Bakgrund: Sedan 1950-talet har sjuksköterskeutbildningen i Sverige varit öppen för båda könen, men män utgör fortfarande en minoritet bland studenterna. Av de antagna sjuksköterskestudenterna utgör män färre än 15 procent i Sverige. Trots att satsningar har gjorts för att öka jämställdheten på utbildningen, har andelen legat relativt konstant sedan början av 2000-talet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva manliga studenters upplevelser av att vara en minoritet vid en sjuksköterskeutbildning i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med semistrukturerade frågor med nio manliga studenter vid en sjuksköterskeutbildning. En innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen: de möts med förvåning, de möts som en oväntad överraskning från omgivningen, har andra förväntningar på sig att göra fysiskt tunga eller tekniska uppgifter, eller att vilja bli något annat än sjuksköterska egentligen och de får fördelar gentemot sina kvinnliga medstudenter då de får mer uppmärksamhet och syns då de sticker ut från mängden.Slutsats: De manliga sjuksköterskestudenterna blev annorlunda behandlade därför att de var män. Män som utbildar sig till sjuksköterska bryter mot samhällets förväntningar kring hur en sjuksköterska ska vara. Implikationer: Resultatet kan ligga till grund för fördjupade studier kring hur manliga studenter vid sjuksköterskeprogram upplever sin utbildning. / Background: Since the 1950's the nursing education in Sweden has been open to both sexes, but men are still a minority among the students in the nursing schools. Men still account for less than 15 percent of the students in the nursing programs in Sweden. Although efforts have been made to increase the proportion of men, the proportion has been relatively constant since the beginning of the 2000s. Aim: To describe how male nursing students experience being a minority at their education. Method: An empirical interview study with semistructured questions was conducted with nine male nursing students. A content analysis was conducted. Result: Three categories emerged from the analysis: they are meet with unexpected surprise from the people around them, others having expectations of them making physically heavy or technical tasks, or expectations that they want to become something else and gaining advantages over their female fellow students; they get more attention. Conclusion: Male nursing students considered themselves differently treated because they were men. Men who train themselves to become nurses are breaking society's expectations of how a nurse should be. Implications: The result may form the basis for further studies on how male students at the nursing program experience their education. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2018</p>

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna. Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.

I denna uppsats behandlar jag området informationssäkerhet som har sin grund i det IT- samhälle som vi lever i idag. För att studera objektet Linköpings universitet har jag använt mig av Oscarssons [Osc01] ISV-modell vars syfte är att öka förståelsen för hanteringen av informationssäkerhet i verksamheter samt informationssäkerhetens betydelse för olika verksamheter.Den teori som jag tar upp i denna uppsats behandlar olika aspekter på hur arbetet med informationssäkerhet kan och bör ske. Den tar även upp problematiken med hur man ska gå till väga för att ändra användarnas attityd gentemot informationssäkerhet.Det empiriska materialet till denna uppsats har jag hämtat in genom intervjuer utformade utifrån Oscarssons [Osc01] ISV-modell. Jag har studerat LIU-IT som är Linköpings universitets huvudsakliga leverantör av skyddsartefakter samt en av de större institutionerna. Det egna empiriska materialet har jag sedan kompletterat med sekundär data.De slutsatser som kunnat dras utifrån denna uppsats är att informationssäkerhetsnivån på LIU-IT skiljer sig markant från den studerade institutionen. LIU-IT och den institution som jag studerat är överens om att de primära hoten gentemot informationssäkerheten på Linköpings universitet utgörs av de egna användarna, virus samt hackers.När det gäller arbetet med informationssäkerhet så skiljer sig LIU-IT en del jämfört med den studerade institutionen. Till exempel genomför man riskanalyser med jämna mellanrum samt håller sig uppdaterade om de olika hot som florerar på Internet idag. Den institution som jag studerat arbetar inte aktivt med att utforma rutiner som skall följas vid arbetet med informationssäkerhet. Man förlitar sig på att användarna ska ta det största ansvaret och inte äventyra institutionens informationssäkerhet.Linköpings universitet decentraliserar även arbetet med informationssäkerhet vilketbidrar till att glappet mellan institutionen och LIU-IT ökar för varje dag som går. Jag anser att mycket av den problematik som finns runt hanteringen av informationssäkerhet skulle kunna lösas om man centraliserade arbetet med informationssäkerhet. Genom att centralisera arbetet med informationssäkerhet så skulle man sträva åt samma håll till skillnad mot vad som är fallet idag.

Bakgrund: Demenssjukdom är en progredierande och obotlig sjukdom som ger en kognitiv påverkan. I ett system där den ena individen påverkar den andra kommer en demenssjukdom inte bara förändra livet hos den som är sjuk, utan i stor utsträckning även de närstående. Närstående får ofta inta rollen som vårdare till sin partner men allt eftersom sjukdomen fortskrider kan omvårdnadsarbetet bli övermäktigt och beslut om flytt till särskilt boende kan behöva tas. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser när deras partner med demenssjukdom flyttar till särskilt boende. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar som hittades genom en systematisk sökning i omvårdnadsrelaterade databaser. Artiklarna granskades via HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen följde Friberg (2017) trestegsmodell. Resultat: Upplevelsen förändrades över tid och delades upp i två innehållsområden och sex kategorier. Upplevelser före flytt: Att sätta sig själv i andra hand och ett smärtsamt beslut. Upplevelser efter flytt: Att slitas mellan motstridiga känslor, svårt att släppa kontrollen, förlora en del av sig själv och slutligen besvikelse och farhågor inför framtiden. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Vidare lyfts de tre fynden att sätta sig själv i andra hand, ett smärtsamt beslut samt svårt att släppa kontrollen i resultatdiskussionen och diskuteras utifrån en systemteoretisk ansats samt personcentrerad omvårdnadsmodell. Det är betydelsefullt att samhället och omvårdnadspersonal blir medvetna om närståendes upplevelser som en process för att kunna inge rätt stöd.

Bakgrund: Inducerad abort utförs oftast på vårdinrättningar avsjuksköterskor. Hur sjuksköterskorna bemöter kvinnor i abortsituationer harbetydelse för deras upplevelse av abortvården. Syfte: Syftet var att beskrivakvinnors upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid inducerad abort. Metod: En litteraturstudie grundad på kvalitativa artiklar genomfördes.Sökningarna gjordes i databaser med relevans för omvårdnad. Granskning avartiklarna gjordes enligt en mall. Resultat: Tre kategorierdefinieras som beskriver kvinnornas upplevelser; önskan om interaktion medsjuksköterskorna; viljan att bli sedd samt; rädsla för att bli dömd. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004)trovärdighetsbegrepp. Tre huvudfynd lyfts i resultatdiskussionen; Vikten av attfå bli bekräftad som moralisk beslutsfattare; Vikten av att inte få enundvikande vård samt Vikten av att bemötande inte präglas av fördomar.Resultatet diskuteras också utifrån Erikssons (1994) lidandeteori.Sjukdomslidande och vårdlidande uppkom av kvinnornas egna tankar och känslorsamt bristande kvalité i sjuksköterskornas bemötande. Det behövs vidareforskning om hur kvinnor upplever bemötandet i abortvården.

This study aims to examine how a businesses' use of the social media platform Instagram can affect the way their employees perceive their own ability to contribute within the business and interact with colleagues, which may affect the companies organizational culture. This study has been conducted through empirical research collected from interviews held with employees of a travel agency which actively uses Instagram. The results show that the company's use of Instagram has an effect upon their employees and, if one places this in relation with the theories utilized in this study, one can say that Instagram is perceived as an artifact that can function as a channel for expressing the organizational culture of the company.

No description available.

Syftet med den genomförda studien är att synliggöra pedagogers uppfattningar och erfarenheter samt olika metoder, i arbetet med att motverka och förebygga utanförskap i förskolan. En kvalitativ studie har genomförts där åtta stycken intervjuer med barnskötare och förskollärare är utgångspunkten. Utifrån genomförda intervjuer och tidigare forskning går det att dra slutsatsen att pedagogers förhållningssätt och metoder har stor påverkan på hur utanförskap uppstår, motverkas och förebyggs. I samtliga intervjuer berättar pedagogerna om deras uppfattningar av vad ett utanförskap kan vara, och vad som kan vara anledningar till ett utanförskap. Det framgår att ett utanförskap kan förstås som situationer då ett barn blir aktivt avvisat, och situationer då ett barn frivilligt distanserar sig från resten av gruppen. Anledningar till att ett utanförskap uppkommer förstås vara då det finns spänningar mellan barns sociala resurser och kontext, samt bero på försummande från pedagogernas sida. Pedagogerna berättar även om olika metoder som går att använda i arbetet med att förebygga och motverka utanförskap. De olika metoderna har i studien sammanställts i kategorierna; övningar och kartläggningar, temaarbeten och gruppstärkande material, språkutvecklande aktiviteter, stödjande och rollstärkande metoder, och normkritiskt tänkande och samsyn. I studiens diskussionskapitel relateras resultatet till tidigare forskning, och eventuella didaktiska konsekvenser som kan uppstå för yrkesutövningen belyses.

Bakgrund: Många ambulanssjuksköterskor upplever att kraven på dem stiger samt att arbetsrelaterad stress ökar allt mer. Ambulanssjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en patientsäker vård. Arbetsmiljön upplevs i många lägen bristfällig och har betydelse för upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Motiv: Vid granskning av tidigare forskning observeras att många sjuksköterskor upplever att kraven på dem ökar samt att den arbetsrelaterade stressen stiger. Mer kunskap behövs om arbetsrelaterad stress i prehospital akutsjukvård och hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar den i sitt arbete.Syfte: Att belysa hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress i prehospital akutsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes på fyra ambulansstationer i Region Västernorrland som är belagda i både glesbygd och storstad. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: ”känslomässig belastning”, ”strävan efter kontroll” och ”vikten av stöd från kollegor och organisation”.Konklusion: Det framkom i studien att flera aspekter påverkar ambulanssjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Dessa aspekter kan leda till konsekvenser för patientsäkerheten och personalens egen hälsa om inga åtgärder vidtas. Mängden krav som ställs och graden av kontroll som upplevs i arbetssituationer kan vara avgörande för om arbetet skapar stress. Den arbetsrelaterade stressen upplevs som ett allt mer stigande problem i arbetet som kräver förbättringsåtgärder. Dessa åtgärder bör tas fram gemensamt med personal och ledningen. Detta för att personalen kan och känner sin egen arbetsmiljö mest och kan förmedla problemen men också komma med förslag till förbättring.

Bakgrund: Sjuksköterskor upplever brist på kunskap och erfarenhet av att vårda i livets slutskede. Det medför att sjuksköterskor upplever oro och osäkerhet vid vård av patienter och anhöriga i livets slutskede. Sjuksköterskor upplever en tidsbrist samt att vården är krävande både psykiskt och fysiskt därav är det viktigt med stöd från kollegor. Nyutexaminerade sjuksköterskors upplever vård i livets slutskede som svårt men att det är en viktig del i arbetet. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av patienters palliativa vård i livet slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: Anhöriga till patienter som vårdas i livets slutskede behöver ha trygghet och få förståelse för sin situation. Detta kan uppnås om anhöriga får kontinuerlig information om patientens tillstånd och känner förtroende för sjuksköterskor. Slutsats: Anhöriga har en önskan om att vara informerad om patienters situation för att uppleva trygghet. Anhöriga vill vara delaktiga i vården där anhörigas kunskap om patienter tas på allvar. När anhöriga har möjlighet till att förbereda sig att patienter ska dö kan de ta vara på den sista tiden tillsammans. Stöd från sjuksköterskor är betydelsefullt även efter patienter avlidit. / Background: Nurses experiences lack of knowledge and experience of caring at end of life. Nurses experiences feelings such as worry and uncertainty in caring for patients and relatives at end of life. Nurses also experiences a shortage of time and that care is demanding both mentally and physically, it was important with support from colleagues. Newly graduated nurses experienced care at end of life which is difficult however an important part of work. Aim: Was to describe next of kin experiences of the patients palliative care in the end of life. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis.  Results: Relatives of patients in end of life care need to feel secure and understanding for their situations. It can be achieved if relatives receive continuous information about the patients condition and feel trust to nurses. Conclusion: Relatives have a desire to be informed about patients situation in order to experience security. Relatives want to be involved in care where their knowledge of the patient should be taken seriously. When relatives have opportunity to prepare they can take advantage of the last time together. Nursing support is important evan after the patients have died.