Det är en brist på sjuksköterskor och det råder en hög personalomsättning i vården. Sjuksköterskan har en arbetsledande roll för omvårdnaden och för teamet, där det inom den geriatriska vården är fokus på teamarbetet. Nyexaminerade sjuksköterskor har behov av stöd i form av till exempel mentorskap för att landa i sin roll. Det råder ett gap mellan att gå från att vara student till att vara sjuksköterska och arbetsledare, nyexaminerade sjuksköterskor behöver snabbt landa i sin roll och behöver stöd för att göra det. Syftet med denna studie var att undersöka hur nyexaminerade sjuksköterskor med 6-18månaders erfarenhet upplever sin arbetsledande roll och behov av stöd för att landa i den arbetsledande rollen. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 10 informanter från 4 olika vårdavdelningar inom geriatrik. Intervjuerna transkriberades och analyserades, kodades och kategoriserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 3 huvudkategorier; Att samverka med teamet vilket berörde samarbete och kommunikation, Att lära av andra vilket handlade om hjälp och stöd samt Att leda kollegor vilket tog upp relationer och ledarskapet. Slutsatsen blev att sjuksköterskans arbetsledande roll är komplex och ibland otydlig, där behövs stöd från både kollegor och chef. Rollen är något som växer fram över tid, mer erfarenhet och personlig utveckling. / There is a shortage of nurses and a high staff turnover in healthcare. The nurse has a leading role for nursing care and for the team, and in geriatric care teamwork is the focus. Newly graduated nurses need support in the form of, for example, mentoring to land in their role. There is a gap between going from being a student to being a nurse and supervisor, newly graduated nurses need to quickly land in their role and need support. The purpose with this study was to investigate how newly graduated nurses with 6-18 months' experience their managerial role and the need for support to land in the managerial role. As a method qualitative approach was used with semi-structured interviews with 10 informants from 4 different care departments within geriatrics. The analysis resulted in 3 main categories; Collaborating with the team which concerned cooperation and communication, Learning from others which dealt with help and support and Leading colleagues which addressed relationships and leadership. The conclusion is that the nurse's managerial role is complex and sometimes unclear, where support is needed from both colleagues and manager. The role is something that develops over time, more experience and personal development.

Syftet med studien är att ta reda på vilka strategier lärare använder för att främja nyanlända elevers svenska språkutveckling i svenskundervisningen samt vilka utmaningar de möter på vägen. För att uppnå detta har empiriskt material samlats in och undersökts efter förslaget om ett kvalitativt förhållningssätt till semistrukturerade intervjuer av Bryman (2018). Studien bygger på sociokulturell teori, som utgår från att elever lär sig genom interaktion och kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärarna är överens om att det är viktigt med en varierad undervisning och varierat material för att möta elevernas individuella behov och förutsättningar. Resultatet av analysen visar att samarbete mellan lärare, studievägledare och speciallärare är av stor vikt för att hjälpa eleverna lyckas i skolan. Detta samarbete kan bidra till att skapa en mer stödjande och sammanhållen lärandemiljö för eleverna. Det har visat sig att de förkunskaper och erfarenheter som eleverna bär med sig i form av exempelvis familjebakgrund och relation till sitt modersmål är några av de faktorer som påverkar språkutvecklingen. Dessutom är ett gott samarbete mellan hem och skola viktigt för att eleverna ska kunna följas upp och utvecklas. / The aim of this study is to find out which strategies and methods teachers use to promote newly arrived students' Swedish language development in Swedish education. To achieve this, empirical material has been collected and investigated following the suggestion of a qualitative approach to semi-structured interviews by Bryman (2018). The study is based on sociocultural theory, which explains how students stipulates that learn through interaction and communication with others. Based om the study’s results, the conclusion is that teachers agree that it is important to have varied teaching methods and materials to meet the individual needs and conditions of students. The analysis of the results shows that collaboration between teachers, study counselors, and special education teachers is crucial in helping students succeed in school. This collaboration can contribute to creating a more supportive and cohesive learning environment for students. It has been shown that the prior knowledge and experiences that students bring with them, such as family background and relationship to their mother tongue, are some of the factors that impact language development. Furthermore, a good collaboration between home and school is also important for students to be able to be followed up and develop.

Sammanfattning: E-hälsa och digitala arbetssätt är ett växande område som fyller en viktig funktion inom hälso-och sjukvården. Digitala arbetssätt som integreras i hälso- och vården kan ge en ökad tillgänglighet till vårdkontakt och innebära möjligheter för en mer individualiserad vård samt kan innebära en mer kostnadseffektiv vård. För att implementera digitala arbetssätt på ett lyckat sätt så behöver personalen anpassa sig till den nya tekniken, en övergång som kräver såväl samarbete som god integrering av de digitala verktyg som införs. Mer kunskap behövs om användarna, till exempel hälso-och sjukvårdspersonalens perspektiv vid integrering av digitala vårdplattformar. Syfte: Att undersöka psykologers upplevelser av den digitala plattformen Stöd och behandling (SOB). Metod: Kvalitativ analys av individuella intervjuer (n=8) som genomfördes över Zoom. Intervjuguiden innefattade tio frågor och intervjuerna varade i mellan 30-50 minuter. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Samtliga informanter var Legitimerade Psykologer mellan 30-59 år gamla med en medelålder på 40 år. Informanterna rekryterades via ett nätverk för psykologer på Facebook och enbart kvinnor deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i två teman, tre kategorier och flera underkategorier som beskriver psykologers upplevelser av plattformen Stöd och behandling. Det första temat var ”Ökade krav” och det andra ”Potential för ökade möjligheter till jämlik vård”. Flera av informanterna menar att det är svårare för vissa patienter att ta till sig behandling digitalt via Stöd och behandling.Informanterna själva beskriver å ena sidan ökad frihet, effektivitet och flexibilitet, å andra sidan ökade krav, inte minst på egna tekniska färdigheter. Vidare diskuterades plattformens potential att bidra till en mer tillgänglig och jämlik vård. Slutsatser: Informanterna beskriver att det finns fördelar med digital behandling som kan vara gynnsamma för hälso-och sjukvården i framtiden. Men det finns också nackdelar, exempelvis svårigheter för vissa grupper att ta till sig behandling via Stöd och behandling och liknande plattformar. Ytterligare svårigheter som diskuterats är hur implementeringen ska gå till vid införandet av en digital lösning. / ABSTRACT Introduction: E-health and digital interventions are a growing area that fulfills an important function in health care. Digital interventions that are integrated into routine can provide increased accessibility to healthcare and provide opportunities for more individualized care and can mean more cost-effective care. To implement digital ways of working successfully, staff need to adapt to the new technology, a transition that requires both collaboration and good integration of the digital tools that are introduced. More knowledge is needed about users' perspectives when integrating and using digital healthcare platforms. Purpose: To investigate Psychologists' perceptions of the digital platform Support and treatment. Method: Qualitative analysis of individual interviews (n=8) conducted over Zoom. The interview guide included ten questions and the interviews lasted between 30-50 minutes. The material was then analyzed with qualitative content analysis. All informants were Licensed psychologists with an average age of 40 years (30-59 years old) and only women participated in the study. The informants were recruited through a network for psychologists on Facebook. Results: The analysis resulted in two themes, three categories and several subcategories that describe psychologists' experiences of the platform Support and treatment. The first theme was "Increased demands" and the second "Potential for increased opportunities for equal care". Several of the informants believed that it is more difficult for some patients to access treatment digitally via SOB. The informants themselves described on the one hand increased freedom, efficiency, and flexibility, on the other hand increased demands, not least regarding the staff´s technical skills. Furthermore, the platform's potential to contribute to more accessible and equal care was discussed. Conclusion: The informants describe that there are advantages to digital treatment that can be beneficial for health care in the future. But there are also disadvantages, for example difficulties for certain patients to adopt treatment via Support and Treatment and similar platforms. Further difficulties that were discussed were implementation strategies when introducing a digital solution.

Introduktion: En främre korsbandsskada är en vanlig idrottsskada där många efter rehabiliteringen inte återgår till sin tidigare aktivitetsnivå. Förutom nedsatt knäfunktion kan många faktorer spela in i valet att återgå eller inte exempelvis motivation, rädsla och identitetsförlust. Studiens syfte var att utforska fysioterapeuters tankar, erfarenheter och rutiner kring psykosocial hälsa hos patienter med en främre korsbandsskada med målet om att återgå till tidigare idrott. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats samt en semistrukturerad intervjuguide. Fem fysioterapeuter som aktivt arbetade med främre korsbandsskador inkluderades. Intervjuerna analyserades utifrån innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i ett tema; Psykosocial hälsa, en gråzon för fysioterapeuter med tre kategorier; Psykosociala faktorer påverkar patientens rehabilitering, En god rehabilitering kräver engagemang och ett helhetsperspektiv, Delad syn på betydelsen av psykosocial hälsa inom rehabilitering. Resultatet visar på en medvetenhet om att en korsbandsskada kan påverka patientens psykosociala hälsa negativt, men hur fysioterapeuterna arbetar med psykosocial hälsa skiljer sig åt. Slutsats: Psykosocial hälsa är en synlig faktor i rehabiliteringen av en främre korsbandsskada och är ett område där fysioterapeuterna saknar rutiner, resurser och tillräcklig kunskap. Det lyfts en delad åsikt hos fysioterapeuterna kring vem som ansvarar för patientens psykosociala hälsa. Den här studien illustrerar en brist på tydlighet kring fysioterapeutens roll vid psykosocial hälsa i rehabiliteringen och kan ligga till grund för framtida forskning.

Med tanke på att mer än hälften av jordens befolkning numera lever i städer och trenden fortsätter stiga, blir det allt viktigare att skapa resilienta städer. Städer som är resilienta är mer motståndskraftiga och mindre känsliga mot störningar. För att rikta fokus mot kommunal planering har inriktning gjorts mot begreppet social-ekologisk resiliens. En stad som är social-ekologiskt resilient kan främja ekosystemtjänster långsiktigt i de störningar urbana miljöer kan utsättas för. Ekosystemtjänster är beroende av biologisk mångfald och för att inte göra avkall på biologisk mångfald är det viktigt att markanvändningen planeras väl. I studiens teoretiska referensram beskrivs därför sex strategier som kan användas inom kommunal planering för att främja social-ekologisk resiliens. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunalt planeringsarbete ser ut för social-ekologisk resiliens i dagsläget samt vilka likheter och skillnader som finns kopplat till experters utlåtanden och studiens teoretiska referensram. Målet är att redogöra för denna skillnad och hur det skiljer sig för att synliggöra vad som behöver förbättras på kommunal nivå för att främja social-ekologisk resiliens. Metoden för att ta reda på det var i form av kvalitativa intervjuer av experter samt kommunala planerare från tre av Sveriges största kommuner: Stockholm, Göteborg och Uppsala. Till de kommunala intervjuerna gjordes även en kompletterande innehållsanalys av de tre kommunernas översiktsplaner för att ge ytterligare information där den var bristande i resultatet av intervjuerna. En jämförelse gjordes sedan mellan social-ekologisk resiliens enligt experternas utlåtande, teoretiska referensramen och kommunal planering.  Resultatet visar att kunskap om begreppet social-ekologisk resiliens saknas bland de studerade kommunerna. Alla kommuners planering strävar efter att arbeta för vad Folke (2006) definierar som social-ekologisk resiliens utan att göra det medvetet. Det finns kopplingar till begreppet inom dessa kommuners planering, men används inte aktivt att sträva efter i planeringen. Däremot arbetar samtliga av kommunerna indirekt med strategier för social-ekologisk resiliens med prioritering av de kortsiktiga, rekreativa och hälsofrämjande kvaliteterna för människan. Med grund i den bristande kunskapen och den indirekta planeringen för social-ekologisk resiliens dras slutsats i att den viktigaste av strategierna är att bredda deltagandet och främja lärandet för att öka kunskap och förståelse kring varför diverse beslut tas. Tvärsektionellt arbete kan bidra till att rätt kunskap finns när motsägande intressen ställs mot varandra vid beslutsfattande. / Given that more than half of the world's population now lives in cities and the trend continues to rise, it is becoming increasingly important to create resilient cities. Cities that are resilient are more resistant and less sensitive to disturbance. In order to limit the scope of the study to municipal planning, the focus has been centered on the concept of social-ecological resilience. A city that is social-ecological resilient can promote ecosystem services in the long run in the urban environment despite the disruptions that it can be exposed to. Ecosystem services are dependent on biodiversity, and in order not to compromise biodiversity, it is important that land use is well planned. The study's theoretical framework, therefore, describes six strategies that can be used in municipal planning to promote social-ecological resilience. The purpose of the study is to investigate how the theoretical framework and the interpretations of experts differ from the municipal planning and analyze similarities and differences between them. The aim is to account for these differences in order to show what needs to be improved at the municipal level to promote socio-ecological resilience. The methods consisted of qualitative interviews with experts on the subject area and municipal planners from three of Sweden's largest municipalities: Stockholm, Gothenburg and Uppsala. A content analysis was also made on municipal plans to supplement the interviews. Finally, a comparison was made between social-ecological resilience through the experts’ points of view, the theoretical framework and municipal planning. The results show that knowledge of the concept of social-ecological resilience is lacking among the municipalities studied. The planning of all municipalities strives unconsciously to work for what Folke (2006) defines as social-ecological resilience. Although there are links to the concept within municipal planning, it is not used actively towards planning. On the other hand, all municipalities examined in the study indirectly work with strategies for social-ecological resilience, with priority given to the short-term, recreational and health-promoting qualities for humans. The study concludes that the most important of the strategies for social-ecological resilience is to broaden participation and promote learning, in order to spread more knowledge and understanding about why various decisions are made. Internal interaction between departments can also lead to the availability of right knowledge when conflicting interests are set against each other in decision-making.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos äldre personer är underidentifierat. I Sverige signalerar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen behovet av att förebygga psykisk ohälsa hos äldre personer och främjandet av de äldres psykiska välbefinnande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av äldre personer med psykisk ohälsa inom den kommunala hälso- och sjukvården. Metod: En kvalitativ induktiv forskningsansats valdes med intervjuer som datainsamlingsmetod och kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman som analysmetod. Resultat: Urvalet bestod av nio sjuksköterskor som arbetade i sex kommuner i Mellansverige. Dataanalysen genererade tre kategorier: Endimensionell omvårdnad, Stigma existerar och Behov av förändring. Sjuksköterskornas upplevelser handlar om att de har svårt att få ett helhetsperspektiv på patientens behov, att kunskapen och huvudfokus i vården ligger på somatisk sjukdom och att vården av patienter med psykisk ohälsa uppfattas som mindre värdefull. Sjuksköterskor känner sig obekväma i sin roll och signalerar behov av förändring. Slutsats: Sjuksköterskorna ser ett behov av förändringar för att förbättra omvårdnaden av äldre personer med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna känner sig dock inte tillräckligt fria för att genomföra dessa förändringar, även om det finns hoppingivande signaler om att situationen håller på att förbättras i Sverige. / Background: Mental illness in older people is under-recognised. In Sweden, the Public Health Agency and the National Board of Health and Welfare signal the need to prevent mental ill health in older people and to promote the mental well-being of older people.  Aim: To describe nurses' experiences of caring for older people with mental illness in municipal health care. Method: A qualitative inductive research approach was chosen with interviews as the data collection method and qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman as the analysis method. Result: The sample included nine nurses, working in six municipalities in central Sweden. The data analysis generated three categories: One-dimensional nursing, Stigma exists and Need for change. Nurses' experiences are that they have difficulties in getting a holistic perspective on patient’s needs, that the main focus and most of the expertise in care is on somatic illness and that care for patients with mental illness is perceived as being of lesser value. Nurses feel uncomfortable in their role and signal the need for change. Conclusion: Nurses see a need for change to improve the care of older people with mental illness. However, nurses do not feel sufficiently free to implement these changes, although there are hopeful signs that the situation is improving in Sweden.

Bakgrund: År 2020 rapporteras det globalt 604 000 nya fall av livmoderhalscancer. I 90% av fallen skedde dessa i låg- eller medelinkomstländer. Den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer är infektion med HPV-virus som är en sexuellt överförbar infektion. Behandlingen vid livmoderhalscancer är kirurgi, cytostatika, strålbehandling och kombinerad behandling med cytostatika och strålning. En god hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och en fundamental del av människans generella hälsa är sexuell hälsa. Syftet: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid diagnostiserad livmoderhalscancer. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med induktivt förhållningssätt där 14 artiklar har analyserats enligt analys av Friberg i fem steg. Resultat: Huvudkategorierna som framträdde var sexuellt lidande med underkategorierna sexuell hälsa relaterat till fysiska besvär och sexuell hälsa relaterat till psykiska besvär. Andra huvudkategorin är sexuellt välbefinnande med underkategorierna sexuellt intresse och stöd av vården. Slutsats: Livmoderhalscancern påverkade välbefinnandet och sexuella hälsan för kvinnor på ett negativt sätt. Resultatet visade att kvinnors självkänsla och kroppsbild förändrades med livmoderhalscancern och behandlingen och att fysiska symtom gjorde att kvinnorna upplevde en förändrad sexualitet. I de fall där kvinnorna upplevde en förbättrad sexuell hälsa och kunde återgå till ett fungerande sexliv hade partnern ett stöttande förhållningssätt och sjukvården hade försett dem med information och kunskap. / Background: In 2020, 604 000 new cases of cervical cancer were reported globally. 90% of these cases took place in low- or middle-income countries. The most common cause of cervical cancer is infection with the HPV virus, which is a sexually transmitted infection. The treatment for cervical cancer is surgery, cytostatics, radiotherapy as well as combined treatment with cytostatics and radiation. Satisfactory health is a basic human right and a fundamental part of a person's general health is their sexual health. Aim: The aim was to describe women’s experience of sexual health when diagnosed with cervical cancer. Method: The study is a qualitative literature review with an inductive approach where 14 articles have been analyzed according to analysis by Friberg in five steps. Result: The main categories that emerged were sexual suffering with the subcategories sexual health related to physical problems and sexual health related to psychological problems and the main category sexual well-being with the subcategories sexual interest and support from caregivers. Conclusion: Cervical cancer affected quality of life and sexual health of women in a negative way. The results showed that women's self-esteem and body image changed with cervical cancer and treatment and that physical symptoms caused the women to experience a changed sexuality. In cases where women experienced improved sexual health and were able to return to a functioning sex life, their partners had a supportive approach and health care had provided them with information and knowledge.

Bakgrund: Intrauterin fosterdöd är en sällsynt händelse, av 1000 förlossningar är det cirka tre till fyra förlossningar där det inträffar i Sverige. Som förälder kan det vara svårt att hantera sorgen vid intrauterin fosterdöd och därmed finns det behov av stöd. Föräldrarna uppger att de inte får den rätta vård och stöd som de är i behov av. Det finns bristfällig kommunikation mellan barnmorskor och föräldrar. Stöd till barnmorskor är lika viktigt, vilket är en förutsättning för att kunna hantera svåra situationer. Syftet: Att beskriva barnmorskors erfarenhet av att stödja föräldrar efter förlossning vid intrauterin fosterdöd. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 25 barnmorskor. Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier utformades. Barnmorskorna ansåg att grunden till god vård för föräldrarna vid intrauterin fosterdöd var att vara närvarande och stödja föräldrarna genom hela vårdtiden. Det kan vara en utmaning att hantera egna känslor samtidigt som det är en hög arbetsbelastning på arbetsplatsen. Behovet av fördjupad kunskap kring stödjandet av föräldrarna föreligger. Slutsats: Barnmorskorna ansåg behovet av vidareutbildning inom ämnet för att kunna hantera svåra situationer. Stödet till barnmorskorna var en viktig faktor för att klara av att bemöta föräldrarna vid intrauterin fosterdöd. / Background: Intrauterine fetal death is a rare event, occurring in approximately three to four out of 1000 births in Sweden. As parents, coping with the grief of intrauterine fetal death can be challenging, and the need for support is crucial. Parents report not receiving the proper care and support they require. There is inadequate communication between midwives and parents. Support for midwives is equally crucial, to be able to manage difficult situations. Aim: To describe midwives' experiences in supporting parents after childbirth in cases of intrauterine fetal death. Method: Qualitative method with an inductive approach. A web- based survey was completed by 25 midwives. Results: Four categories and nine subcategories were formed. Midwives believed that the foundation for providing good care to parents in cases of intrauterine fetal death was to be present and support the parents throughout the entire care period. Managing their own emotions while facing a heavy workload at the workplace can be challenging. There is a need for further education regarding supporting parents going through an intrauterine fetal death. Conclusion: Midwives identified the need for further education on the subject to manage difficult situations. Support for midwives was a crucial factor in being able to support parents in cases of intrauterine fetal death.

Statistik från Skolverket (Skolverket 2023a, s. 12) visar att barn i årskurs 4 till 6 i hög grad slutar på fritidshemmen. Syftet med denna studie har varit att synliggöra och analysera vilka faktorer som ligger bakom att barn i årskurs 4 och årskurs 5 stannar eller slutar på fritidshemmet ur barnens perspektiv samt att ta reda på hur barnen i årskurs 4 och årskurs 5 ser på sin fritid. Studien har gjorts utifrån frågeställningarna: Varför stannar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Varför slutar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Hur ser barn i årskurs 4 och årskurs 5 på sin fritid? Empirin har samlats in genom kvalitativa barnintervjuer i fokusgrupper: en kategori av grupper som går kvar på fritids och en kategori av grupper som har slutat på fritids.Som stöd för analysen har ett barndomssociologiskt perspektiv använts.Studiens resultat visar att flera olika faktorer påverkar att barnen stannar eller slutar på fritidshemmet. Den främsta faktorn att barnen stannar på fritidshemmet är betydelsen av kompisarna liksom att kompisarna även är främsta faktorn till att man slutar. Barnen strävar efter att befinna sig på samma arena som deras kompisar befinner sig. Många barn lyfter också ett mognadsperspektiv till att stanna eller sluta och hemnyckeln är en statussymbol. Kompisarna samt att barnen ges inflytande är det som är det viktigaste för att barnen ska få en meningsfull fritid på fritidshemmet, vilket i sin tur gör att de stannar. Barnens fritidsintressen riktas allt mer utanför fritidshemmets väggar när de går i åk 4 - åk 5. Olika organiserade fritidsaktiviteter liksom behov som fritidshemmet inte kan tillmötesgå ligger till grund till att många barn är på fritidshemmet kortare tid eller att de slutar på fritidshemmet.

Introduktion: I ambulansen sker ett dyadiskt teamarbete, där två personer, varav minst en sjuksköterska, arbetar tillsammans. Ett effektivt och välfungerande teamarbete har visat sig främja personalens hälsa och trygghet samt öka patientsäkerheten, medan hinder i teamarbetet kan skapa ineffektivitet och öka risken för misstag. Syfte: Specialistsjuksköterskors upplevelser av dyadiskt teamarbete i prehospital miljö. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta specialistsjuksköterskor, arbetande på akutambulans i Sverige, intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; vikten av öppenhet och trygghet, känslor av ensamhet och otrygghet, kommunikationens betydelse samt kompetens och erfarenhet påverkar samarbetet. Resultatet visade att specialistsjuksköterskorna upplevde att tillit inom teamet var avgörande för teamarbetet, där tryggheten i samspelet med kollegan bidrog till både lust och säkerhet i arbetet. Vid bristande tillit i teamarbetet kunde känslor av ensamhet och otrygghet uppstå vilket kunde ge osäkerhet i arbetet. Kommunikationen i teamet var viktigt för att kunna sköta sitt jobb och vid tydlig kommunikation minskade risken för missförstånd. Specialistsjuksköterskorna beskrev att erfarenhet och kompetens var en stark orsak till trygghet i teamarbetet. Slutsats: En slutsats utifrån studiens resultat är att det är viktigt att det dyadiska teamet i ambulansen är tillitsfullt och har en öppen karaktär. Att man vågar lita på varandra i teamet och att man har en gemensam bild av det arbete som skall genomföras. Att arbetet i ambulansen både blir roligare och säkrare om man har en bra kommunikation och försöker skapa en atmosfär som är tillåtande och utvecklande. Ett teamarbete med bristande tillit leder till osäkerhet, tvivel och ökar risken för missförstånd. Det behövs ytterligare studier för att utveckla metoder för att stärka den psykosociala arbetsmiljön men även för att undersöka teamarbetets påverkan på patientsäkerheten.