Syftet med föreliggande studie var att bidra med fördjupad kunskap om hur nyutbildade lärare i fritidshem upplever sitt yrkesutövande under den obligatoriska delen av skolverksamheten. Vidare undersöktes på vilka sätt yrkesutövandet under den obligatoriska skoldagen upplevs vara en tillgång och på vilka sätt det upplevs vara ett hinder för fritidshemmets verksamhet. Den genomförda uppsatsen är en kvalitativ studie där tio nyexaminerade lärare i fritidshem har intervjuats med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kontextuell analys. Studiens resultat delas in i tre huvudkategorier:   elevorienterat yrkesutövande - inom denna kategori anses det givande att agera elevassistent samt att det går i linje med uppdraget. Det anses också att arbetet med enskilda elever som är i behov av särskilt stöd bidrar till att arbetsdagen upplevs meningsfull. kompetensorienterat yrkesutövande – ett ifrågasättande perspektiv – inom denna kategori är det yttre faktorer som dikterar villkoren och ledningen samt klasslärare delegerar delvis irrelevanta arbetsuppgifter i relation till uppdraget. kompetensorienterat yrkesutövande – ett möjlighetsperspektiv innebär att organisatoriska förutsättningar ges, det vill säga rektor är väl förtrogen med fritidshemmets uppdrag vilket resulterar i att lärare i fritidshem tilldelas arbetsuppgifter som de är utbildade för eller som de anser har relevans för yrket.   En övergripande slutsats är att organisatoriska förutsättningar har stor betydelse, i både positiv och negativ bemärkelse, för lärare i fritidshems yrkesutövning under skoldagen.

Denna uppsats visar med utgångspunkt i JD-R (Job Demand-Resources) modellen som tolkningsmodell att pedagoger kan uppleva krav (job demands) som både krav och resurs, detta utifrån en individuell bedömning av situationen. Den visar även att dessa upplevelser är dynamiska och kan ändra sig över tid.Genom en tematiserad intervjuguide, som utgått från COPSOQ enkäten, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med pedagoger. Intervjuguiden har berört tre av de ingående dimensionerna i COPSOQ: Psykosocial arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, hälsa/ trivsel och arbete/fritid. Detta material har sedan kategoriserats utifrån gemensamma upplevda nämnare hos respondenterna. Vi har funnit att uttalade tydliga krav omtolkas av pedagogerna till något för dem mindre kravfyllt. Personliga (sociala) resurser är viktigast för våra respondenter för att mitigera upplevda krav i arbetet. Organisatoriska resurser berörs nästan inte alls som en bidragande faktor för att mitigera krav.

Bakgrund: Att utvecklas från student till sjuksköterska är något som sker i flera steg. Utbildningen har fokus på teori och de nya sjuksköterskorna har svårt att överföra teoretiska och praktiska kunskaper in i praktiken och känner därmed att de inte kan uppfylla de krav och förväntningar som ställs på dem inom professionen. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrket. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Fem nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades och datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier beskriver upplevelsen av att vara ny i yrket: (1) Känslor kring sjuksköterskerollen,(2) Stöd på arbetsplatsen, (3) Från ny till en i vårdteamet och (4) Kraven inom professionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det är en utmaning för nya sjuksköterskor att kunna balansera mellan deras självupplevda kunskapsnivå och de krav som sjukvården och professionen ställer på dem. Det är inte utbildningen i sig som bidrar till att deras kunskaper inte upplevs som tillräckliga, utan ett flertal olika faktorer. Klinisk betydelse: Studien riktar sig främst till sjuksköterskor, verksamma lärare och chefer inom sjukvården med intresse för hur nya sjuksköterskor upplever den första tiden i yrket. / Background: To develop from student to nurse is something that develops in several steps. The education focuses on theory and the newly qualified nurses find it difficult to transfer their theoretical and practical knowledge into practice and thus feel that they cannot meet the demands and expectations placed on them within the profession. Aim: The aim of this qualitative study was to illuminate nurses' experiences of being new to the profession. Method: A qualitative, empirical, descriptive interview study was conducted with five newly qualified nurses and the data were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Four categories describe the experiences of being new to the profession: Emotions upon the nursing role, support at work, from new to one of the staff and requirements within the profession. Conclusion: The result demonstrates that it is a challenge for newly qualified nurses to balance between their self-perceived knowledge and the requirements that health care and the profession imposes on them. It's not the training itself that contributes to their feelings that their knowledge is not sufficient, but a variety of factors. Clinical implication: This study is intended primarily for nurses, practicing teachers and managers in health care who are interested in how newly qualified nurses’ experience the first time in the new profession and what their needs are.

This master thesis investigates Bibliotherapy at a Public Library in Sweden. The result is based on the experiences of the participants in an ongoing group in the spring of 2019. The result is also based on the views of professionals within the area of Bibliotherapy. This essay has the following research questions: Why and how do the Public Libraries choose to work with Bibliotherapy? How and why do people choose to participate in Bibliotherapy? What are the potential effects (of Bibliotherapy) for Public Libraries and what effects are stated from the people using it? Fenomenological interviews were carried out with three professionals within the area of Bibliotherapy and three participants in the bibliotherapy group. The interviews were conducted in a semi-structured manner. Theories applied in the analyzis of the interviews were Anthony Giddens theory of latemodernity and reflexive identity, psykological theories of the bibliotherapeutic process and theories regarding reading and its effects on people.  The results showed that profesionals expressed that Bibliotherapy is an important tool for people regarding the importance of conversations and in dealing with existential themes in their life. The participants expressed that they appreciated Bibliotherapy as a platform for indepths conversations and regarding existential themes. They also expressed the benefits of taking part of other peoples experiences. They also stated that the group was an important area for creating space for own time, away from demands in everyday life. The result also showed exemples of people relating to the bibliotherapeutic experience in a way that corresponds to aspects of reflexive identity. In the experiences of the participants there were examples of the bibliotherapeutic process mostly through expressions of identification and katarsis. Reading effects were also expressed as aestethic pleasure, transportation and escapism. The professionals stated that Public Libraries should work with bibliotherapy due to their aims in reading promotion. Also due to their obligation to take part in fullfilling the needs of the citizens in society, the potential library user aswell as the user. The Public Library can also benefit från being a platform for bibliotherapy thus confirming the importance of their role in society. This is a two year master´s thesis in Library and Information Science.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning då de känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ett komplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhällets mångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur kontroversiella frågor tar sig uttryck i religionskunskapsundervisningen både ur lärar- och elevperspektiv. Detta är en kvalitativ studie där vi utgått ifrån semi-strukturerade intervjuer med lärare och elever, samt där vi använt forskningsanalyser som behandlar detta område. Resultatet vi kom fram till är att hur lärare arbetar med, och förhåller sig till, kontroversiella frågor grundas i vilken elevgrupp hen undervisar i. Samtidigt visar resultatet även på att elevers uppfattning av hur lärare arbetar med kontroversiella frågor inte alltid är densamma som lärarens egna uppfattning. Det är viktigt att man som lärare skapar goda förutsättningar för elever att våga uttrycka sina värderingar och åsikter i klassrummen, men att dessa i sin tur inte går emot skolans värdegrund och blir kränkande. Det är viktigt att tillägga ett av skolans huvudmål, vilket är att undervisning ska bidra till att fostra demokratiska medborgare.

Bakgrund: Arbetsmiljön i akutsjukvården, som många gånger är krävande och hektisk, kan vara påfrestande för ledningssjuksköterskan då de innehar en nyckelposition för hela sjukhuset. När det råder crowding på akutmottagningen och resurserna inte räcker till för att möta patienters vårdbehov är det är direkt livsavgörande att personalen som omhändertar kritiskt sjuka patienter besitter hög kompetens och känner sig trygga i sitt arbete. För att säkerställa och bibehålla en patientsäker vård är det av stor vikt för personalen att de har en ledningssjuksköterska som verkar för gott samarbete, ger stöd och handledning. Syfte: Att undersöka ledningssjuksköterskans erfarenheter och hantering av crowding på akutmottagningar. Metod: Studien utfördes på två akutmottagningar i Sverige och kvalitativ metod innehållande enskilda intervjuer valdes då ambitionen var att undersöka ledningssjuksköterskors erfarenheter och hantering av crowding på akutmottagning. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av textmaterialet. Resultat: Studiens fynd omfattade fyra kategorier och dessa var; Patientosäkerhet vid crowding, Strukturella förutsättningar, Upplevelsen av crowding och Att leda vid crowding. Diskussion: Ledningssjuksköterskor på akutmottagningen blir ofta utsatta för hög arbetsbörda och tidspress då det råder crowding. Kollegors kompetens och stöd från arbetsgruppen är av stor vikt för att klara av att upprätthålla patientsäkerheten. Ett förbättrat stöd från ledningen, erfarenhet och adekvat utbildning ger ledningssjuksköterskan bättre förutsättningar för att hantera crowding. / Background: The working environment within the emergency department, which in many cases are demanding and hectic; can be strenuous for the charge nurses as they hold a key position in the hospital. When there is crowding in the emergency department and the resources are not sufficient to meet the patients' care needs it is directly vital that the personnel who take care of critically ill patients must possess high qualifications and feel secure in their work. To ensure and maintain patient safe care it is of utmost importance for the personnel to have a charge nurse who initiates good collaboration, gives support and guidance. Aim: To investigate the charge nurse experiences and management of crowding at the emergency department. Method: The study was performed at two emergency departments in Sweden. A qualitative method consisting of separate interviews was used as the ambition was to investigate the charge nurses' experience and management of crowding at the emergency department. A qualitative analysis of content was used for the analysis of the body of the interviews. Results: The findings of the study comprise four categories: patient insecurity during crowding, structural prerequisites, experiences of crowding and to lead during crowding. Conclusion: The charge nurses at the emergency department are often exposed to extensive workload and time pressure due to crowding. The colleagues' competence and support from the team are of utmost importance to maintain the safety of the patients. Improved support from the management and adequate training give the charge nurse enhanced prerequisites to deal with crowding.

Background: Person-centred care is a care model that favors the whole person to be seen, not only the disease. Caring person-centred means giving time and listening the patient about their health problems. This promotes the patients’ involvement in their care and that the care is based on the patients’ story. Patients and relatives experience that receiving insufficient time and information about the patient’s state of health makes person-centred care downgraded. Aim: To describe nurses' experiences of providing person-centred care. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis where eleven caring science articles used for result analysis. Results: Nurses experienced that the relationship with patients and the right conditions for person-centred care were basics for caring person-centred. Seeing the person behind the patient and motivating patients’ participation enabled a person-centred approach. Collaborating with colleagues, devoting more time to patients and personal conditions were both an opportunity and an obstacle to provide a person-centred caring. Conclusion: Seeing the person behind the patient and making patients involved is central in caring person-centred. It also requires the right conditions such as extra time, knowledge and functional cooperation for providing appropriate person-centred care. / Bakgrund: Personcentrerad vård är en vård som möjliggör att hela personen ses, inte bara sjukdomen. Att vårda personcentrerat innebär att ge tid till och lyssna på patienter om sitt hälsoproblem. Detta leder till patientdelaktighet och till att vården utgår från patientensberättelsen. Patienter och anhöriga upplever att de inte får tillräcklig med tid och information om patientens hälsotillstånd, vilket gör att personcentrerad vård kan bli nedprioriterad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes där elva vårdvetenskapliga artiklar användes till resultatanalys. Resultat: Sjuksköterskor erfor att relationen till patienter och rätt förutsättningar för personcentrerad vård var grunden till att kunna ge personcentrerad vård. Att se personen bakom patienten och motivera patientdeltagande i sin egen vård möjliggjorde personcentrerat arbetssätt. Att samarbeta med kollegor, ägna mer tid till patienter och personliga förutsättningar var både möjlighet och hinder för att vårda utifrån personcentrerat arbetssätt. Slutsats: Att se personen bakom patienten och göra patienter delaktiga i sin vård är centralt för att kunna vårda personcentrerat. Det krävs även rätt förutsättningar så som mer tid, kunskap och fungerande samarbete för att kunna ge adekvat personcentrerad vård.

Several studies have shown that patients with anorexia nervosa (AN) have elevated levels of shame. To the researcher's knowledge there was a lack of research concerning how healthcare professionals experienced shame in their patients with AN when the study was conducted. Against this background, the purpose of the present study was to contribute to a deeper insight into how healthcare professionals experienced shame in patients with AN, which was investigated through the research question: How do healthcare professionals experience shame in patients with anorexia nervosa? Based on a qualitative method and a phenomenological approach, the research question was investigated through semi-structured interviews with seven participants. The material was analyzed using thematic analysis. The analysis generated the overarching theme of self-contempt and the themes: shame against the anorexic voice, shame against their self and the impossible choice between the shame-loyalties, and seven sub-themes. Healthcare professional´s experience is in line with previous studies on patients, which have shown that shame plays a central role in AN. Further research is encouraged to investigate whether psychoeducation about shame as well as targeted treatment interventions for shame could be helpful in treating patients with AN. / Flera studier har påvisat att patienter med anorexia nervosa (AN) har förhöjda nivåer av skam. Till författarens vetskap, saknades vid studiens genomförande, forskning om hur vårdpersonal upplevde skam hos sina patienter med AN. Föreliggande studies syfte var mot bakgrund av detta att bidra till en djupare insyn i hur vårdpersonal upplevde skam hos patienter med AN, vilket undersöktes genom frågeställningen: Hur upplever vårdpersonal skam hos patienter med anorexia nervosa? Utifrån en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats undersöktes frågeställningen genom semistrukturerade intervjuer med sju deltagare. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. I analysen skapades det överordnade temat självförakt och temana: skam mot den anorektiska rösten, skam mot sitt ”jag” och det omöjliga valet mellan skamlojaliteterna, samt sju underteman. Vårdpersonals upplevelse ligger i linje med tidigare studier på patienter, vilka har påvisat att skam spelar en central roll vid AN. Framtida forskning uppmuntras undersöka huruvida psykoedukation om skam samt riktade behandlingsinsatser för skam kan vara hjälpsamt vid behandling av patienter med AN.

Personer som överlevt hjärtstopp, eller som löper stor risk att drabbas av allvarlig ventrikulär arytmi, kan skyddas mot framtida livshotande arytmier med en implanterbar defibrillator (ICD). För att bryta kammartakykardier kan ICD:n avge högvoltschocker från en elektrod i höger kammare. Chockerna upplevs av många som smärtsamma. Många personer som fått en ICD implanterad beskriver ökad oro och ångest. Syftet var att belysa personers upplevelser och erfarenheter av att leva med ICD. Som metod valdes litteraturöversikt. Efter sökning i databaserna PubMed och CINAHL inkluderades 15 kvalitativa intervjustudier publicerade 2009-2018. Dessa analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier; Ett oförutsägbart liv, Ett förändrat liv, Vägen framåt och Trygg trots allt. Dessa kan beskrivas som steg i en trappa. Resultatet i denna litteraturöversikt visade att många beskrev den första tiden efter ICDimplantationen som svår, med smärtor, oro och depression. Livet beskrevs ha blivit förändrat och rädsla för ICD-chocker upplevdes ha stor påverkan i det dagliga livet. Genom självpåtagna begränsningar försökte personerna kontrollera sin situation för att förebygga chocker. De flesta kunde efter en tid acceptera ICD-behandlingen som en del av livet och anpassade sig till situationen. Kategorin Trygg trots allt var inte ett konstant tillstånd, då en upplevd ICD-chock kunde rasera tryggheten och föra processen bakåt. Slutsatsen var att det mesta som berättades berörde chocken, hur den kändes, rädsla för chock, vad som kan utlösa en chock och hur den kan undvikas. ICD-chocken blev något som berörde varje aspekt av livet. Ändå fann många en ny balans där ICD:n blev en del av livet och accepterades som en livvakt. Stöd från vårdpersonal var viktigt för att uppleva trygghet, men ett personcentrerat stöd behöver utvecklas. / Persons who survived sudden cardiac arrest or who are at risk for severe ventricular arrythmias, can be protected from future life-threatening arrythmias by an implantable cardioverter defibrillator (ICD). To terminate ventricular arrythmias, the ICD can deliver high-voltage shocks from an electrode placed in the right ventricle. The shocks are by most people felt to be painful. Many persons who have an ICD implanted, experience increased anxiety and distress. The aim if the study was to illustrate persons’ experiences of living with an ICD The chosen method was a literature review. After searching the databases PubMed and CINAHL, 15 qualitative interview studies, published between 2009 and 2019, were included. These were analyzed with qualitative content analysis and resulted in four categories; An unpredictable life, A changed life, The road ahead and Safe anyway. These categories can be described as four steps. The result of this literature review showed that many described the first period after ICD implantation as difficult, including pain, anxiety and depression. Life was experienced to have changed and fear of ICD-shocks was considered to have great impact on daily life. Through self-imposed restrictions the persons tried to control their situation to prevent shocks. Most persons could by time accept the ICD-treatment as a part of life and adjusted to the situation. The level Safe anyway was not a constant condition as an experience of shock diminished safety and brought the process backward. The conclusion was that most what was narrated concerned the shock, what it felt like, fear of shock, what might trigger a shock and how to avoid it. The ICD shock was something that affected every aspect of life. Still many found a new balance in life where the ICD became an important part of life and was accepted as a body guard. Support from health professionals was important to experience safety but a person-centered support needs to be developed.

SAMMANFATTNING Det senaste årtiondet har antalet utbildningsplatser på kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap successivt ökat på landets högskolor och samtidigt har sjukhusen haft svår att tillsätta vakanta sjukskötersketjänsterna. Studentsalar har implementerats på utvalda vårdavdelningar med både pedagogiska avsikter och med avsikt att skapa platser för de sjuksköterskestuderande vid deras verksamhetsförlagda utbildning. Det var därför intressant att studera hur sjuksköterskor upplevde det fortfarande nya sättet att handleda på. Syftet var att beskriva sjuksköterskor upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter i studentsal på en akutvårdsavdelning. Som metod användes en kvalitativ induktiv intervjustudie. Ansats och design valdes utifrån studiens uppställda syfte. Studiens deltagare rekryterades från två olika kliniker på ett akutsjukhus i Mellansverige. Ett meningsfullt urval tillämpades. Datainsamlingen genomfördes via individuella intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor. All insamlad data transkriberades och meningsbärande enheter bröts ut ur texten för att vidare kondenseras, kodas och kategoriseras. Analysen genomfördes med en manifest innehållsanalys där fyra kategorier och tio subkategorier formulerades under analysprocessen. Resultatet visade att deltagarna hade både positiva och negativa upplevelser av att handleda på studentsal. De stora vinsterna som de handledande sjuksköterskorna poängterade var att handledningen efter införandet av studentsalar upplevdes mer professionell och att handledningsformen skapade en bättre struktur för både handledare och studenter. De negativa aspekterna som framkom handlade ofta om resursbrister i form av t.ex. bemanning och svårigheter att handleda flera studenter samtidigt. Det fanns en ambivalens hos deltagarna gällande handledningsmodellen som i sin tur inte alltid upplevdes som helt klar och tydlig enligt sjuksköterskorna. Handledning i studentsal kan vara en mycket fördelaktig form av handledning förutsatt att alla resurser som krävs för ett lyckat resultat tillhandahålls från verksamheten. Det förefaller vara av stor vikt att behovet av information, tid och resurser tillgodoses redan vid implementering av studentsal som handledningsmodell på en akutvårdsavdelning. / ABSTRACT During the last decade the number of training posts in the bachelor program in nurse education in Sweden has increased. At the same time the Swedish hospitals have had problems filling vacant posts among nursing staff. Student wards have been implemented at several wards on hospitals all around the country with both pedagogical intent and with the intent to create space for the nursing students in their clinical training. Therefore it was interesting to explore how the nurses experienced this new way of providing preceptorship for nursing students during clinical education. The aim was to describe nurses´ experiences of providing preceptorship on a student ward in an emergency care setting. A descriptive design and a qualitative approach was used. The participants were recruited from two clinics at an emergency hospital in a county situated in the middle of Sweden by a purposive sampling method. The data was collected through individual semi-structured interviews conducted with seven registered nurses. All data were transcribed and further analyzed using manifest qualitative content analysis. Four categories and ten sub-categories were identified during the process of analysis. The findings showed that the participants had both positive and negative experiences related to preceptorship in a student ward. The greatest gain of precepting nursing students in a student ward was that the supervision became more structured and felt more professional. Negative aspects that emerged were often referred to as lack of resources such as to few nurses on duty and the struggle of supervising more than one nursing student at the same time. There seemed to be ambivalence among the participants referring to the concept of peer-learning not being entirely explicit, according to the nurses preceptors. Preceptorship on a student ward might be a most beneficial model of supervision provided that all resources needed for a positive outcome are supplied by the hospital management. It seems to be of greate importance that all requirements such as information, time and resources are available for use at the early beginning of implementation.