The aim of this bachelor thesis is to investigate how collection development implemented in a changed media landscape affects the professional identity of librarians. The study is based on three questions: Which problems, quandaries or possibilities are librarians experiencing in collection development? What does the idealistic view of collection development look like - and how does it relate to librarians’ actual work? How does all these factors related to collection development affect the profession of librarianship? Former research indicates that collection development is not that uncomplicated, and it discusses all kinds of practical issues. There is though a lack of former research in the relationship between collection development and profession, which is the aim of this investigation taking place in small public libraries in the north of Sweden. To answer our questions six librarians were interviewed in a ”semi-structured” way. In the analysis we applied Roger Säljös construction of the sociocultural theory and related it´s concepts to lines of reasoning in our result. The results and analysis showed that in the current media landscape there are many factors and considerations affecting the collection development process. First there are fundamental documents and policies, written based on the democratic mission of the library and then, because there is a certain ambiguity in the directives, there are the librarians’ interpretations, which sometimes might be based on personal ideologies. All this in combination with failing collection development tools forces the librarians into a certain controlling role.

Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag de mest förekommande sjukdomarna i Sverige. Sjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor kan förebyggas genom att leva mer hälsosamt. Motiverande samtal är en samtalsmetod som sjuksköterskan kan använda sig av i arbetet med att hjälpa patienter hitta motivation till livsstilsförändring med mål att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av Motiverande samtal i förebyggandet av livsstilsrelaterade sjukdomar Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor där sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade på vårdcentraler, strålenhet, tobakavvänjning, inom företagshälsovård och hemsjukvård i södra Sverige. En manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet från intervjuerna. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser sammanställdes i fyra kategorier och nio underkategorier. De fyra kategorierna som framkom var Olika strategier i förändringsprocessen, Patienten som en del i vårdteamet, Faktorer som har betydelse för livsstilsförändring och Styrkor och svagheter med MI.   Slutsats: Sjuksköterskorna upplever MI som ett hjälpmedel i arbetet med att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar. MI upplevs också främja patienters delaktighet och egenvård. Att arbeta förebyggande mot livsstilsrelaterade sjukdomar genom MI upplevs kunna främja kostnadseffektivitet i samhället, minska belastning på sjukvården och förbättra folkhälsan. Svårigheter som upplevs i tillämpningen av MI är vid situationer med språk- och kulturskillnader och kan därför vara ett ämne för vidare forskning.

<p>The aim of this paper was to examine the specific experience of being bicultural, what ackulturation strategy the person utilized and what influenced the use of this strategy. The findings were analyzed with the help of Pierre Bourdieu’s concepts of habitus and cultural capital. The empirical data was collected through qualitative interviews with four women of Chilean background, who either were born in or had been living in Sweden since childhood. The results of the interviews showed that all the respondents predominantly utilized the integration strategy, meaning that they participated in and felt a connection to both the Swedish and Chilean culture. However three of them had elements of the separation strategy and one had elements of the assimilation strategy. The respondent’s stories revealed that factors like parent’s encouragement and expectations, the Swedish society’s inaccessibility, type of residential area and knowing the Swedish language, had all influenced the use of a specific strategy. By being bicultural, the respondents had experienced the feeling of being an outsider and a pressure to assimilate, but still valued the access to two different cultures as a resource. The results can be interpreted as there being a reciprocal and significant influence between ackulturation strategy and cultural capital/habitus.</p>

<p>Bakgrunden till undersökningen är att arbetsplatsen är en viktig arena att arbeta hälsofrämjande på, eftersom en stor del av befolkningen nås via denna och olika hälsobeteenden kan påverkas innan ohälsa uppstår. En framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser är att arbeta med friskvård. Om människor ska kunna leva hälsosamt krävs att de får möjlighet att göra det även på arbetsplatsen, då hälsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvård på företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, är Måleriproduktion AB. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som underlättar respektive försvårar för friskvårdsarbete på Måleriproduktion AB samt att studera vilka faktorer som är viktiga hos den externa aktören för att uppnå ett framgångsrikt friskvårdsarbete på arbetsplatsen. Undersökningen baseras på kvalitativ metod och intervjuer har genomförts med åtta deltagare i friskvårdsarbetet. Resultatet och slutsatserna visar att faktorer som underlättar för friskvårdsarbete är inställning, socialt stöd, motivation, förändrade rutiner och en extern aktör. Faktorer som försvårar för friskvårdsarbete är tidsbrist, brist på gemensamma aktiviteter och andra faktorer på själva arbetsplatsen. Viktiga faktorer hos den externa aktören är att den förmedlar bred information samt att upplägget är varierande med föreläsningar, individuell rådgivning, tester och uppföljning.</p> / <p>The background for the study is that the workplace is an important arena to work with health promotion, since a large amount of the population can be reached by the workplace and different health behaviors can be affected before ill health appears. A successful strategy for creating healthy workplaces is to work with preventive health care. If people are going to be able to live healthy lives, they need to get the opportunity to live healthy even at the workplace, because health is supposed to be seen from a holistic point of view. EduTainer has created a method, used for companies, to work with preventive health care. A company which has adopted this method, with good results, is Måleriproduktion AB. The aim of this study is to examine what factors that simplify respectively complicate working with preventive health care at Måleriproduktion AB and to study what factors that are important for the external operator to achieve a successful preventive health care-work at the workplace. The study is based on qualitative method and interviews have been made with eight participants of the preventive health care-work. The result and the conclusions show that the factors that simplify working with preventive health care-work are attitude, social support, motivation, a change of routines and an external operator. Factors that complicate working with preventive health care are lack of time, lack of common activities and other factors at the workplace itself. Important factors for the external operator are that the information is widely mediated and that the framing is varied with lectures, individual counselling, tests and follow up.</p>

<p>The essay discusses a process of change at probationservice office. The purpose of the change was to decrease specialisation and increase flexibility of the probation officers. The change encountered several problems where the correctional supervisor was percieved to act unsurely and indecisively whilst parts of the staff constructed and implimented several courses of action to prevent the process of change.</p> / <p>Uppsatsen behandlar en förändringsprocess på ett frivårdskontor. Förändringen syftade till att minska specialiseringen och öka flexibiliteten hos frivårdsinspektörerna. Förändringsprocessen stötte på flera problem där kriminalvårdsinspektören upplevdes agera osäkert och veligt samtidigt som delar av personalgruppen konstruerade och använde sig av flertalet handlingsstrategier för att motverka förändringen.</p>

<p>I denna kvalitativa uppsats har syftet varit att få en förståelse av hur arbetslösa ungdomar kan uppleva sin situation. Datainsamlingen har skett genom tio intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-25 år och som varit arbetslösa i minst tre månader. Två teoretiska perspektiv har använts vid analysen, Marie Jahodas deprivationsteori och Mikael Nordenmarks PEN-modell.</p><p>Resultaten av intervjuerna har vi valt att presentera i form av porträtt där vi försökt lyfta fram olika citat av ungdomarnas upplevelser av arbetslöshet. Genom porträtten kan man utläsa att ungdomarna upplever den ekonomiska situationen som svår. Att inte ha råd med ett eget boende och därmed bli kvarboende hos föräldrar, är en av konsekvenserna av arbetslösheten. Även upplevelser av stress, sömnsvårigheter, oro, tristess och en frustration över att bara gå hemma förekommer i ungdomarnas berättelser. Även skam är något som uppkommer i ungdomarnas berättelser, men då arbetslöshet är ett så vanligt förekommande fenomen i dagens Sverige är det dock nämnvärt att även upplevelser av inte känna någon skam alls förknippad med sin arbetslöshetssituation också förekommer i berättelserna.</p><p> </p> / <p>The purpose of this qualitative study has been to get an understanding of how unemployed young people can experience their situation. The data was collected through ten interviews with unemployed young people between ages 20-25 years and who had been unemployed during a time of at least three months. Two theoretical perspectives have been used for our analysis, Marie Jahoda´s deprivationtheory and Mikael Nordenmark´s PEN-model.</p><p>The results of the interviews have we presented through portraits. Trough citations we have tried to emphasize young people´s different experiences of unemployment. From the portraits you can deduce that the young people experience their economic situation as difficult. One of the consequences of unemployment was the lack of money required to move to an own place and therefore been forced to remain in their parental home. Even experiences like stress, sleeping difficulties, anxiety, drabness and a frustration of just being at home occur in their stories. Shame is also something that emerge in the interviews, but then unemployment is so commonly existent phenomena in today´s society it´s worth mentioning that experiences like not feel any shame at all of being unemployed, even existed in the young people´s stories.</p><p> </p>

I denna kvalitativa uppsats har syftet varit att få en förståelse av hur arbetslösa ungdomar kan uppleva sin situation. Datainsamlingen har skett genom tio intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-25 år och som varit arbetslösa i minst tre månader. Två teoretiska perspektiv har använts vid analysen, Marie Jahodas deprivationsteori och Mikael Nordenmarks PEN-modell. Resultaten av intervjuerna har vi valt att presentera i form av porträtt där vi försökt lyfta fram olika citat av ungdomarnas upplevelser av arbetslöshet. Genom porträtten kan man utläsa att ungdomarna upplever den ekonomiska situationen som svår. Att inte ha råd med ett eget boende och därmed bli kvarboende hos föräldrar, är en av konsekvenserna av arbetslösheten. Även upplevelser av stress, sömnsvårigheter, oro, tristess och en frustration över att bara gå hemma förekommer i ungdomarnas berättelser. Även skam är något som uppkommer i ungdomarnas berättelser, men då arbetslöshet är ett så vanligt förekommande fenomen i dagens Sverige är det dock nämnvärt att även upplevelser av inte känna någon skam alls förknippad med sin arbetslöshetssituation också förekommer i berättelserna. / The purpose of this qualitative study has been to get an understanding of how unemployed young people can experience their situation. The data was collected through ten interviews with unemployed young people between ages 20-25 years and who had been unemployed during a time of at least three months. Two theoretical perspectives have been used for our analysis, Marie Jahoda´s deprivationtheory and Mikael Nordenmark´s PEN-model. The results of the interviews have we presented through portraits. Trough citations we have tried to emphasize young people´s different experiences of unemployment. From the portraits you can deduce that the young people experience their economic situation as difficult. One of the consequences of unemployment was the lack of money required to move to an own place and therefore been forced to remain in their parental home. Even experiences like stress, sleeping difficulties, anxiety, drabness and a frustration of just being at home occur in their stories. Shame is also something that emerge in the interviews, but then unemployment is so commonly existent phenomena in today´s society it´s worth mentioning that experiences like not feel any shame at all of being unemployed, even existed in the young people´s stories.

The essay discusses a process of change at probationservice office. The purpose of the change was to decrease specialisation and increase flexibility of the probation officers. The change encountered several problems where the correctional supervisor was percieved to act unsurely and indecisively whilst parts of the staff constructed and implimented several courses of action to prevent the process of change. / Uppsatsen behandlar en förändringsprocess på ett frivårdskontor. Förändringen syftade till att minska specialiseringen och öka flexibiliteten hos frivårdsinspektörerna. Förändringsprocessen stötte på flera problem där kriminalvårdsinspektören upplevdes agera osäkert och veligt samtidigt som delar av personalgruppen konstruerade och använde sig av flertalet handlingsstrategier för att motverka förändringen.

The aim of this paper was to examine the specific experience of being bicultural, what ackulturation strategy the person utilized and what influenced the use of this strategy. The findings were analyzed with the help of Pierre Bourdieu’s concepts of habitus and cultural capital. The empirical data was collected through qualitative interviews with four women of Chilean background, who either were born in or had been living in Sweden since childhood. The results of the interviews showed that all the respondents predominantly utilized the integration strategy, meaning that they participated in and felt a connection to both the Swedish and Chilean culture. However three of them had elements of the separation strategy and one had elements of the assimilation strategy. The respondent’s stories revealed that factors like parent’s encouragement and expectations, the Swedish society’s inaccessibility, type of residential area and knowing the Swedish language, had all influenced the use of a specific strategy. By being bicultural, the respondents had experienced the feeling of being an outsider and a pressure to assimilate, but still valued the access to two different cultures as a resource. The results can be interpreted as there being a reciprocal and significant influence between ackulturation strategy and cultural capital/habitus.

Bakgrunden till undersökningen är att arbetsplatsen är en viktig arena att arbeta hälsofrämjande på, eftersom en stor del av befolkningen nås via denna och olika hälsobeteenden kan påverkas innan ohälsa uppstår. En framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser är att arbeta med friskvård. Om människor ska kunna leva hälsosamt krävs att de får möjlighet att göra det även på arbetsplatsen, då hälsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvård på företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, är Måleriproduktion AB. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som underlättar respektive försvårar för friskvårdsarbete på Måleriproduktion AB samt att studera vilka faktorer som är viktiga hos den externa aktören för att uppnå ett framgångsrikt friskvårdsarbete på arbetsplatsen. Undersökningen baseras på kvalitativ metod och intervjuer har genomförts med åtta deltagare i friskvårdsarbetet. Resultatet och slutsatserna visar att faktorer som underlättar för friskvårdsarbete är inställning, socialt stöd, motivation, förändrade rutiner och en extern aktör. Faktorer som försvårar för friskvårdsarbete är tidsbrist, brist på gemensamma aktiviteter och andra faktorer på själva arbetsplatsen. Viktiga faktorer hos den externa aktören är att den förmedlar bred information samt att upplägget är varierande med föreläsningar, individuell rådgivning, tester och uppföljning. / The background for the study is that the workplace is an important arena to work with health promotion, since a large amount of the population can be reached by the workplace and different health behaviors can be affected before ill health appears. A successful strategy for creating healthy workplaces is to work with preventive health care. If people are going to be able to live healthy lives, they need to get the opportunity to live healthy even at the workplace, because health is supposed to be seen from a holistic point of view. EduTainer has created a method, used for companies, to work with preventive health care. A company which has adopted this method, with good results, is Måleriproduktion AB. The aim of this study is to examine what factors that simplify respectively complicate working with preventive health care at Måleriproduktion AB and to study what factors that are important for the external operator to achieve a successful preventive health care-work at the workplace. The study is based on qualitative method and interviews have been made with eight participants of the preventive health care-work. The result and the conclusions show that the factors that simplify working with preventive health care-work are attitude, social support, motivation, a change of routines and an external operator. Factors that complicate working with preventive health care are lack of time, lack of common activities and other factors at the workplace itself. Important factors for the external operator are that the information is widely mediated and that the framing is varied with lectures, individual counselling, tests and follow up.