling just nu håller på att ske med delar av den undersökta populärmusiken.

This study examines a selection of library grant applications submitted to the Swedish Arts Council from two regions, Stockholm and Dalarna, during the period of 2018-2022. Employing content and document analysis, the essay investigates how the 20 applications for library grants address questions related to local needs, norm criticism, accessibility, and long-term impact. Through comparative analysis with relevant paragraphs from the Swedish library law, it becomes evident that the application responses closely align with the stipulations outlined in the law, and other governing documents. Additionally, this essay argues that the formulation of application questions restricts applicants from freely expressing their needs and ideas, potentially indicating control exerted by the Swedish government, specifically through the Swedish Arts Council, over local library operations and municipal cultural politics. This is a two-year master's thesis in Library and Information Science.

This dissertation analyses the formation of Swedish cultural policy in the twentieth century and the emergence of a modern concept of cultural policy. The aim is to historicise this concept by opening up the process through which it was established. The dissertation explores different aspects of this process: the use of the word cultural policy (kulturpolitik), the ambitions in the 1960s to establish a form of knowledge production relevant in cultural policy making and the attempts made by various official authorities in the 1960s and early 1970s to identify and manage the field of concerns defined as belonging to cultural policy, thus demarcating culture as a formal area of policy making. I view these as examples of practices where the category of cultural policy was elaborated and established in a form widely recognized today. Accompanying my attempts to historicise the modern concept of cultural policy is an interest in how the history of cultural policy has generally been conceived. In previous research devoted to the history of cultural policy an analytical sense of cultural policy has tended to overrule the understanding(s) of cultural policy found in the historical sources. As a consequence, the histories of cultural policy have left out what historically was identified as cultural policy, thus leaving the historical grounds for the modern concept of cultural policy partly hidden. In the first empirical chapter I examine the uses of the word cultural policy when it was introduced in the Swedish language in the late nineteenth century until the 1950s. From a multitude of usages, I suggest that it was in the mid-twentieth century that a more consistent vocabulary developed, with “cultural policy” referring to political endeavors aiming at a nation’s domestic cultural life. In the second empirical chapter I investigate how scientific conceptualisations and operationalisations rendered culture available for scientific, political and administrative undertakings, and in the third chapter I study how culture was demarcated as a formal area of policy making. The chapters reveal different aspects of the historical process through which the category of cultural policy was established in its present shape.

Syftet med denna uppsats är att analysera debatter och diskurser i svenska medier kring  Kulturrådets litteraturstöd från 2009 och fram till och med 2021. Det empiriska materialet består av 22 artiklar  hämtade från dags- och kvällspress. Genom att använda diskursanalys som teori och metod problematiseras flera  debatter. Frågor som ställs är: Vilka föreställningar om litteraturstödet kommer till uttryck i debatten? Vilka  positioner intar de olika rösterna i debatten? Vilka diskurser framträder i litteraturstödsdebatten och vad  kännetecknar dessa? Metod och teori utgår från Hedemarks användning av diskursteori. I analysen framträder tre  diskurser: en armlängdsdiskurs, en kvalitetsdiskurs samt diskursen mångfald och kommersiell likriktning.  Analysen avslöjade att kulturskribenter som politiker ofta har en framträdande position och ett stort inflytande  över innehållet i debatterna, och att dessa upplever att de styrande ignorerar principen om armlängds avstånd till  kulturskapande. Debattörerna är oense om kvalitetsbedömning men även om hur mycket innehållet ska beaktas  vid beslut om stöd. De professionella i form av bibliotekarier deltog inte alls. Vi menar att denna osynlighet är ett  resultat av att bara vissa släpps in i debatten, men också att det i slutänden är upp till varje enskilt bibliotek hur  förmedlingen av litteraturstödda titlar går till. / The aim of this thesis is to analyse debates and discourses in Swedish media about the support of  literature from the Swedish cultural council from 2009 and up to and including 2021. The empirical material  consists of 22 articles derived from the daily press, and by using discourse analysis as theory and methodology,  several debates are problematized. Questions posed in this study are: What views of the support of literature are  expressed in the debates? What positions do the different voices occupy in the debate? What discourses emerge  and what characterises these? The theoretical and methodological framework is based on Hedemark’s use of  discourse theory. In the analysis three discourses appear: an arm's length discourse, a quality discourse and a  diversity and a commercial one-dimensionality discourse. The analysis revealed that cultural writers as well as  politicians often have a prominent position and a great influence over the content of the debates, and that they are  of the perception that the government ignores the principle of arm’s length distance to cultural creation. The  debaters are arguing over quality judgment, but also how much importance should be considered regarding the  content when deciding which titles to support. The professionals, e.g., librarians, however, did not participate in  the debates. We believe that this invisibility is a result of only some being admitted into the debate, but also in the  end, it is up to each library how the dissemination of literature-supported titles takes place.