Background: Etiquette has become vital in business relationships. In today’s competitive business climate signs indicate that social competence affect whether a business deal is settled or not. This type of competence could be of crucial importance at a first business meeting and it also plays an important role for future business relationships. Business etiquette is therefore, within the world of business, an interesting area to study. Purpose: The purpose of this essay is to clarify what knowledge and understanding companies, listed on the Swedish stock exchange, possess towards business etiquette, their viewpoint on etiquette education and finally to ascertain whether or not those companies perceive business etiquette to be pivotal to success. Methodology: In order to attain our purpose of this essay we found it most suitable to utilize both a quantitative and qualitative research method. To obtain a deeper understanding, two personal interviews, with professionals within the field of business etiquette, were carried out. A questionnaire was sent out to 100 companies and four personal interviews, with representatives from two different banks, were also conducted. Conclusions: We have come to the conclusion that many business deals fail due to lack of appropriate etiquette. According to the respondents, business etiquette could be a suitable tool to achieve success in business. Our analysis shows that business etiquette is a collection of rules where common sense, judgment, humility and respect are important aspects that should pervade conduct toward colleagues and customers. According to our survey, the customer is imperative in business relations and the employees should therefore perform situational in accordance to the customer’s expectations. A conclusion could be drawn that if a company succeeds in offering the customer greater value, in comparison with its competitors, it will give the company a competitive advantage and result in profitability. / Bakgrund: Vett och etikett blir alltmer betydande i affärer. I dagens konkurrenskraftiga företagsklimat tyder allt fler tecken på att social kompetens kan påverka om ett affärsavtal sluts eller inte. Denna typ av kompetens kan vara helt avgörande vid ett första affärsmöte och även återspegla framtida affärsrelationer. Affärsetikett är alltså ett viktigt område i näringslivet, och därför intressant att studera. Syfte: Syftet med denna studie är att studera svenska börsbolags kunskap om affärsetikett och deras ställningstagande till utbildning i ämnet. Slutligen vill vi ta reda på om företagen ser affärsetikett som en framgångsfaktor i affärer. Metod: För att uppnå vårt syfte valde vi att kombinera en kvantitativ med en kvalitativ ansats. För att öka vår förförståelse utfördes först två djupintervjuer med kunniga i ämnet. En enkät skickades sedan ut till 100 stycken börsbolag och ytterligare fyra personliga intervjuer genomfördes med två svenska banker. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att alltför många affärer misslyckas på grund av dålig etikettkunskap. Enligt respondenterna kommer affärsetiketten in som ett lämpligt verktyg för framgång i affärer. Undersökningen visar på att affärsetikett utgör ett regelverk där sunt förnuft, omdöme, ödmjukhet och respekt är viktiga aspekter, som ska genomsyra uppförandet gentemot kollega och kund. Vidare har det framkommit att kunden är det centrala i affärsrelationer och personalens agerande bör därför situationsanpassas efter kundens förväntningar. Slutsatsen som kan dras är att om en organisation lyckas erbjuda kunden ett större värde, jämfört med konkurrenterna, kommer detta ge företaget konkurrensfördel som i längden utmynnar i lönsamhet.

Denna uppsats består av en kvalitativ undersökning som antog en induktiv ansats. Detta föll sig naturligt för oss eftersom vårt intresse av bröllopsindustrin och bröllopskoordinatorer gjorde att vi ville komma vårt problemområde nära och få en mer djupgående inblick, hellre än en bred bild. Den empiriska studien består av nio intervjuer med bröllopskoordinatorer runtom i Sverige och två nygifta par som har använt sig av en bröllopskoordinator vid planeringen av deras bröllop. Genom den teoretiska och empiriska analysen har vi kommit fram till att bröllopsplanering är en komplex och tidskrävande process som består av många detaljer. Bröllopskoordinatorer arbetar mycket med kundanpassning och behöver brudparens medverkan, mest i form av information om önskemål, för att kunna utföra sitt arbete och på så sätt ge bra servicekvalitet. På grund av att de arbetar nära med brudparen skapas nära och intensiva relationer till brudparen som dock oftast bryts efter bröllopet. Tack vare detta kan bröllopskoordinatorerna generera värden för dem vilket även leder till att god kundtillfredsställelse. / This essay is based on a qualitative research and presumes an inductive approach. Our interest in the wedding industry and wedding coordinators made us want to come closer to our subject area and get a more profound insight, rather than a wider picture of it. The empirical study consists of interviews with nine different wedding coordinators all across Sweden as well as two newlywed couples that have gotten help by wedding coordinators when planning their own weddings. The empirical and theoretical analysis has shown that planning a wedding is a complex and time-consuming process that consists of many details. Wedding coordinators work a lot with customization and need the bridal couple’s contribution of information and desires, in order to be able to perform their job and give great service quality. Because they are working so close together with the bridal couple, close and intense relations are established with the couple, but are however more often than not broken up after the wedding. Because of this the wedding coordinators are able to generate value to the bridal couple, which also leads to good customer satisfaction.

We live in a society that is constantly developing. New challenges and new opportunities emerge all the time. Fortunately, human beings have a fantastic ability to adapt and find new solutions in new situations, i.e. to be innovative. Not just individuals but also organizations need to make room for innovative development. Organizations need to work on how to develop new products, services and processes. At the same time, each organization needs to work on improving the quality of existing activities. Previous research has shown that high value for the customer, i.e. that which often constitutes the goal of quality work, is achieved by the organization working in parallel on developing existing products, services and processes while at the same time driving innovative development forward. How organizations cope with the balance between these two perspectives has been researched and written about considerably when it comes to manufacturing companies. On the other hand, however, there is a lack of documented knowledge regarding how best to balance these two perspectives in the service sector in general and the public sector in particular. This thesis has been written with a view to contributing to existing knowledge about how innovation can be understood as a possible way of increasing customer value within the public sector. It seeks to create insight into how innovation is perceived as a phenomenon in order to increase value for the customer and into how innovation work relates to other aspects of current quality practices within the Swedish public sector. It has also been written with a view to contributing greater understanding to how some of the quality movement’s tools can increase innovation capacity in the public sector.             To fulfil this aim, a literature study and case studies have been performed. The case studies have been performed in Sweden at Lantmäteriet (Swedish Land Survey) and The Swedish International Development Cooperation Agency, (Sida). One of the case studies also included the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the Swedish Government. Three research reports have been written between 2012 and 2014, and these form the basis of the thesis.   The research findings give examples of organizations whose quality work focuses closely on systematic measurement and control of the work process and much less on innovatively developing new ways of increase customer value. The findings also show that there are a number of obstacles which the public administrations studied face to combine quality work with a greater ability to work innovatively. Given that innovative development is an important strategy for increasing customer value, the study indicates that some of the existing quality work is an obstacle to achieving greater customer value in the public sector.     At the same time, there are tools and values in the quality movement that can improve the organization’s ability to innovate. The quality movement’s core values and tools, such as systematic cyclical learning, can constitute important tools with which to create favourable conditions to improve innovative ability. This underlines the need for identifying where quality work strengthens and hinders innovation processes respectively. The research findings also stress the need to radically improve the work on innovative processes in the public sector in order to achieve the overarching goals of public administration more effectively. / Vi lever i ett samhälle som ständigt utvecklas. Nya utmaningar och nya möjligheter dyker hela tiden upp. Som tur är har människan en fantastisk förmåga att anpassa sig och finna nya lösningar i nya situationer, d.v.s. vara innovativ. Inte bara individer utan även organisationer behöver ha utrymme för innovativ utveckling. Organisationer behöver arbeta med hur man skall utveckla nya varor, tjänster och processer. Samtidigt behöver varje organisation också arbeta med att utveckla kvalitén i befintlig verksamhet. Tidigare forskning har visat att ett högt värde för kunden, d.v.s. det som ofta utgör målet för kvalitetsarbete, uppnås genom att organisationen parallellt arbetar med utveckling av befintliga produkter, tjänster och processer samtidigt som man driver en innovativ utveckling. Hur organisationer hanterar balansen mellan dessa två perspektiv har det forskats och skrivits en hel del om för varuproducerande företag. Däremot saknas det dokumenterad kunskap om hur man balanserar dessa perspektiv på bästa sätt inom den tjänsteproducerande sektorn i allmänhet och den offentliga sektorn i synnerhet. Denna avhandling skrivs i syfte att bidra till befintlig kunskap om hur innovation kan förstås som en möjlig väg att öka kundvärdet inom den offentliga sektorn. Avhandlingen söker skapa insikt om hur innovation uppfattas som fenomen i syfte att öka värde för kunden samt hur det innovativa arbetet förhåller sig till andra moment av pågående kvalitetsarbete inom den svenska offentliga sektorn. Avhandlingen har även skrivits i syfte att bidra till ökad förståelse av hur vissa av kvalitetsrörelsens verktyg kan öka innovations-kapaciteten inom offentlig sektor.             För att svara upp mot syftet har en litteraturstudie samt fallstudier genomförts. Fallstudierna har genomförts i Sverige på myndigheterna Lantmäteriet samt på biståndsmyndigheten Sida. I en fallstudie ingick även utrikesdepartementet samt den svenska regeringen. Tre forskningsrapporter har under åren 2012 till 2014 skrivits och dessa utgör underlag för denna avhandling.   Resultatet av forskningen ger exempel på organisationer som i sitt kvalitetsarbete har ett stort fokus på systematisk mätning och kontroll av arbetsprocesser och betydligt mindre på att innovativt utveckla nya sätt att öka värdet för kunden. Resultatet av forskningen visar också att det finns ett antal hinder för de studerade offentliga förvaltningarna att kombinera det pågående kvalitetsarbetet med en ökad förmåga att arbeta innovativt. Givet att innovativ utveckling är en viktig strategi för att öka kundvärdet indikerar studien att delar av befintligt kvalitetsarbete utgör hinder för att nå ökat kundvärde inom offentlig sektor.     Samtidigt finns det inom kvalitetsrörelsen verktyg och värderingar som kan öka organisationens förmåga till innovation. Kvalitetsrörelsens kärnvärden och verktyg som exempelvis systematiskt cykliskt lärande kan utgöra viktiga verktyg för att skapa gynnsamma förutsättningar för ökad innovationsförmåga. Detta understryker behovet av att identifiera var kvalitetsarbete stärker respektive hindrar innovationsprocesser. Resultatet av forskningen understryker samtidigt behovet av att radikalt utveckla arbetet med innovativa processer inom offentlig förvaltning för att därigenom bättre nå den offentliga förvaltningens övergripande mål.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka kunders erfarenheter av och önskemål kring interaktionen med klädbutikers personal. Vidare undersöker studien på vilket sätt kunder vill att interaktionen ska ske samt inom vilka zoner och vid vilka tillfällen. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod och den empiriska datan är framtagen genom 15 semistrukturerade intervjuer med kvinnliga konsumenter. Studien har till en början en deduktiv ansats som sedan övergår i inslag av induktiv ansats inom vilka studien sedan växlar mellan. Slutsatser: Studiens resultat visar att kunder har önskemål om ett individanpassat bemötande under interaktion med personal samt att kunder lägger vikt vid personalens beteende och tillgänglighet. Studien visar även att kunders erfarenheter av interaktion med personal i klädbutiker inte överensstämmer med kunders önskemål kring detta fenomen. Många kunder har visat sig ha relativt låga förväntningar gällande denna interaktion men trots detta har det visat sig att personal i många fall inte lyckas leva upp till dessa förväntningar. Interaktionen med personal i klädbutiker har även visat sig vara av stor vikt för såväl kundens image av företaget som för kunders upplevelse av ett butiksbesök. Det framgår att denna interaktion har stor inverkan på kunders fortsatta beteende gentemot företaget vilket visar på att interaktionen utgör en viktig del av klädbutikers konkurrenskraft. / Purpose: The aim of this thesis is to examine customers' experiences and wants regarding the interaction with clothing store personnel. Furthermore, the thesis explores how customers would like this interaction to occur as well as in what zones and in which situations. Method: The study in this thesis follows a qualitative research method and the empirical data is gathered through semistructured interviews with 15 female consumers. Conclusion: The thesis' results show that customers have the desire for an individualized response in interaction with personnel, and that customers attach importance to the personnel behavior and availability. The thesis also shows that customers' experiences of interaction with personnel in clothing stores do not match customer wants concerning this phenomenon. Many customers have been shown to have relatively low expectations regarding this interaction, but in spite of this, it has been found that in many cases personnel fail to live up to these expectations. The interaction with personnel in clothing stores has also proved to be of great importance to both the customer's image of the company and the customer's experience of a shop visit. It appears that this interaction has a major impact on customers' continued behavior towards the company, which shows that interaction is an important part of clothing stores' competitiveness.

Introduction: Service companies and its offerings on the market are becoming increasingly standardized, which makes it difficult for service providers to distinguish themselves from the amount. In many cases this leads to a price squeeze. Many service companies do not understand the importance of building a relationship with their customer, and how to maintain long-term partnerships to increase customer value. Purpose: The purpose of the study is to investigate what aspects service-producing companies should take into account in order to achieve a high customer value and thus become more attractive in the market. Methods: In order to respond to the purpose of the study, a case study was conducted, where the approach consisted of both qualitative and quantitative data collection to test the existing theoretical reference frames and to generalize the study. The quantitative data collection consisted of a survey sent to the company's customer base, which consisted of different industries and sizes of companies, where the answers were then weighted in a model. The survey was also sent to the case company to find possible differences between their own opinion and the customers. The qualitative consisted of three deep interviews with leading actors in different industries to gain a deeper understanding. Results: The quantitative survey showed that quality is the most valued aspect with a supplier, followed by the price. The remaining questions showed that the customers and the case company shared a relatively even view of previous collaborations. The qualitative survey showed that all three respondents appreciated the same aspects of a service company; competence, customer focus and availability. They also agreed that the reputation of the relationship and service providers is valued very high. The relationship has been shown to be linked to several aspects such as flexibility, risk minimization and the quality of the work process. Customers have a greater tendency to choose service companies that are committed to trying to integrate long-term cooperation, which makes the customers feel priority and choose to place greater responsibility on the service company. Conclusion: Companies should not focus on trying to find added value to their customers, the focus should be on creating and developing a deep and committed relationship with their customers. The advantages of this are illustrated by further development of the model presented in the theoretical reference framework, in which important aspects to be considered are described. / Introduktion: Tjänsteföretag och dess erbjudanden på marknaden håller på att standardiseras alltmer vilket leder till att det blir svårt för tjänsteföretag att särskilja sig från mängden. Detta leder i många fall till en prispressning. Många tjänsteföretag förstår inte vikten av relationsbyggandet och hur de ska upprätthålla långsiktiga samarbeten för att även öka kundvärdet. Syftet: Syftet med studien är att undersöka vilka aspekter tjänsteproducerande företag ska beakta för att uppnå ett högt kundvärde och därmed bli mer attraktiva på marknaden. Metod: För att kunna svara på studiens syfte utgicks det ifrån en fallstudie, där angreppssättet bestod av både kvalitativ och kvantitativ datainsamling för att testa den befintliga teoretiska referensramen och kunna generalisera arbetet. Kvantitativa datainsamlingen bestod av en enkätundersökning som skickades ut till fallföretagets kundbas som bestod av olika branscher och storlekar på företag, där svaren sedan viktades i en modell. Enkäten skickades även ut till fallföretaget för att hitta eventuella differenser mellan deras egen uppfattning och kundernas. Den kvalitativa bestod av tre djupintervjuer med ledande aktörer inom olika branscher för att få en djupare förståelse. Resultat: Den kvantitativa undersökningen visade att kvalitet är det som värderas mest hos en leverantör, följt av priset. De resterande frågorna visade att kunderna och fallföretaget delade en relativt jämn uppfattning om tidigare samarbeten. Den kvalitativa undersökningen visade att alla tre respondenter värderade samma aspekter hos ett tjänsteföretag; kompetens, kundfokusering och tillgänglighet. De var även eniga om att relationen och tjänsteleverantörers rykte värderas väldigt högt. Relationen har visat sig vara kopplad till flera aspekter såsom flexibilitet, riskminimering och kvaliteten av arbetsprocessen. Kunder har en större tendens att välja tjänsteföretag som lagt vikt vid att försöka integrera ett långsiktigt samarbete, vilket gör att kunderna känner sig prioriterade och väljer att lägga större ansvar på tjänsteföretaget. Slutsats: Företag ska inte lägga sitt fokus på att försöka finna mervärden till sina kunder, utan fokusen ska ligga på att skapa och utveckla en djup och engagerad relation med sin kund. Fördelarna med detta illustreras med hjälp av en vidareutveckling av den modell som tas fram i den teoretiska referensramen, där viktiga aspekter som bör beaktas beskrivs.

Finansiell rådgivning är en tjänst som karaktäriseras av att det är en aktivitet som ett företag utför för att möta kundens behov. Interaktionen mellan den finansiella rådgivaren och kunden är därmed betydelsefull. Då en interaktion består av två parter är det även relevant att studera den finansiella rådgivarens perspektiv. Syftet med studien är att bidra med förståelse för de utmaningar som finansiella rådgivare upplever i det digitala rådgivningsmötet. För att kunna uppfylla syftet med studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Det empiriska materialet bestod av sju semistrukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Studiens resultat visar att de finansiella rådgivarna upplever att det digitala rådgivningsmötet fungerar relativt väl. Dock upplever de finansiella rådgivare som har intervjuats att det finns vissa utmaningar i det digitala rådgivningsmötet. Resultatet visar att det uppstår olika utmaningar i de olika faserna i rådgivningsprocessen. / Financial advice is a service that is characterized by the fact that it is an activity that a company performs to meet the customer's needs. The interaction between the financial advisor and the client is thus significant. As an interaction consists of two parties, it is also relevant to study the financial advisor's perspective. The purpose of the study is to contribute with an understanding of the challenges that financial advisors experience in the digital advisory meeting. In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative research method has been used. The empirical material consisted of seven semi-structured interviews with financial advisors. The results of the study show that the financial advisors feel that the digital advisory meeting works relatively well. However, the financial advisers who have been interviewed experience that there are certain challenges in the digital advisory meeting. The results show that different challenges arise in the different phases of the counseling process.

I takt med den ökade globaliseringen har konkurrensen tilltagit på marknaden och påverkat förutsättningarna för de traditionella tillverkningsföretagen. Att utöver produkter sälja tjänster har blivit ett vanligt sätt att differentiera sig från andra aktörer och höja det värde som erbjuds mot kunderna. Denna lösning kallas tjänstefiering och är en växande trend inom tillverkningsindustrin.  Syftet med denna studie är att identifiera vad som är av vikt att fokusera på för företag som tillverkar konsumtionsvaror vid utformning av tjänstefierade erbjudanden till restauranger. Genom att samla in material har vi utformat praktiska rekommendationer till företag som tillverkar konsumtionsvaror kring vad som är av vikt att tänka på vid tjänstefiering. Tidigare forskning inom tjänstefiering har utförts främst i en kapitalvarukontext, detta trots att det visat sig både i praktik och teori att tjänstefiering är lönsamt även för andra typer av tillverkningsföretag. Forskningen har även främst utförts ur ett företagsperspektiv, trots att kundens viktiga roll i tjänstefiering är vida känt. Litteraturområdet som belyser tjänstefiering kopplat till konsumtionsvaror ur ett kundperspektiv anses därav vara begränsat. Studien har därför utförts i en restaurangkontext då restauranger köper in olika typer av konsumtionsvaror vilket ansågs bidra till en bredd i studien. För att undersöka detta område har studien därför haft för avsikt att besvara frågeställningen: Vad värdesätter restauranger vid utformning av tjänstefierade erbjudanden av konsumtionsvaror? För att besvara denna fråga har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med personer som arbetar på olika restauranger med en sådan position att de har insyn kring köp av tjänstefierade erbjudanden. Inför intervjuerna skapade vi en teoretisk referensram med relevant forskning för vår studie gällande tjänstefiering och kundvärde. Referensramen har sedan använts som stöd vid utformning av intervjuguiden som använts vid genomförandet av intervjuerna samt använts vid analys av den insamlade datan.  Resultatet från studien visar att restauranger värdesätter flera faktorer vid utformning av tjänstefierade erbjudanden av konsumtionsvaror från alla dimensioner av kundvärdet. Relationer och den personliga kontakten, möjlighet till att påverka erbjudandet och delta i utvecklingen samt ekonomi visade sig vara värdeskapande aspekter där den personliga kontakten var något som visade sig vara en avgörande faktor för restaurangerna.

Företag som arbetar med att sälja stora komplexa lösningar finner ofta att det tar mycket lång  tidatt sätta samman och prissätta sina lösningar. På grund av den stora konkurrens som råder för företag inom telekomindustrin, där de företag som erbjuder den mest attraktiva lösningen till det bästa priset vinner affären, är det essentiellt att de företag som konkurrerar om en affär är responsiva och har möjlighet att ändra sina priser till kunden snabbt vid behov. Skillnaden  mellan att snabbt kunna ge ett nytt pris, som fortfarande ger lönsamhet till företaget, mot att inte vara tillräckligt snabb kan vara att företaget vinner eller förlorar affären. I en sådan miljö är det av största vikt att avgöra hur en prisförändring påverkar respektive produkt i lösningen för att säkerställa att företaget har tillräckligt stor vinstmarginal i förhållande till de mål organisationen har satt upp. I dagsläget arbetar Ericsson med att fördela ut den typen av prisförändringar manuellt efter att de har vunnit en affär vilket leder till långa interna diskussioner om hur priset bör fördelas för att tillgodose de olika interna intressenterna. För de som arbetar med prissättningen av lösningar innebär detta bland annat att man måste säkerställa med de olika affärsområden som ansvarar för produkterna om det finns möjlighet att justera priserna och behov av att veta hur mycket de går att justera. I det här arbetet jämför vi den litteratur som finns kring prisstrategier och prissättning av stora komplexa lösningar. Vi använder Ericsson som fallstudie för att etablera hur ett ramverk kan skapas för att distribuera priset på en lösning på de olika produkter som ingår i lösningen. Detta gör vi genom att skapa en intern produktprioritering och följaktligen hur detta bör påverka en prisfördelning över en hel lösning genom att vikta de prisstyrande faktorer som en produkt bedöms ha mot hela lösningen. / Companies selling large and complex solutions often find that the process of configuring and pricing the solutions is a very time-consuming process. Due to the high degree of competition within the telecom industry, where the company offering the best solution to the most competitive price wins the deal, it is essential for companies to be responsive and able to  ework the price of their proposal. The difference between being able to offer a new solution  rice, that is still profitable for the company, and not being able to could be that the company wins or loses the deal. In such a business environment it is of high importance to be able to determine how the change of a solution price affects the products in the proposal in order to ensure that the margin of the proposal aligns with the organizational target margin. At Ericsson, the distribution of a solution price is determined manually after a deal has been won leading to internal discussions of how the price should be distributed between the stakeholders of the proposal. For those in charge of pricing the proposal this means that there is a need to discuss with the respective business unit at the company whether or not there is a possibility to adjust the prices of the proposal and in such a case how much they can be adjusted. In this thesis we compare the existing literature on pricing strategies and pricing large complex solutions. We perform a case study at Ericsson to establish how a top-down pricing framework could be designed to distribute the price of a proposal to the various products in the proposal. We achieve this by creating an internal prioritization of products and thereby we are able to determine how this should affect a price distribution over the entire proposal by calculating the weight of the price steering factors compared to the other products in the proposal.

In all industries, the global competition has expanded the needs to reform businesses in   orderto stay ahead of competition. All organizations have to find ways to work with complex problems and big challenges concerning the understanding of the present and intuiting the future. Also they should be prepared to see what will come next to the market and if this challenges their current position. Interestingly, a concept called Design Thinking intends to provide one way to work with these demanding issues. Even though the concept has relatively scarce study basis concerning its empirical usage and also critique towards it exists, it has an emerging interest while several companies are adapting the concept in their operations on a growing basis. Interestingly, this concept is proposed to be applicable also in technology design activities in a supplier-­‐customer relationship. Hence, this study is conducted to discover what is the empirical foundation of Design Thinking in this technology design context to create new knowledge both to the academic community and to practitioners working with technology design activities. By conducting a case study at SAP, one of the first movers using Design Thinking in technology design activities, stimulating results are discovered about the value creation and value delivery of the phenomenon in the context. The study results show that Design Thinking states to create value especially with two  elements in technology design: ideation capability and business and technology alignment. These stated value elements deliver value to companies with three different value delivery logics: functional improvement capability perspective, problem solving capability perspective and business innovation capability perspective. However, since this study has both its limitations and delimitations, these stimulating findings provide mostly key guidelines and points of discussion rather than exact facts. Especially it is an area of interest if these findings can be confirmed in further research. / I alla branscher har den globala konkurrensen utökat behovet av företagsreformer för att ligga steget före konkurrenterna. Alla organisationer måste hitta sätt att arbeta med komplexa problem och stora utmaningar för att skapa ökad förståelse för pågående och framtida händelser. De bör också vara förberedda på förändringar som kommer att ske på marknaden och undersöka om dessa utmanar deras nuvarande position. Ett koncept som kallas designtänkande möjliggör ett sätt att arbeta med dessa krävande frågor. Trots att dess empiriska användning har en relativt begränsad studiegrund och att det finns kritik mot konceptet, finns det ett framväxande intresse då företag tillämpar konceptet i en ökande grad. Några föreslår att konceptet även är applicerbar i teknologidesign i en leverantör kundrelation. Denna studie är därmed genomförd för att upptäcka vad som är den empiriska grunden för designtänkande i denna teknologidesign sammanhanget för att bidra till ny kunskap både för akademiska världen och utövare som arbetar med teknologidesign.  Genom att genomföra en fallstudie på SAP, ett av de första företag som använder designtänkande i teknologidesign, har stimulerande resultat upptäcks om värdeskapande och värdeleverans av konceptet i sammanhanget. Studieresultaten visar att designtänkande skapar värde framförallt med två element i teknologidesign: idéutformningskapacitet och affärs och teknikinriktningssammanhållning. Dessa angivna värde element levererar värde till  företag med tre olika värdeleveranslogiker:funtionellt förbättringsförmågaperspektiv, problemlösningsförmågaperspektiv och affärsinnovationsförmågaperspektiv. Eftersom denna studie har både sina begränsningar och avgränsningar, bidrar dessa stimulerande iakttagelser mestadels med viktiga riktlinjer och diskussionspunkter snarare än Exakt fakta.  Det är speciellt ett område av intresse om dessa resultat kan bekräftas i ytterligare forskning.

Val av sparform vid ägande i aktier har blivit allt mer aktuellt sedan det år 2012 infördes en ny sparform. Beskattningsskillnader mellan de tre nuvarande sparformerna har lett till konfunderade och osäkra aktieägare. Att optimalt val av sparform beror på ett flertal föränderliga och individuella faktorer gör att ett generellt och entydigt svar saknas. Denna rapport ska på uppdrag av ett mindre förvaltningsföretag med anledning av ovanstående, ta fram ett matematiskt verktyg vilket illustrativt ska rekommendera val av sparform utifrån olika antaganden. Rekommendationerna ska leda till att aktieportföljens avkastning efter skatt maximeras. Vidare ska rekommendationer kring implementation av den matematiska modellen i företagets verksamhet ges, där fokus ligger på ökat kundvärde. Modellen som togs fram kan utefter aktieägarens förväntade årsavkastning, förväntad prognos över statslåneräntan, placeringshorisont samt individuellt courtage rekommendera vilken sparform som ska väljas, samt när och till vilken sparform ett byte ska ske, för att därigenom maximera avkastningen efter skatt, givet att byte av sparform enbart tillåts vid årsskiftet. Genom att utgå från co-operation vid implementation av den matematiska modellen i verksamheten kan det för två specifika kundsegment leda till ökat kundvärde vid kundmöten. / Selecting the form of savings on share ownership has become increasingly relevant since the year 2012, when a new form of savings was launched. Taxation differences between the three current saving forms have led to confused and uncertain shareholders. The optimal choice of the form of savings depends on several evolving and individual factors, making that no general and simple answer could be given. This report was assigned by a small shareholder management company by reason of the above, to provide a mathematical tool which illustratively should recommend the selection of savings form, based on different assumptions. The recommendations should lead to a maximized share portfolio return after tax. Furthermore, recommendations regarding implementation of the mathematical model in the company's operations should be given, focused on enhanced customer value. The model that was developed should be based on the shareholder's expected annual return, expected forecast of government interests, investment horizon and individual brokers courtage, recommend which form of saving to be selected, regarding when and to what form of saving to move to, thereby maximizing the return after tax, assuming that the changed form of savings only to be allowed at end of year. By base the work on co-operation along the implementation of the mathematical model for the business, it can for two specific customer segments lead to added customer value at client meetings.