Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap definierar och hanterar kontroversiella frågor i sin undervisning. Däri ingår både hur lärarna själva väljer att ta upp kontroversiella frågor samt hur de hanterar situationer där elever uttrycker sig på kontroversiella sätt. Sammanlagt intervjuades elva gymnasielärare i samhällskunskap och analysen ledde fram till två teman: Definition och Hantering. I korthet påvisade resultatet att både definition och hantering till stor del är beroende av den kontext som lärarna infinner sig i. Lärarna beskrev vidare att de hade olika strategier för att hantera kontroversiella frågor i sitt klassrum. Lärarna beskrev också att de hade olika metoder som de använde sig av för att undervisa om kontroversiella frågor, där diskussioner som med hjälp av tidigare forskning kunde kategoriseras i vissa fall som deliberativa. Vidare lyfte lärarna både positiva och negativa aspekter av att ta upp kontroversiella frågor i sin undervisning och de ansåg att det krävdes specifika förmågor och kunskaper av dem som lärare för att kunna hantera dessa frågor. Lärarexamen sågs av de flesta lärare som icke stödjande, medan kollegor främst var det som lärarna upplevde som mest givande att få stöttning av när de skulle hantera kontroversiella frågor. Resultatet i denna studie överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen kring ämnet, med den enda stora olikheten att även yttre kontext påpekades av lärarna i denna studie som viktigt, vilket tidigare forskning inte lagt lika stort fokus på. / The aim of this study is to investigate how secondary social studies teachers define and deal with controversial questions in their teaching. This includes both how the teachers themselves choose to raise controversial issues and how they handle situations where students express themselves in controversial ways. In total, eleven high school social studies teachers were interviewed and the analysis led to two themes: Definition and Handling. In short, the results showed that both definition and handling are largely dependent on the context in which the teachers find themselves. The teachers further described that they had different strategies for handling controversial issues in their classroom. The teachers also described that they had different methods that they used to teach about controversial issues, where discussions that, with the help of previous research, could be categorized as deliberative in some cases. Furthermore, the teachers highlighted both positive and negative aspects of raising controversial issues in their teaching and they felt that specific abilities and knowledge were required of them as teachers to be able to deal with these issues. The education the teacher had received were seen by most teachers as not supportive, while colleagues were mainly what the teachers experienced as the most rewarding to get support from when dealing with controversial questions. The results in this study are largely consistent with the previous research on the subject, with the only major difference being that external context was also pointed out by the teachers in this study as important, which previous research did not focus on as much.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver högläsning och dialogisk högläsning i klassrummet och hur de anser att det kan påverka elevers språkutveckling. Syftet är även att ta reda på hur lärare arbetar med högläsning och dialogisk högläsning samt dess möjligheter och utmaningar. Studien är genomförd med en kvalitativ metod där semistrukturerande intervjuer genomförts. Respondenterna i studien utgörs av fem behöriga grundlärare som arbetar i årskurserna F-3. Studiens resultat visar att samtliga lärare uppfattar att högläsning och dialogisk högläsning har en positiv effekt på elevers språkutveckling, bland annat på ordförrådet och deras förmåga att uttrycka sig. Studien baseras teoretiskt på det sociokulturella perspektivet med ett särskilt fokus på den proximala utvecklingszonen. / The purpose of this study is to find out how teachers describe reading aloud and dialogic reading in the classroom and how they believe it can affect students' language development. The purpose is also to find out how teachers work with reading aloud and dialogic reading, as well as its opportunities and challenges. The study was carried out using a qualitative method where semi-structured interviews were made. The respondents in the study are five qualified primary teachers who work in grades F-3. The results show that all teachers perceive that reading aloud and dialogic reading have a positive effect on students' language development, including vocabulary and their ability to express themselves. The study is theoretically based on the sociocultural perspective with a particular focus on the proximal development zone.

Background: Sexual health is a fundamental determinant of health and wellbeing. Sexual interventions need to meet the same standard as any other health issues. Nurses have a responsibility to give patients holistic care and promote health. Helen Erickson’s Modeling and Role Modeling theory describe five goals that nurses can use to provide safe care for patients.  Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of conversations with patients about sexual health.  Method: Qualitative literature review with a deductive approach. 13 articles were analyzed in relation to Erickson’s theory.  Results: The results were categorized by Erickson's five goals: build trust, promote positive orientation, promote patient’s control, promote and affirm patient’s strengths, and set mutual goals that are health-directed. Within these were subcategories outlining reasons why nurses avoid conversations about sexual health with patients, which included patient’s age or gender, nurses’ discomfort, lack of time or education, as well as uncertainty of whose responsibility it is to have sexual health discussions.  Conclusion: There are many different factors that inhibit the nurse from initiating conversations about sexual health with patients, and the nurse needs to be aware of these factors to avoid them and have health-promoting conversations with patients. / Bakgrund: Sexuell hälsa innebär ett grundläggande behov av hälsa och välbefinnande, och sexuella interventioner bör uppfylla samma standard som alla andra hälsoproblem. Sjuksköterskor har ett ansvar att ge patienter holistisk vård för att främja hälsa. Helen Ericksons Modeling and Role Modeling teori beskriver fem mål som sjuksköterskor kan använda sig av för att bedriva god och säker vård.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av samtal kring sexuell hälsa med patienter.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats. 13 artiklar analyserades i förhållande till Ericksons teori.  Resultat: Resultatet kategoriserades enligt Ericksons fem mål: bygga tillit, främja positiv livssyn, främja patientens kontroll, främja och bekräfta patientens styrkor, samt att sätta gemensamma mål som är hälsoinriktade. Inom dessa mål framkom underkategorier som förklarar varför sjuksköterskor undviker samtal om sexuell hälsa med patienter. Dessa underkategorier tog upp anledningar såsom patientens ålder eller kön, sjuksköterskans bekvämlighet, tid- eller kunskapsbrist samt frågeställning om vems ansvar det är att diskutera sexuell hälsa.  Slutsats: Det finns olika faktorer som hindrar sjuksköterskan från att inleda samtal om sexuell hälsa med sina patienter, och sjuksköterskan behöver vara medveten om dessa faktorer för att kunna undvika dem och ha hälsofrämjande samtal med patienter.

Bakgrund: Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården behöver hållas uppdaterad inom den medicinska och omvårdnadens utveckling. Detta då sjuksköterskans arbete inom ambulanssjukvården är ett omväxlande arbete, där varje dag är olik. Den komplexa vård och arbetsmiljön ställer därmed höga krav på både den enskilda sjuksköterskan, och på ambulansteamet. Detta då de ibland träffar på svårt sjuka patienter och ytterligare resurser behövs på plats för att lösa varierande situationer, något som även kan orsaka stress. Problemformulering: Att ställas inför en kritiskt sjuk patient och inse att ytterligare resurser krävs, är realitet för samtliga sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Att behöva vänta på assistans och samtidigt vårda en kritiskt sjuk patient är något som kan bygga på ytterligare stressfaktorer hos sjuksköterskorna. Då det är begränsat med forskning inom området, genomfördes denna studie. Syfte: Sjuksköterskans upplevelse av att invänta assistans med en kritiskt sjuk patient, inom ambulanssjukvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer hölls med åtta sjuksköterskor. Deltagarna kom från tre olika ambulansområden inom Västra Götalandsregionen. Ambulansområdena var belagda i storstad, mindre stad och landsbygd. Intervjuerna analyserades med kvalitativ induktiv ansats. Resultat: Analys av upplevelsen att invänta assistans resulterade i tre kategorier, i form av “behov av kontroll”, “känna sig otillräcklig” och “känna sig otrygg”. Diskussion: Sjuksköterska inom ambulanssjukvården ställs inför känslomässiga utmaningar i väntan på assistans, med en kritisk sjukpatient. Känslan att vara otrygg och otillräcklig skapar en hög stress, som resulterar i att sjuksköterskan vill göra så mycket som möjligt för patienten, även om allt inte kan göras. Sjuksköterskan löper risk att drabbas av psykisk ohälsa, ångest och PTSD. / Background: Nurses in ambulance healthcare need to be kept up-to-date in medical and nursing developments. This is because the nurse's work in ambulance healthcare is varied work, where every day is different. The complex care and work environment therefore place high demands on both the individual nurse, but also on the ambulance team. This is because they sometimes encounter seriously ill patients and additional resources are needed on site to resolve varying situations, something that can also cause stress.  Problem formulation: Being faced with a critically ill patient and realizing that additional resources are required is a reality for all nurses in ambulance healthcare. Having to wait for assistance and at the same time care for a critically ill patient is something that can build on additional stress factors for the nurses. As there is limited research in the area, this study was conducted.  Purpose: The nurse's experience of waiting for assistance with a critically ill patient, within the ambulance service.  Method: Semi-structured interviews were held with eight nurses. The participants came from three different ambulance areas within the Västra Götaland region. The ambulance areas were covered in big cities, smaller cities, and rural areas. The interviews were analysed using a qualitative inductive approach.  Results: Analysis of the experience of waiting for assistance resulted in three categories, in the form of "need for control", "feeling inadequate" and "feeling insecure". Discussion: Nurses in the ambulance service face emotional challenges while waiting for assistance, with a critically ill patient. The feeling of being unsafe and inadequate creates a high stress, which results in the nurse wanting to do as much as possible for the patient, even if everything cannot be done. The nurse is at risk of mental illness, anxiety, and PTSD.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska, bisexuella, trans- och queerpersoner med svåra erfarenheter av barnafödande har upplevt bemötandet i den reproduktiva vården. Vidare var syftet att undersöka vilka farhågor de hade kring bemötandet inför mötet med vården. Tidigare forskning visar att denna grupp är särskilt sårbar, vilket gör det viktigt att uppmärksamma hur denna grupp upplever och påverkas av bemötandet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med 20 personer i åldern 28 till 40 år, både födande och ickefödande föräldrar, som alla hade svåra erfarenheter av barnafödande. Deras berättelser bearbetades sedan med hjälp av tematisk analys.  Analysen mynnade ut i sex teman som beskriver de farhågor som deltagarna hade kring graviditet och förlossning, samt hur de upplevde bemötandet i vården; Farhågor kring ett bristande bemötande, Erfarenheter av ett hetero- och cisnormativt bemötande, Osynliggjord som ickefödande förälder, Behandlad som en kropp, En stressad och otillräcklig vårdapparat och Ett professionellt bemötande. Deltagarnas vittnesmål går i linje med både svensk och internationell forskning, samtidigt som det framkommer att denna grupp riskerar att utsättas för flera lager av bristfälligt bemötande, som bidrar till minoritetsstress och utgör en riskfaktor för en negativ förlossningsupplevelse och förlossningsrelaterad psykisk ohälsa.

Bakgrund: Allt fler människor är i behov av livsstilsförändringar. Människor sitter allt mer stilla och har osunda kostvanor vilket kan resultera i olika sjukdomar. Även användning av tobak, rökning och överdriven alkoholkonsumtion kan leda till ohälsa. Arbetet med livsstilsförändringar är viktigt för både distriktssköterskor och patienter. I det hälsofrämjande arbetet kan hälsorisker upptäckas. Distriktssköterskor ska främja god hälsa genom att förmedla och uppmuntra till goda levnadsvanor hos patienter. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar inom hälsocentralen. Metod: Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med induktiv ansats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fem stycken distriktssköterskor på tre olika hälsocentraler. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att covid-19 pandemin har påverkat arbetet med livsstilsförändringar, Att i samråd med patienten motivera till livsstilsförändringar, Att vilja ha fler förutsättningar för att kunna arbeta med livsstilsförändringar och Att ha ett givande arbete trots utmaningar. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheter var att allt fler patienter hade fått fler symtom på sjukdom under covid-19 pandemin och att hälsocentralerna hade prioriterat vilka som fått komma på besök. Distriktssköterskor ville ha bättre förutsättningar för att kunna arbeta med livsstilsförändringar. Detta genom att få mer tid, mer utbildningar och det material som behövdes till exempel blodtrycksmanschetter. Trots att arbetet med livsstilsförändringar kunde vara utmanande trivdes distriktssköterskor med sitt arbete.

Syfte: Att undersöka kvinnors erfarenhet av könsstympning och vilken påverkan det har på deras hälsa med fokus på den perinatala och sexuella hälsan. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio kvinnor som genomgått könsstympning grad I-III deltog. Intervjuerna var semistrukturerade intervjuer och genomfördes på Zoom. Intervjuerna spelades in med mobiltelefoner och sedan transkriberades och analyserades med innehållsanalys på manifest nivå. Resultat: Det utvecklades fyra kategorier och 10 subkategorier. Könsstympning påverkade perinatala och sexuella hälsan i flera avseende i form av flera olika komplikationer så som smärta vid själva ingreppet, men också vid samlag, problem med menstruation och problem under graviditet och förlossning. Kvinnorna blev ofta dåligt bemötta när de sökte vård och märkte att det fanns kunskapsluckor hos barnmorskor. Psykiska hälsan påverkades då kvinnorna hade en känsla av att vara annorlunda och att de blivit bestulna på en kroppsdel som de sörjde. Flera kvinnor hade genomgått rekonstruktion och rekommenderade andra att genomföra det.  Slutsats: Kvinnornas perinatala och sexuella hälsa påverkades negativt av könsstympningen i form av komplikationer. Smärta vid ingreppet, smärta vid samlag som påverkade samlivet och därmed sexuella hälsan negativt. Komplikationer under graviditet och förlossning med upprepade urinvägsinfektioner, stora bristningar och klipp i underlivet. Det dåliga bemötandet samt kunskapsluckan hos barnmorskorna upplevdes som jobbig.    Nyckelord: Förlossning, graviditet, kvalitativ metod, perinatal hälsa och sexuell hälsa / Aim: To examine women's experience of female genital mutilation and the impact it has on their health with a focus on perinatal and sexual health. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Ten women who underwent genital mutilation grade I-III participated. The interviews were semi-structured interviews and were conducted on Zoom. The interviews were recorded with mobile phones and then transcribed and analyzed using manifest level content analysis. Results: Four categories and 10 subcategories were developed. Female genital mutilation affected perinatal and sexual health in several aspects in the form of several different complications such as pain during the procedure itself, but also during intercourse, problems with menstruation and problems during pregnancy and childbirth. The women were often treated poorly when they sought care and noticed that there were gaps in knowledge among midwives. Mental health was affected as the women had a feeling of being different and that they had been robbed of a body part that they mourned. Several women had undergone reconstruction and recommended others to undergo it. Conclusions: The women's health was negatively affected by female genital mutilation in the form of complications. Pain during the procedure, pain during intercourse that negatively affected marriage life and thus sexual health. Complications during pregnancy and childbirth with repeated urinary tract infections, large ruptures and cuts in the female genital. The poor treatment and lack of knowledge among the midwives was perceived as troublesome   Keywords: Childbirth, pregnancy, perinatal health, qualitative method and sexual health

Ofrivillig ensamhet hos äldre är ett problem som kan orsaka ohälsa, lidande och öka risken att dö i förtid. I hemsjukvården möter distriktssköterskan ofta patienter som erfar ofrivillig ensamhet. Vårdpersonal kan genom sitt bemötande orsaka känslor av ensamhet hos dem de vårdar. Genom att beskriva fenomenet ur distriktssköterskans perspektiv förväntas kunskapen öka, vilket i sin tur kan leda till att patienterna får en bättre vård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av mötet med äldre patienter inom hemsjukvård som erfar ofrivillig ensamhet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex distriktssköterskor i hemsjukvården. Materialet tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatet presenteras utifrån kategorierna: Det ofrivilliga lidandet, Känslors betydelse och Nycklar till det vårdande mötet. Distriktssköterskornas möte med ofrivilligt ensamma patienter väcker känslor som får dem att vilja hjälpa den äldre människan bakom ensamheten. Samtalet har stor betydelse i mötet med ofrivilligt ensamma äldre och kan lindra deras lidande. Öppenhet, kunskap och att se hela människan är viktigt i uppbyggnaden av relationen. Distriktssköterskorna upplever svårigheter i mötet med äldre ofrivilligt ensamma patienter och att dessa människor får för lite hjälp och behöver mer stöd. Slutsatserna är att avsaknad av egenskaper som lyhördhet, öppenhet och respekt hindrar vårdaren att få tillgång till patientens livsvärld och kunna vara vårdande. För att hjälpa ofrivilligt ensamma patienter är tiden, samtalet och kunskap avgörande i det vårdande mötet. / Involuntary loneliness in elderly people is a problem that can cause ill health, suffering and increase the risk of premature death. In home health care, the district nurse often encounters patients who experience involuntary loneliness. Nursing staff can, through their treatment, cause feelings of loneliness in those they care for. By describing the phenomenon from the district nurse's perspective, knowledge is expected to increase, which in turn can lead to patients receiving better care. The purpose of the study was to describe the district nurse's experience of the meeting with elderly patients in home health care who experience involuntary loneliness. The study was conducted through semi-structured interviews with six district nurses in home health care. The material was interpreted using qualitative content analysis with an inductive approach. The results are presented based on the categories: Involuntary suffering, The importance of feelings and Keys to the caring encounter. The district nurses' meeting with involuntarily lonely patients arouses emotions that make them want to help the elderly person behind the loneliness. The conversation is of great importance in the meeting with involuntarily lonely elderly people and can alleviate their suffering. Openness, knowledge and seeing the whole person are important in building the relationship. The district nurses experience difficulties in meeting elderly patients who are involuntarily alone and that these people receive too little help and need more support. The conclusions are that a lack of qualities such as responsiveness, openness and respect prevents the carer from gaining access to the patient's life world and being able to care. To help involuntarily lonely patients, time, conversation and knowledge are crucial in the caring encounter.nsamma patienter är tiden, samtalet och kunskap avgörande i det vårdande mötet.

Det finns idag en rad exempel på branscher där ett nytt företag förändrat hur kärnverksamheten genomförs. Detta har skett genom implementation av teknologi i en traditionell bransch. Mycket har skrivits om hur disruptiva företag verkar, men det finns bristande kunskap kring hur etablerade företag påverkas, och anpassar sin verksamhet. En framträdande skillnad mellan disruptiva och etablerade företag är att det etablerade företaget har ett befintligt nätverk att stödja sig mot. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur företags nätverk påverkas av digitalisering inom industrin till följd av en disruptiv innovatörs etablering i industrin. Studien applicerar ARA-modellen, ekosystem och konceptet tjänstefiering som teoretiskt ramverk. En abduktiv forskningsansats appliceras, med en kvalitativ metod och fallstudie som forskningsstrategi. Fordonsindustrin väljs ut som en lämplig bransch att genomföra studien i, och Volvo som fallföretag. Det empiriska materialet består av sexton semistrukturerade intervjuer och sekundärdata. Intervjuerna har genomförts dels hos fallföretaget, dels med informanter i fallföretagets nätverk, vilket analyseras med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat identifierade tre teman: digitalisering, samarbete och en fysisk och digital syntes. Studiens slutsatser är att konkurrensfördelar erhålls genom samarbete, där gemensamma resurser leder till ökad effektivitet. Konfigureringen av nya aktörsroller inom företaget möjliggör denna process. Digitalisering och tjänstefiering har påvisats vara ömsesidigt förstärkande processer, som sammantaget främjar implementationen av ett ekosystem. Inom hela processen är den disruptiva innovatören en drivande part. / There are several examples today of industries where a new company has changed how the core business is conducted. This has consistently occurred through implementation of technology in an otherwise traditional industry. Much has been written on how disruptive companies operate, but there is a lack of knowledge concerning how established companies are affected and adapt their operations. A prominent difference between the disruptive and the established companies is that the established companies have an existing network to rely on. The purpose of this study is to increase the understanding of how a company’s network is affected by digitalization within the industry as a result of a disruptive innovator’s establishment in the industry. The study applies the ARA-model, ecosystem and the concept of servitization as a theoretical framework. An abductive research approach is applied, with a qualitative method and case study as its research strategy. The automotive industry is chosen as a suitable industry for the study, and Volvo is chosen as the case company. The empirical material consists of sixteen semi-structured interviews and secondary data. The interviews were conducted both at the case company and with informants in the case company’s network, which is analyzed using thematic analysis. The study’s findings identified three themes: digitalization, collaboration, and a physical and digital synthesis. The conclusions of the study is that competitive advantages are acquired through collaboration, where shared resources lead to an increased efficiency. The configuration of new actor roles makes this process possible. Digitalization and servitization has shown to be mutually reinforcing processes that collectively promote the implementation of an ecosystem. Through the entire process, the disruptive innovator is a driving force.

Studiens syfte är att studera lärares uppfattningar om betydelsen av dialogisk högläsning för elevers språkutveckling samt hur de tillämpar metoden i praktiken. En kvalitativ metod används i form av semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar på grundskolans årskurser F-3. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då teorin beskrivs som en social och interaktiv process mellan människor där människorna konstruerar sina kunskaper tillsammans. Resultatet visar att lärare anser att dialogisk högläsning är viktigt för elevers språkutveckling då det medför många positiva fördelar, exempelvis träning av elevernas arbetsminne och ökning av deras ordförråd genom verbalt uttryckande. De arbetar olika under lektionens gång. Några av lärarna arbetar med kooperativ lärande vilket innebär att man arbetar i par/ grupp, medan andra jobbar mer med uppgifter kopplat till boken. En utmaning som de flesta lärare uppgav med dialogisk högläsning är att det kan bli för uttjatat om man har dialogisk högläsning för ofta och svårt att få med alla elever i samtalen. / The purpose of the study is to examine teachers' perceptions of the importance of dialogic reading for students' language development, as well as how they apply the method in practice. A qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with teachers working in grades F-3 in primary school. The sociocultural perspective underlies the study as the theory describes a social and interactive process between people where people construct their knowledge together. The results show that teachers consider dialogic reading important for students' language development as it brings many positive benefits, for instans training students' working memory and increasing their vocabulary through verbal expression. They work differently during the lesson. Some teachers work with cooperative learning, which means working in pairs/groups, while others work more with tasks related to the book. A challenge that most teachers mentioned with dialogic reading is that it can become too repetitive if used too often and it can be difficult to engage all students in the conversation.