The aim of this study was to investigate how the role of a coach affects the private life. In order to fulfill the purpose of this study we have used a qualitative method with seven conducted interviews. The questions that where asked in the interviews were in the themes of norms, role and role identity. The collected information from the interviews was transcribed and used in a table and was analyzed through a thematic analysis. This was conducted for the purpose that it would answer the issues of the study. The results showed that different variables, for example the opinions on the private role, the role as a coach, norms, and each individuals relation to the norms, could affect the private life of the coaches. These variables can together with the using of different theories give a picture of the reasons why each individual is affected in the way they are. / Syftet med studien var att undersöka hur idrottsledarrollen påverkar privatlivet. För att besvara syftet använde vi oss av en kvalitativ metod som innefattade sju intervjuer. Frågorna som besvarades under intervjun handlade om normer, roll och rollidentitet. Den insamlade informationen transkriberades och användes sedan i ett tabellschema för att sammanställas med hjälp av en tematisk analys. Detta gjordes för att kunna svara på studiens frågeställningar. Resultatet visade att olika variabler, såsom synen på rollen och sig själv, men även synen på normer och förhållandet till dessa, kan påverka hur individerna påverkas i deras privatliv i åtagandet som idrottsledare. Dessa variabler kan med hjälp av olika teorier ge en fingervisning till vad det är i individen som gör att dem påverkas på det sätt som dem gör.

Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen.

Tässä työssä olen tutkinut Suomen kansan sananparsikirjan (1995) kaikki sananparret. Tarkoitukseni oli selvittää kirjan sananparsien lukumäärä (kvantitatiivinen menetelmä) sekä, miten naista arvostetaan näissä sananparsissa (kvalitatiivinen ja kvantitatiivinen menetelmä rinnakkain). Tutkimuskysymykset ovat: Onko kirjan materiaalissa vähemmän naisista kuin miehistä kertovia sananparsia? Suhtaudutaanko kirjan sananparsissa naiseen useammin kielteisesti kuin myönteisesti? Suhtaudutaanko naimisissa olevaan naiseen positiivisemmin kuin naimattomaan, eli naiseen, joka ei ole naimisissa? Miten naisia kuvataan? Mitä tulokset kertovat naisen arvostuksesta maalaisyhteisössä? Onko kulttuurien välisiä eroja verrattuna aikaisempiin tutkimuksiin? Tutkimukseni mukaan kirjassa on 8555 sananpartta. Näissä mies mainitaan useammin kuin nainen. Naimissa olevaan naiseen suhtaudutaan negatiivisemmin kuin naimattomaan. Kulttuurimallin mukaisessa hierarkiassa, jossa on agraaritalouden sekä kotieläinten hierarkia, naista arvostetaan ja kuvataan vertaamalla häntä hyvään hevoseen, joka on ahkera, hyväluontoinen ja terve. Naisen paikka oli koti ja hänen tuli olla huoneentaulun mukaisesti alamainen miehelle. Naimaton nainen kuvataan kauppatavarana, jonka arvon mies määrää. Hänen hyviä ominaisuuksiaan olivat kauneus, siveys sekä kuuliaisuus ja huonoja ominaisuuksia edellä mainittujen ominaisuuksien puuttuminen tai vastakohdat. Suomalaisissa, ruotsalaisissa ja saksalaisissa tutkimuksissa on likipitäen samanlainen naisen negatiivinen arvostus, mutta esimerkiksi ambomaalaisissa sananlaskuissa naista arvostetaan positiivisesti. Edellä mainitusta tutkimuksesta poiketen äiti on mainittu aineistossa useammin kuin joka toisessa sananparressa neutraalisti. / I detta arbete har jag undersökt Suomen kansan sananparsikirjas samtliga ordstäv. Min avsikt var att ta reda på antalet ordstäv i boken (kvantitativ metod) samt hur kvinnor värderas i dessa ordstäv (kvalitativ och kvantitativ metod parallellt). Mina forskningsfrågor är: Finns det i bokens material färre ordstäv om kvinnor än om män? Ser man mer negativt än positivt på kvinnan i bokens ordstäv? Förhåller man sig mer positivt till gifta kvinnor än ogifta, det vill säga gentemot kvinnor som inte är gifta? Hur beskrivs kvinnor? Vad säger resultaten om värderingen av kvinnor i bondesamhället? Enligt mina resultat så har boken 8555 ordstäv. I dessa nämns mannen oftare än kvinnan. Man förhåller sig mer negativt till gifta kvinnor än de som inte är gifta. Enligt kulturmodellens hierarki, i vilket det finns både agrarsamhällets och husdjurens hierarki, värderas och bedöms kvinnan som en bra häst, som är flitig, har ett bra lynne och är frisk. Kvinnans plats var i hemmet och hon skulle enligt Hustavlan vara underställd mannen. Den ogifta kvinnan beskrivs som en handelsvara, vars värde mannen bestämmer. Hennes goda egenskaper var skönhet, sedlighet samt lyhördhet och dåliga egenskaper motsatsen eller bristen på de ovan nämnda. I finsk, svensk och tysk forskning är det nästan identisk negativ syn på kvinnor (förutom modern), medan det i ordstäv från Ovamboland är en positiv syn på kvinnor. Avvikande från föregående resultat så värderas mamma neutralt i mer än vartannat ordstäv.

Syftet är att undersöka vad som kännetecknar upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar med huvudsakligt fokus på relationer och familjens betydelse. Studien utgår från ett kvalitativt, hermeneutiskt förhållningssätt med tematisk analys gjord på svar från skriftliga intervjuer. Deltagarna bestod av personer med olika erfarenheter av familjehemsplaceringar, dels genom att ha varit placerad, dels tidigare arbetat som familjehemssekreterare. De teman som visade sig känneteckna upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar var familjeliv, känslor och utveckling som till stor del handlar om inställningen hos berörda parter. Detta är faktorer som påverkar dels hur pass lyckad placeringen blir, dels huruvida en relation uppstår mellan familjehemplacerad. Utifrån denna studies resultat kan slutsatsen dras att familjehemsplaceringar är komplext och innefattar många faktorer. I och med att placeringens utfall verkar påverkas av inställningen hos berörda parter är det viktigt att arbeta för att samtliga är positiva till vården, samt att den placerade får hjälp att kunna ta emot vården och känslomässigt ta till sig familjehemmet. / The aim of this study is to examine experiences of placements in foster care, with the main focus on relations and the importance of the foster family. The study is based on the qualitative, hermeneutic approach with a thematic analysis made on the answers of the participants’ written accounts. The par­ticipants consisted of persons with different experiences of foster care, either they had previously been placed in out of home care, or they worked as social workers. The themes that seemed to characterize experiences of placements in foster care was family life, emotions and development, which to a great extend also depended on the attitudes of the parties involved. These are factors which appeared to affect both how successful the placement become, and whether a relationship arises between the foster home and the person placed in foster care. Based on these results it can be concluded that placements in foster care are complex and include various factors. As the placements outcome seems influenced by the attitudes of the parties concerned, it is important to work towards ensuring that all concerned are positive and that the person who is placed receive help, in order to be able to benefit from the care offered from the foster family and emotionally embrace them.

Donald Trump, välkänd affärsman, programledare och numera USA:s 45:e president. Hur lyckades egentligen en man som inte varit i en politisk position tidigare övertyga ett helt land att han har vad som krävs för att styra det? Studien skall ta reda på vilka retoriska begrepp Trump använt sig av under sin valperiod och vilken effekt de har gett. Med en kvalitativ studie och retorisk analys undersöks Donald Trumps tal under the Republican National Convention, 2016. Den retoriska teorin anväands med hjälp av olika former såsom ethos, pathos, logos, ordfigurer och tankefigurer samt troper. En analys av hans användning av retorik och kommunikationsteorier görs för att få en så konkret bild som möjligt av hur Trump talade för att påverka sina väljare. Med hjälp av både videoformat och ett transkript av det valda talet dras slutsatsen att Trump varit en skicklig talare under det valda talet, då han fått med sig många människor till att stå på hans sida. Han för sig som en politiker bör och är tydlig med vad han vill förändra och vad som kommer ske när han blir president. Retoriken är en viktig del inom politiken och det gäller att använda den rätt för att nå ut till så många anhängare som möjligt. Trump har lärt sig av tidigare politiker hur viktigt retoriken är och nu ses han själv använda sig av den för att kunna vinna presidentvalet, trots att hans bakgrund saknar samma politiska erfarenhet som hans motståandare besitter. Trump har genom denna analys bevisats vara en duktig talare och kunnig inom det retoriska fältet. Han talar knappt en enda mening utan ett retoriskt begrepp och tidigt kan retorikens påverkan på hans röstare förstås. Han följer olika presidentiella strukturer och använder sig av de kommunikationsteorierna som presenteras. Trump vill vara en man för folket och lyckas övertyga med argument fyllda med ethos, pathos, logos samt ett bekvämt användande av figurer och troper. Hans framträdande är som en president bör vara. / Donald Trump, wellknown businessman, tv-host and nowadays the 45th president of The United States. How did a man without earlier political position convince a whole country that he had what it takes to rule it? This study will find out what rhetorical concepts Trump has used during his election and what effect it has given. With a qualitative study and a rhetorical analysis the speech made by Donald Trump during the Republican National Convention 2016 was examined. The rhetorical theory is used through different forms such as ethos, pathos, logos, word figures and thought figures as well as tropes. An analysis of his use if rhetoric and communication theories has been made to get an as clear picture as possible of how Trump affected his voters. By using both video format and a transcript of the chosen speech it can be concluded that Trump indeed was a skilled speaker during the chosen speech, which led to many people standing on his side. He acts like a politician should and is clear on what he wants to change and what will happen once he becomes president. Rhetoric is an important part of politics and should be used properly to reach out to as many supporters as possible. Trump has learned from earlier politicians how important rhetoric is and now he can be seen using it himself to win the presidental election, despite his lack of previous political activity and experience that his opponent possesses. Trump had through this analysis proven to be a great speaker and knowledgeble within the rhetorical field. He barely speaks a single sentence without any rhetorical concept and early on, the rhetorical impact on his voters can be understood. He follows different presidential structures and uses the communication theories which are presented. Trump wants to be a man for the people and succeeds to convince with arguments filled with ethos, pathos, logos as well as a comfortable usage of figures and tropes. His performance is as a presidents should be.

Bakgrund: Hamstringsskada är den vanligaste skadan inom elitfotboll och har hög återfallsrisk. I samband med hamstringsskador är arbetet intensivt då spelaren helst ska vara tillbaka snabbt för att bidra till lagets prestation. Rehabiliteringen behöver trots sin intensitet vara av långsiktig karaktär och förhindra att skadan återkommer i framtiden. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av faktorer som påverkar rehabilitering av hamstringsskador hos herrfotbollsspelare i svenska elitfotbollsklubbar. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med deskriptiv design. Ett ändamålsenligt urval gjordes och fem fysioterapeuter inom svensk elitfotboll intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och 19 underkategorier. Kategorierna var fysioterapeutens förutsättningar, spelarens förutsättningar, yttre press, bemötande av spelare och återgångens omständigheter. Med utgångspunkt i fysioterapeuters upplevelser framhålls spelaren, tränaren och den egna kunskapen som de mest betydande faktorerna av rehabiliteringen av hamstringsskador. Slutsats: Upplevelserna kunde kopplas till fysioterapeuten som individ, dess omgivning och beteende. Fysioterapeuterna upplevde att det krävdes anpassning av sitt beteende efter omständigheter i omgivningen för att åstadkomma en lyckosam rehabilitering. Studiens resultat är svårt att generalisera då antalet fysioterapeuter som medverkade i studien var få. / Bakground: Hamstring injury is the most common injury in elite football and has a high re- injury rate. The rehabilitation of hamstring injuries are intense since the player should preferably be back quickly to contribute to the team performance. Despite the intensity of the rehabilitation, it needs to be of a long-term perspective and prevent future re-injury. Aim: To explore physiotherapists’ experiences of factors that affect rehabilitation of hamstring injuries in male football players in Swedish elite football clubs. Method: Qualitative semistructured interview study with descriptive design. A purposive sample of five physiotherapists, working with Swedish elite football were interviewed. The data collection was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in five categories and 19 subcategories. The categories were the physiotherapist’s conditions, the player’s condition, external pressure, approach with the player and the circumstances of the return to play. The physiotherapists’ experienced that the player, the coach and the knowledge of the physiotherapist are the most important factors in rehabilitation of hamstring injuries. Conclusion: Physiotherapists experienced that adaptation of their behavior was required according to the circumstances of the surrounding environment to achieve successfull rehabilitation. The study’s result is difficult to generalize as the number of physiotherapists involved in the study was few.

Mental illness is one of the major public health issues in Europe and one of the biggest challenges Sweden facing is the growing mental illness among people younger than 25 years. Statistics shows that the self-reported mental illness has increased mainly among young women between 18-25 years. The underlying reasons for the increase in mental illness is relatively unknown, more knowledge is required in this field to develop preventive interventions and strategies. The aim of this study was to examine which thoughts young women have about the future and how those are perceived to affect their mental health. A qualitative approach with semi-structured interviews have been applied. The sample consisted of women who were working or studying and were born between the years 1993-1996. Altogether six individual interviews were carried out and data analysis consisted of a manifest content analysis. The result showed that young woman’s thoughts about the future include both individual thoughts and more general thoughts about Sweden and the world. An optimistic attitude towards their own future were evident while a pessimistic attitude towards Sweden and the future of the world emerged. Thoughts of the future in relation to their own future is a contributing factor to why young girls feeling depressed and anxious. / Psykisk ohälsa är ett omfattande folkhälsoproblem i Europa och en av de största utmaningarna Sverige står inför är den växande psykiska ohälsan bland invånare som är yngre än 25 år. Vid granskning av statistik framgår det att den självrapporterade psykiska ohälsan främst har ökat bland tjejer i åldrarna 18-25 år. Bakomliggande motiv till den ökade ohälsan är relativt okänd, mer kunskap krävs inom området för att kunna utveckla förebyggande åtgärder och strategier. Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar unga tjejer har om framtiden och hur dessa upplevs påverka deras psykiska hälsa. För att genomföra studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer tillämpats. Urvalet bestod av arbetande och studerande tjejer födda mellan åren 1993-1996. Sammanlagt genomfördes sex enskilda intervjuer och dataanalysen utgjordes av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att unga tjejers framtidstankar utgörs av både individuella tankar och mer övergripande tankar som inkluderar Sverige och världen. En optimistisk inställning till den egna framtiden framfördes samtidigt som en pessimistisk inställning till Sverige och världens framtid framkom. Framtidstankar i förhållande till den egna framtiden är en bidragande faktor till att unga tjejer känner sig oroliga, nedstämda och ångestfyllda.

Delaktighet är viktig för patientens livskvalité, självkänsla, egenmakt samt känsla av kontroll och inflytande. Patienter inom rättspsykiatrisk vård har en minskad autonomi till följd av de begränsningar som tvångslagarna innebär. Forskning samt litteratur kring patienters delaktighet i den rättspsykiatriska vården är bristfällig och behöver utforskas vidare. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor upplever att patienters delaktighet möjliggörs inom den rättspsykiatriska vården. Studien har en omvårdnadsvetenskaplig utgångspunkt och kvalitativa intervjuer med nio sjuksköterskor från rättspsykiatriska avdelningar i södra Sverige har genomförts. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplever att delaktighet är en viktig del i omvårdnaden men att personal och patienter ibland ser olika på begreppet. Delaktigheten finns hela tiden med i arbetet med patienterna men den kan skifta beroende på vilket brott patienten vårdas för dock finns det en framtidstro om att den rättspsykiatriska vården ska fortsätta att utvecklas och att vården i framtiden kommer att bli ännu mer individanpassad. ”Vi försöker” blev det övergripande temat som visar att sjuksköterskorna försöker att få patienterna delaktiga i den rättspsykiatriska vården. / Participation is important for the patient's quality of life, self-esteem and sense of control and influence. Patients in forensic psychiatric care have reduced autonomy as a result of the constraints imposed by the compulsion laws. Research and literature on patient participation in forensic psychiatric care are inadequate and need further research. The purpose of the study was to highlight how nurses experience patient participation in forensic psychiatric care. The study has a nursing science starting point and qualitative interviews with nine nurses from forensic psychiatric departments in southern Sweden have been carried out. The results show that nurses feel that participation is an important part of the nursing, but that staff and patients sometimes view the concept differently. Participation is always included in the work with patients, but it may change depending on the custody of the patient, however, there is a belief that the forensic psychiatric care will continue to develop and that future care will be even more individualized.” We are trying” became the overall theme and shows that nurses try to get patients involved in forensic psychiatric care.

I denna studie fokuseras ledarskapets påverkan på generation Z:s arbetsmotivation. Denna generation börjar etablera sig på arbetsmarknaden, vilket betyder att ledarskapet inom organisationer påverkas. Därför undersöker jag i denna studie hur man som ledare kan motivera generation Z på bra vis. Med intervjuer som primärdata är syftet med studien att undersöka grunden till arbetsmotivation, både ur generation Z:s perspektiv samt ur ett ledarskapsperspektiv. Den empiriska studien kommer sedan att analyseras utifrån grundad teori, där Gioias metodologi tillämpas. Här genereras teori där även existerande teori används för att stärka, bekräfta och skapa nya hypoteser utifrån den aktuella forskningen.

Omvårdnadspersonalen, såsom undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten utför ett viktigt uppdrag ändå debatteras det på sociala medier att samma yrkesgrupp flyr sina uppdrag på grund av låg lön, obekväma arbetstider samt dålig status. Det är därför av intresse att belysa faktorer som omvårdnadspersonal finner vara av vikt för att vilja stanna kvar och utvecklas inom hemtjänsten. Syftet med uppsatsen är att finna de nyckelfaktorer som får hemtjänstens omvårdnadspersonal i kommunal verksamhet att välja stanna kvar inom sin yrkesprofession. Författarna valde att använda sig av semistrukturerade intervjuer för att finna faktorer som omvårdnadspersonalen uppger främja ett hållbart yrkesliv. Tio omvårdnadspersonal inom kommunal hemtjänst intervjuades. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav fyra kategorier, arbetsmiljö, kommunikation, organisatoriska faktorer och status. Arbetsmiljön omfattar fysiska och psykosociala aspekter. Kommunikation handlar om interaktion och samspel mellan verksamhetens professioner samt omsorgstagaren. Organisatoriska faktorer innefattar arbetsverktyg, ekonomi och kompetens. Sista kategorin är status och handlar om medias påverkan och värderingar. Samverkan, delaktighet, kommunikation mellan professionerna inom verksamheten samt möjligheten att påverka utförandet av sina arbetsuppgifter och arbetstider likväl att det sker en kontinuerlig kompetensutveckling inom ramen för yrkesutövningen är positiva faktorer för att stanna kvar i sin yrkesutövning