Background: The capacity in the country's pediatric intensive care units is limited, which means that a large number of children are cared for in general intensive units. Intensive care nurses must be able to care for all patients with failure in one or more organs and be able to assess changes in the patient's condition. The care of children differs from the adult patient in several ways. For the intensive care nurse, it can be an inexperienced situation. Previous research describes the perspective of nurses in the pediatric intensive care unit and parents of a sick child, as well as children's experiences of being a patient. Aim: The aim is to describe intensive care nurses experiences of caring for children up to the age of seven years in a general intensive care unit. Method: A qualitative interview study with inductive approach. Eight intensive care nurses from a intensive care unit in Mellansverige participated. Data was analysed using manifest content analysis. Results: The results are presented in two categories; “Being in an unusual situation” and “Meeting the child’s needs with the family as a resource”, each category has two subcategories. Conclusion: Intensive care nurses experience the care of children as challenging. A common thread in the result is to work from the child's perspective and needs. The theoretical perspective is prominent in the result although the concept of child centered care is not mentioned. The need for knowledge and experience is clearly prominent in intensive care nurses which demonstrates the importance of competence development within the area of operation.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur lärare i förskoleklass beskriver att de använder sig av lek i matematikundervisningen i förhållande till lärare i årskurs 1. Vidare har undersökningen syftat till att undersöka lärares beskrivningar av den kollegiala samverkan för lek och matematik mellan de olika verksamheterna. För att få svar på lärares beskrivningar av lek, dess organisering i matematiken och deras kollegiala samarbete användes semistrukturerade intervjuer, som grundar sig i en kvalitativ metod.  Resultaten visade att majoriteten av samtliga lärare i matematikundervisningen använde sig av styrda och strukturerade lekar. I förskoleklass visade resultatet att lärarna främst använde sig av organiserade lekar, medan lärarna i årskurs 1 använde sig mer av spel. Vidare visade resultaten en avsaknad och önskan till ett större samarbete mellan de olika verksamheterna. Utifrån resultatet går det däremot att se en enighet av lärares beskrivningar av lek och lekens betydelse för elevernas lärarande. Det här visar en god grund att stå på i ett samarbete till att utveckla lekens möjligheter i matematikundervisningen.

Abstract                                                                               Bakgrund: Både nationellt och internationellt är diabetesnefropati den vanligast bakomliggande orsaken till njursvikt, och svarar för ca en fjärdedel av den njursvikt som leder till dialysbehandling och njurtransplantation. Det kan drabba unga och äldre personer med både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Syfte: Att beskriva hemodialysbehandlade personers upplevelser av att leva med diabetesnefropati utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Metod: Kvalitativ design. Åtta personer med diabetesnefropati och dialysbehov intervjuades. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats baserad på Katie Eriksons omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet visade att personernas livssituation förändrades. De upplevde både kroppsliga och psykiska symtom samt att även deras sociala relationer påverkades. De lärde sig att hantera sin situation genom att acceptera sin sjukdom. Att ha familj och anhöriga var av stor betydelse för emotionalt stöd för att kunna uppleva välbefinnande. Slutsats: Diabetessjuksköterskor behöver ha en grundkunskap om individers upplevelser av att leva med hemodialysbehandlad diabetesnefropati för att hitta bättre sätt att kunna stötta dem. Med tidig information och stöttning av personer med risk för diabetesnefropati, kan risken för utveckling av diabetesnefropati minskas eller undvikas. / Abstract Background: Both nationally and internationally, diabetic nephropathy is the most common underlying cause, and accounts for about a quarter of kidney failure that leads to dialysis treatment and kidney transplantation. It can affect both young and adult people with diabetes as an underlying disease. Chronic kidney disease can result from both type 1 diabetes and type 2 diabetes. Purpose: To describe persons in hemodialysis experiences of living with diabetic nephropathy based on Katie Eriksson's nursing theory. Method: Qualitative design. Eight persons with diabetic nephropathy and need for dialysis were interviewed. The data was analysed through a qualitative content analysis with a deductive approach based on Katie Erikson's nursing theory. Results: The results showed that the participants' life situation changed. The participants experienced both physical and psychological symptoms and that their social relationships were also affected. They learned to cope with their situation by accepting their illness. Having family and relatives was of great importance for emotional support to be able to experience well-being. Conclusion: Diabetes nurses need to have a basic knowledge of individuals' experiences of living with hemodialysis-treated diabetic nephropathy to find better ways to support them. With early information and support of patients at risk of diabetic nephropathy, the risk of developing diabetic nephropathy can be reduced or avoided.

Bakgrund: Med bättre behandlingar och en förlängd livslängd i samhället ökar antalet äldre personer med typ 1 diabetes. En god metabol kontroll och undvikande av låga och höga glukosvärden kan resultera i minskad risk för fall, malnutrition, nedsatt kognition och även diabeteskomplikationer hos äldre, vilka alla är kostsamma för såväl individen som för samhället. Avancerade hjälpmedel som insulinpumpar med integrerad kontinuerlig glukosmätning kan underlätta för äldre som lever med typ 1 diabetes och leder till förbättrad metabol kontroll. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med avancerad insulinpump och tillhandahållet stöd för äldre personer med typ 1 diabetes. Metod: Denna uppsats har utförts med kvalitativ, induktiv ansats och med semistrukturerade intervjuer med tio deltagare. Resultatet har förankrats teoretiskt med personcentrerad vård. Resultat: Deltagarna hade övervägande positiva upplevelser av behandlingen med avancerad insulinpump. De såg systemet som god hjälp och ett användbart verktyg för att bibehålla en god glukoskontroll och för att minska bördan av diabetes. De hade en lång erfarenhet av att leva med diabetes och insulinpump och upplevde relativt få praktiska svårigheter. Det kunde vara utmaningar att införliva ny kunskap och att släppa på kontrollen, samtidigt som deras erfarenheter till stor del underlättade hanteringen av insulinpumpen. Många var nöjda med det stöd de fick från vårdpersonal och ansvarigt företag, men efterlyste tätare uppföljning och enklare teknisk support. Slutsats: Äldre personer med typ 1 diabetes upplever behandlingen med avancerad insulinpump som oumbärlig. De har god hjälp av sin tidigare erfarenhet, de löser behandlingen på ett ändamålsenligt sätt och kan bibehålla en god metabol kontroll. Det är av stor vikt att diabetessjuksköterskan har kunskap om diabetesteknik och genom personcentrerad vård möjliggör för äldre personer med typ 1 diabetes att fortsätta använda avancerad insulinpump. / Background: With better treatments and an extended lifespan in society, the number of elderly people with type 1 diabetes is increasing. Good metabolic control and avoidance of low and high glucose levels can result in a reduced risk of falls, malnutrition, impaired cognition and diabetes complications in the elderly, all of which are costly for both the individual and society. Advanced devices such as insulin pumps with integrated continuous glucose monitoring can help seniors living with type 1 diabetes and has led to improved metabolic control. Purpose: To describe the experience of living with an advanced insulin pump and the provided support for older people with type 1 diabetes. Method: The present academic essay was conducted with a qualitative, inductive approach and with semi-structured interviews with ten participants. The result has been grounded theoretically with person-centered care. Results: The participants had predominantly positive experiences of the advanced insulin pump treatment. They saw the device as good help and a useful tool to maintain adequate glucose control and to reduce the burden of diabetes. They had a lifelong experience of living with diabetes and an insulin pump and experienced relatively few practical difficulties. Incorporating new knowledge and to let go of control could be challenging, while their experiences greatly facilitated the management of the insulin pump. Many were satisfied with the support they received from healthcare professionals and the supporting company but called for closer follow-up and easier technical support. Conclusion: Older people with type 1 diabetes find treatment with an advanced insulin pump to be indispensable. They have good help from their previous experience, they solve the treatment in an effective way and can maintain an adequate metabolic control. It is of great importance that the diabetes nurse has knowledge of diabetes technique and through person-centered care make it possible for older people with type 1 diabetes to continue using advanced insulin pumps.

Bakgrund: Bröstcancer är vanligaste typen av cancer bland kvinnor i världen samt orsakar flest dödsfall av cancerformerna. Drabbas av bröstcancer har väsentlig påverkan på unga kvinnors liv, behandling kräver specifik kompetens gällande sexualitet, fertilitet samt graviditet. Antonovsky beskriver att ”KASAM”- känsla av sammanhang, bidrar till ökad förmåga att hantera svårigheter som det kan innebära att få diagnos och hantera sjukdom som bröstcancer. Hög grad av KASAM kan hjälpa kvinnor att hantera och acceptera livssituationen.Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att få bröstcancerdiagnos i samband med diagnostik och behandling. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar som analyserades enligt Fribergs (2017) fem steg. För artikelsökningen användes databaserna Cinahl och MedLine. Resultat bestod av tre huvudkategorier och åtta underkategorier som sammanställdes.Huvudkategorierna är att få bröstcancerdiagnos (upplevda känslor, återgå till vardagen, acceptans och balans), förändrad kropp (kroppsuppfattning och identitet, sexuell hälsa, fertilitet och graviditet) och trygghet genom stöd (närståendes stöd, sjuksköterskors stöd). Slutsats: Enligt denna litteraturöversikt blev slutsatsen att bröstcancer påverkar den unga kvinnans känsloliv, vardag, kroppsuppfattning, identitet, sexuell hälsa, fertilitet samt graviditet. Närstående och sjuksköterskor kan vara det huvudsakliga stödet och hjälpa kvinnor att bekämpa bröstcancer. / Title: Young women's experiences of being diagnosed with breast cancer. A literature review.   Background: Breast cancer is most common type of cancer among women in the world and causes the most deaths from the cancers. Suffering from breast cancer has a significant impact on the lives of young women. Young women's treatment requires specific skills regarding sexuality, fertility and pregnancy. Antonovsky describes that "SOC" - sense of coherence, contributes to an increased ability to deal with difficulties that it may mean to be diagnosed and manage a disease as breast cancer. Strong SOC can help women manage and accept the life situation. The aim is to describe young women's experiences of being diagnosed with breast cancer associated with diagnosis and treatment. Method: Literature review with inductive approach based on 12 qualitative articles that were analyzed with Friberg's (2017) five steps. Cinahl and MedLine were used for the article search. The result consists of three head categories and eight subcategories. The main categories are getting breast cancer diagnosis (perceived emotions, return to everyday life, acceptance and balance), changed body (body perception and identity, sexual health, fertility and pregnancy) and security through support (relatives 'support, nurses' support). Conclusion: According to this literature review, the conclusion was that breast cancer affects young woman's emotional life, everyday life, body image, identity, sexual health, fertility and pregnancy. Close relative and nurses can be the main support and help women fight breast cancer.

Bakgrund: Hemtjänstpersonalen har en central och viktig roll i den palliativa vården. Hemtjänstpersonalen arbetar ofta patientnära och är den som observerar förändringar i patientens mående. Personalen i hemtjänsten har ett stort ansvar. Det är sjuksköterskans/distriktssköterskan ansvar att stödja, utbilda och utveckla hemtjänstpersonalen i deras roll. Syfte: Undersöka hemtjänstpersonalens upplevelser och erfarenheter av behov av stöd från sjuksköterska/ distriktssköterskan vid vård i hemmet av personer som befinner sig i livets slut. Metod: Metoden som använts är en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie.Telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Sex personer från hemtjänsten med olika utbildningar och erfarenheter deltog. Resultat: Det framkom brister i kommunikation mellan sjuksköterskan och hemtjänstpersonalen, främst under jourtid eller när sjuksköterskan har en annan arbetsgivare än vad hemtjänstpersonalen har. Det framkom också att deltagarna önskar avsatt tid för reflektion efter dödsfall tillsammans med sjuksköterska, men också tillsammans med kollegor. Slutsats: Ett gott samspel och samarbete med sjuksköterskan/ distriktssköterskan var viktigt för att hemtjänstpersonalen skulle kunna ge bästa möjliga vård. / Background: Home care staff have a central and important role in palliative care. The homecare staff often works close to the patient and are the ones who observe changes in the patient's condition. The staff in home care have a great responsibility. It is the nurse's responsibility to support, train and develop the home care staff in their role. Aim: To examine the home care staff's experiences of the need for support from nurses when caring at home for people who are at the end of life. Method: The method used is a semi-structured qualitative interview study. Telephone interviews were used as the data collection method. Six people from the home care service with different educations and experiences participated. Results: There were difficulties in communication between the nurse and the home care staff, mainly during on-call hours or when the nurse has a different employer than the home care staff. It emerged that the participants wish for time set aside for reflection after a death together with a nurse, but also together with colleagues. Conclusion: A good interaction and cooperation with the nurse was important so that the home care staff could provide the best possible care.

Background: Myocardial infarction is caused by an ischemic condition in the heart muscle. Cardiovsacular diseases is one of Swedens largest public health disease were approximatley 12% of the population is affected. The survival rates are increasing in Sweden due to information and preventive care. The health-related quality of life are affected for those surviving. Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences of their life quality post myocardial infarction. Method: A qualitative literature-based study were used in order to answer the aim of the study. A total of ten representative studies were analyzed and interpreted to obtain themes. Results: The result was compiled by three main themes and nine sub-themes. Main symptoms reported post myocardial infarction were fatigue, reduced physical capacity and mental state, uncertainty and affected autonomy. Conclusion: Patient’s lifequality were affected due to physical- and psychologial limitations caused by myocardial infarction. The need for information in order to find coping strategies were seen as a necessity by the patients. Acknowledgement and individual supportive care by healthcare providers were considered essential in order to offer person-centered care for those affected.

This study treats participants' attitudes and interpretations of participation in communion within the denomination Church of Sweden. This study has had an inductive approach by conducting interviews and questionnaires during the spring of 2023. Interviews were conducted with 6 informants and questionnaires were handed out at one worship with mass on 2 April, which generated 68 answered questionnaires. The questions this study has sought to answer are: - Which attitudes do worship participants have towards walking procession and kneeling when participating in communion? - Which interpretations do worship participants have regarding walking procession and kneeling when participating in communion? The result which in itself is an inductive processing of the material was analyzed by two main theoretical standpoints. The first was implicit ecclesiology and theology and the second was participation. What emerged was that there are a variety of attitudes and interpretations regarding both walking procession and kneeling, when participating in communion. The result points towards that participating in communion overall is a rite people appreciate and have a variety of interpretations regarding. The majority of the informants tend to show a more positive attitude towards walking procession when participating in communion contra kneeling. The material is constricted regarding only having handed out questionnaires at oneworship occasion with a walking procession. For future studies within this field, it would be sufficient to also hand out questionnaires at worship occasions where kneeling, when participating in communion, is the normative practice.

Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare inom ambulansen i Västra Götaland upplever delat ledarskap. Det är viktigt att ta reda på för att kunna skapa en hälsofrämjande arbetsplats eftersom det är svårt att behålla och rekrytera personal inom hälso- och sjukvården idag. Det finns inte heller lika mycket forskning om medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap som om chefernas upplevelser av detta. Sju medarbetare till chefer med delat ledarskap intervjuas genom semistrukturerade forskningsintervjuer. Deltagarna är utbildade sjuksköterskor med påbyggnadsutbildning till ambulanssjuksköterskor samt påbyggnad till anestesisjuksköterska. Datamaterialet i denna studie analyseras utifrån en induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys. Genom denna metod framkommer åtta subkategorier och två kategorier: starka relationer och arbetsfördelning. Resultatet visar, i linje med tidigare forskning, att tillgänglighet (Rosengren, Bondas, Nordholm & Nordströms 2010) och närvaro (O’Toole, Galbraith & Lawler III 2002) är en positiv effekt av delat ledarskap, men den visar också att det finns negativa konsekvenser av delat ledarskap i form av att det kan bli ojämlika diskussioner och maktförhållanden. Denna studie kan vara ett stöd för att skapa hållbara och hälsofrämjande arbetsplatser, då även de utmaningar som delat ledarskap kan innebära synliggörs. För framtida forskning är det av intresse att studera delande chefers maktposition gentemot sina medarbetare.

Bakgrund: Samverkan i team är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Samverkan sker mellan olika professioner som tillsammans arbetar för att ge en god och patientsäker vård. Teamet ska inkludera patient och närstående för en individanpassad vård. Sjuksköterskor är en sammankopplad länk i teamet och bär på huvudansvaret i omvårdnaden. Teamarbetet brister ofta i vården vilket kan resultera i vårdskador. Syfte: Syftet var att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva samverkan i team i akut- och primärvård. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Till resultatet inkluderades 12 artiklar som var publicerade mellan åren 2012-2022. Artiklarna analyserades med Fribergs modell i fem steg. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var Tillhörighet i teamet och Professionens betydelse för samverkan i team. Resultatet speglar hur sjuksköterskor upplever samverkan i team och vilka verktyg som behövs för ett lyckat teamarbete. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att teamsamverkan har en stor betydelse för en fungerande vård. Alla professioner är viktiga och behöver bli inkluderade för att ge patienter en fullständig, god och säker vård. En kontinuerlig och fungerande kommunikation med varandra var nyckeln för teamsammanhållning. / Background: Collaboration between teams is one of the nurse's core competencies. Cooperation takes place between different professions who work together to provide good and patient-safe care. The team must include the patient and relatives for individualized care. Nurses are a connected link in the team and bear the main responsibility in nursing. Teamwork is often lacking in healthcare, which can result in healthcare injuries. Aim: The aim was to describe collaboration in teams in emergency- and primary care from the nurse's perspective. Method: Literature review with qualitative design and inductive approach. Article searches were made in the databases Cinahl and PsycINFO. The results included 12 articles published between the years 2012-2022. The articles were analyzed using Friberg's model in five steps. Result: The analysis resulted in two main categories and six subcategories. The main categories were belonging to the team and The professions meaning of collaborating in teams. The result reflects how nurses experience collaboration in teams and which tools are needed for successful teamwork. Conclusion: Nurses experience that teamwork is of great importance for a functioning care. All professions are important and need to be included in order to provide patients with complete, good and safe care. Continuous and effective communication with each other was the key to team cohesion.