Ett intensivt jordbruk anses leda till ett antal negativa miljöförändringar och mer miljövänliga jordbruksmetoder förespråkas av IPCC och IPBES varav skogsjordbruk är en metod som ses som ett hållbart alternativ. Det är en jordbruksmetod som hittills endast finns på få platser i Sverige, men som i andra delar av Europa och världen visat sig produktivt. Genom reflexiv diskursanalys avser denna studie undersöka konventionella jordbrukares och skogsjordbrukares upplevelse av sin verksamhet i förhållande till samhälle och miljö och deras syn på skogsjordbruk. Jordbrukare från respektive jordbrukstyp rekryterades för medverkan i separata fokusgrupper och ur dessa fokusgrupper valdes en jordbrukare ut för besök och deltagande observation. Båda jordbrukstyper såg sig som en del av naturen och visade omtanke för dess bevarande. De konventionella jordbrukarna såg sig som förvaltare av naturen och en viktig samhällsaktör med fokus på matproduktion och ekonomisk lönsamhet. Samtidigt kunde de konventionella jordbrukarna ses som både ofrivilligt låsta och försvarande en strömfåra - det etablerade industrisamhället. De ville förbättra miljön, men var fast i en ekonomisk cirkel. Skogsjordbrukarna fungerade som en kontrapunkt - en reaktion mot det etablerade jordbrukssystemet som de ansåg ohållbart. Istället ville de visa på ett alternativt samhälle och odlingssätt. Skogsjordbrukarna drevs av en vilja att förändra och ett ekologiskt fokus med en ekocentrisk och vid natursyn. Båda grupper menade att ett bättre bidragssystem skulle kunna leda till mer miljöarbete. / Intensified agriculture is considered as contributing to negative environmental changes. More positive methods of agriculture are advocated by IPCC and IPBES to halt these negative changes and agroforestry is one method that is considered as a sustainable alternative. Agroforestry as an agricultural method is only found in a few places in Sweden but is found in other parts of Europe and the world as a productive system with many environmental advantages. The purpose of this study was to examine what conventional farmers and agroforestry farmers thought about their work in relation to the environment and society and what their views were on agroforestry. Participants from the different methods were recruited to participate in separate focus groups and among these participants, one farmer from each method was recruited for participant observation. Both types of farmers had strong nature connectedness and cared about nature conservation. The conventional farmers saw themselves as stewards of nature and an important part of society that could work with the environment for food production and economic gain. At the same time, the conventional farmers could be seen as both involuntarily locked in and defending a mainstream - the established industrial society. They wanted to improve the environment but were stuck in an economic circle. The agroforestry farmers functioned as a counterpoint - a reaction against the established agricultural system which they considered unsustainable. Instead, they wanted to show an alternative society and way of farming. The agroforestry farmers were driven by a will to change and an ecological focus with an ecocentric and broader view of nature. Both groups believed that a better subsidy system could lead to more environmental work.

This study focuses on examining whether there is a link between crime/street violence and socioeconomically disadvantaged/neglected areas. The study was executed on the basis of professionals' perspective on the issue. The study analyzes young men but the result is based on empirical data from interviews with the professionals who are or have been in touch with young men whose lifestyle is characterized by criminality. The interviewees are professionals in different fields such as social services, leisure activities, politics, defector activities etcetera. Therefore, the study is similar to a casestudy. Our study is conducted with the help of semi-structured interviews since we have chosen a qualitative research method with an abductive approach. The results show that the connection between the issues surrounding street violence and the socioeconomically neglected areas is strong. The stigma around the area and the lack of meaningful leisure leads to risk factors for the young men, in terms of education with fewer resources, overcrowding in their homes, poverty and exclusion in society. These factors in turn lead individually or collectively to the young men being attracted to a lifestyle that is characterized by crime, violence, drug trafficking and so on. Labeling theory was a highly current theory which most of the interviewees pointed out. Bothstigma and labeling of people who live in the neglected areas can cause street violence. This in turn causes fragile social ties in society. Developmental psychopathology is another theory that helped us answer the results in this study. The collected data shows how development differs from one individual to the other, how one person who in general lives under the same circumstances manages to stay away from criminality while another individual doesn't. The conclusion that was drawn from this study, among others, is that a root cause of street violenceis the neglecting of these areas. There is a necessity for more resources and dedicated workers in school, workers in extracurricular functions and other adults that work in close connection to the young men. / Denna studie fokuserar på att undersöka om det finns en koppling mellan kriminalitet och socioekonomiskt eftersatta/utsatta områden. Detta undersöks med avstamp i de yrkesverksammas perspektiv på problematiken. Studien undersöker unga män men resultatet baseras på empirin från intervjuer med yrkesverksamma som är eller har varit i kontakt med unga män vars livsstil präglas av kriminalitet. Intervjupersonerna är yrkesverksamma inom olika fält såsom Socialtjänsten, fritidsverksamheter, politik, avhopparverksamhet med mera. I och med detta liknas undersökningen en fallstudie. Studien genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer då vi valt en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Resultatet visar att kopplingen mellan problematiken kring gatuvåldet och de socioekonomiskt eftersatta områdena är stark. Stigman kring områdena och avsaknaden av en meningsfull fritid orsakar riskfaktorer för unga män i form av bland annat bristfällig skolgång med få resurser, trångboddhet, fattigdom och utanförskap. Dessa faktorer leder i sin tur individuellt eller kollektivt till att unga mändras till en livsstil som präglas av bland annat kriminalitet, våld och droghandel med bristande tillit för de vuxna och ansvariga. Stämplingsteorin kom att bli en högst aktuell teori som merparten av intervjupersonerna beskrev. Både stigmatisering och stämpling av de människor som är bosatta i de eftersatta områdena kan komma att bli en direkt följd av gatuvåld i förhållande till den socioekonomiska eftersattheten. Detta i sin tur orsakar sköra sociala band i samhället. Utvecklingspsykopatologi var en annan teori som hjälpte oss besvara resultatet i studien. Empirin visade på hur utvecklingen skiljer sig från individ till individ när vissa av unga männen som levt under i princip samma förutsättningar lyckas undvika att hamna i en kriminell livsstil, medan andra inte lyckas undvika det. Studiens slutsatser påvisar bland annat att en grundorsak till gatuvåldet är den socioekonomiska eftersattheten. Det finns ett behov av starkare resurser och engagerad personal i skola, fritidsgårdar och andra platser där unga män vistas då dessa faktorer är avgörande för deras uppväxt och framtid.

Today there are many uncertainties in the form of a lack of knowledge about perfluorinated and polyfluorinated substances (PFAS) regarding long-term risks to health and the environment, there is no efficacy data for many environments. The fluorocarbon bond is the strongest chemical bond, which means that PFAS can be transported long distances, for example through water streams and into the atmosphere. If surface water and groundwater are contaminated by PFAS, people are at risk of exposure to PFAS through the drinking water. It is therefore important to investigate and identify what difficulties and opportunities the municipalities see in their work to influence and reduce the occurrence of PFAS in drinking water with PFAS in water revenues and drinking water. The purpose of the study is to map what Halmstad, Linköping and Uppsala municipality see for difficulties and opportunities in their work on influencing and reducing the occurrence of PFAS in drinking water and how the result relates to scientific research about national environmental management. We have chosen to do a qualitative interview with an analysis of the interview using previous research on national environmental management about actions, cooperation and policy, directives, guidelines, and legislation. Some of the conclusions the study came to where that the municipalities see similar difficulties and opportunities in working with PFAS and have similar ways of working with PFAS. But there are still some differences and similarities in what they see for difficulties and opportunities in their work with PFAS. Difficulties that have been identified are inadequate or unclear guidelines, directives, legislation and insufficient limit values. It is also a difficulty that the municipalities do not know where all sources of PFAS pollution come from. Opportunities that have been identified are collaborations, knowing where certain parts of PFAS's pollution come from. One possibility that exists is to influence certain polluting activities by means of distribution routes, to submit activities to improve purification methods and to set requirements for sampling and remediation. / Det finns idag många osäkerheter i form av bristande kunskap om perfluorerade och polyfluorerade ämnen (PFAS) när det gäller långsiktiga risker mot hälsa och miljö, det saknas effektdata för många miljöer. Fluor-kol-bindningen är den starkaste kemiska bindningen vilket leder till att PFAS kan transporteras långa vägar, genom till exempel vattenströmmar och i atmosfären. Om ytvatten och grundvatten blir förorenat av PFAS så riskerar människor att exponeras för PFAS genom dricksvattnet. Det är därför av vikt att undersöka och identifiera vad för svårigheter och möjligheter kommunerna ser med sitt arbete med att påverka och minska förekomsten av PFAS i dricksvatten med PFAS i vattentäkter och dricksvatten. Syftet med studien är att kartlägga vad Halmstad, Linköping och Uppsala kommun, ser för svårigheter och möjligheter i sitt arbete med att påverka och minska förekomsten av PFAS i dricksvatten och hur resultatet förhåller sig till vetenskaplig forskning om nationell miljömanagement. Vi har valt att göra en kvalitativ intervju med en analys av intervjun med hjälp av tidigare forskning om nationell miljömanagement med avseende på åtgärder, samarbete och direktiv, riktlinjer och lagstiftning. Några av slutsatserna studien kom fram till var att kommunerna ser liknande svårigheter och möjligheter i arbetet med PFAS och har liknande sätt att arbeta med PFAS på. Men det finns ändå en del skillnader och likheter i vad de ser för svårigheter och möjligheter i deras arbete med PFAS. Svårigheter som har identifierats är otillräckliga eller otydliga riktlinjer, direktiv, lagstiftning och otillräckliga gränsvärden. Det är även en svårighet att kommunerna inte vet vart alla källor av PFAS-föroreningar kommer från. Möjligheter som har identifierats är samarbeten, att veta vart vissa delar av PFAS föroreningar kommer från. En möjlighet som finns är att påverka vissa förorenande verksamheter genom spridningsvägar, förelägga verksamheter att förbättra reningsmetoder och sätta krav på provtagning och sanering.

This two years master's thesis examines the experience of children who read to a dog. The theoretical framework is inspired by sociocultural theory developed by Roger Säljö and the concept carnival inspired by Mikhail Bakhtin. The sociocultural theory has been chosen because it emphasizes the role of practice, instruments and communication in learning and the concept carnival has been chosen to analyze the experience of reading to a dog. The method used is qualitative interview and observation. A total of eight interviews and two observations when children read to a dog have been collected. One interview is with a teacher and seven interviews are with the children (six children participated and one child was interviewed twice). The method of analysis is a process in three stages where the first stage is to explore what the children say, the next stage examines the meaning of what is being said and the third stage understands it in relation to the theoretical framework and prior done research. Important results are that most of the children participating in this thesis have a positive experience of reading to a dog. The children read to a dog in different rooms, at different times and the children read to several dogs. The instrument used was fiction books. Since the purpose was to read only to the dogs the role of the teacher who was in the room during the sessions was described by the children as passive. The observations showed a more active role where the teacher helped the children with difficult words. Most children pet the dog while reading and they gave the dog a treat afterwards. The discussion of this thesis focuses on the role of the libraries. It also gives examples on how to develop reading to dogs and what studies can be done in the future. For the program to evolve more literacy activities can be incorporated and the role of the adult and the dog can be more active. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Abstrakt Bakgrund: En del av den sjukvård som utförs i hemmet av distriktssköterskor är palliativ vård, som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten hos personer vid livets slut. Personer i behov av vård i livets slutskede har komplexa behov som behöver tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av vård i livets slutskede inom hemsjukvård. Metod: Studien har en kvalitativ design, med en induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes via individuella semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor med erfarenhet av vård i livets slutskede. Analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att främja en trygg relation till personen, Att främja en god relation och ett gott samarbete med närstående, Att lindra lidande och främja välbefinnande, Att vara en del av ett team och Att vara i behov av mer resurser. Slutsats: För att säkerställa en hög vårdkvalitet för personer i behov av vård i livets slutskede, skulle arbetsmiljön inom hemsjukvården behöva utvecklas så att distriktssköterskor får förutsättningar att använda nödvändiga resurser. Tillräckliga resurser, såsom bland annat tid, skulle öka deras möjligheter att främja hälsa och välbefinnande hos de svårt sjuka personerna samt öka deras egen arbetstillfredsställelse till följd av minskad stress

Patienter med plötsliga minskningar i symtom, sudden gains (SG), har i flerastudier visat sig få goda behandlingsresultat, även jämfört med patienter som fårmer gradvisa förbättringar. Det råder en brist på kunskap om vad som leder tillSG, och resultaten från forskning som undersökt orsaker till SG har sällan gåttatt replikera. Majoriteten av tidigare studier har undersökt vuxna patientgruppersom går i sedvanlig kognitiv beteendeterapi, och man har nästan uteslutandeanvänt kvantitativa metoder. I denna studie undersöktes induktivt vad som kanbidra till SG i internetbaserad psykodynamisk terapi (IPDT) för ungdomar meddepression. Reflexiv tematisk analys användes för att analysera totalt 66 chattarfrån 22 patienter. I analysen undersöktes vad som framkom i chattarna tvåsessioner innan, sessionen före, och sessionen efter SG, som kunde bidra tillförståelsen av denna plötsliga förbättring. Genom analysen identifierades att SGi IPDT i majoriteten av fallen föregås av en process som kan beskrivas i fyrateman: 1. “Engagerat arbete utifrån materialet, med stöd från terapeuten”, 2.“Konceptuell förståelse av materialet i relation till patientens egen problematik”,3. “Utvecklad självobservation gör det möjligt att prova nya förhållningssätt tillångest, försvar och känslor”, samt 4. “Självkritik och andra försvar minskar,kontakt med känslor fördjupas”. Studiens resultat kan bidra till en förståelse avprocessen bakom SG i IPDT, och visar även på att kvalitativ analys avutvecklingen under flera sessioner kan vara ett sätt att nå ny kunskap om varförvissa patienter plötsligt förbättras under sin terapi. / ERiCA-projektet

Självskadebeteende är ett växande folkhälsoproblem hos barn-och ungdomar som orsakar lidande hos gruppen. När ett barn eller en ungdom kontaktar vården för stöd remitteras personen till barn-och ungdomspsykiatrin (BUP). Patientgruppen kan genomgå ett lidande i väntan på behandling och interventioner. Självskadebeteende i ung ålder ökar risken för suicid flera år efter vilket innebär att det behövs stöd, bedömning och tidiga insatser för att förebygga detta. Sjuksköterskor som möter patientgruppen har ett stort ansvar och kompetens för att minska riskbeteenden och främja friskfaktorer. Studier visar betydelsen av att minska lidandet hos patientgrupper där sjuksköterskans förutsättningar för detta tidigare inte belysts. Studien belyser vilka förutsättningar sjuksköterskan har att minska lidandet i mötet med barn- och ungdomar med självskadebeteende. Syftet var att belysa sjuksköterskors inom barn och ungdomspsykiatrins upplevda möjligheter att minska lidandet genom att stödja barn och ungdomar med ett självskadebeteende. En intervjustudie med semistrukturerade frågor. Nio sjuksköterskor deltog i studien. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjuerna. Tre huvudkategorier framträder i resultatet, “Genom tillit och förtroende skapas ett helhetsperspektiv “, “Den upplevda vikten av kunskap” och “Upplevelsen av utmaningar och begränsningar” som utmynnande i åtta subkategorier. Sjuksköterskor som möter patientgruppen visar resultatet är ovärderliga i sin yrkesroll för att minska lidandet genom stödsamtal, helhetsbedömningar och kunskapsspridning. Brist av resurser och tidspress hindrar sjuksköterskorna till att minska lidandet. I resultatdiskussionen framkommer vikten av tid till stödsamtal för att kunna lindra lidande samt vikten av att involvera familjen i vården. Att arbeta efter livsvärldsperspektivet och personcentrerat ökar möjligheten att minska lidandet. / Self-harming behavior in children and young people is a growing public health issue, often leading to significant suffering. When seeking support, these individuals are referred to child and youth psychiatry (BUP), where delays in treatment can exacerbate their distress. Early intervention is crucial as self-harming at a young age increases the risk of future suicide. Nurses play a pivotal role in reducing risk behaviors and promoting protective factors for this patient group. This study explores nurses' perceptions of their ability to support children and adolescents with self-harming behavior within child and adolescent psychiatry. Using semi-structured interviews with nine nurses, a qualitative content analysis revealed three main categories: "Through trust and confidence a holistic perspective is created," "The perceived importance of knowledge," and "The experience of challenges and limitations," with eight subcategories emerging from these themes. The findings highlight the essential role of nurses in mitigating suffering through supportive conversations, comprehensive assessments, and knowledge sharing. However, resource shortages and time constraints significantly hinder their effectiveness. The discussion emphasizes the need for adequate time for supportive conversations and involving the family in care to alleviate suffering. Adopting a lifeworld perspective and person-centered approach can enhance the potential for reducing suffering in this vulnerable group.

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare för konsumenter att använda sig av sociala medier, främst inom turismindustrin. Det är vanligt för konsumenter att idag stöta på nya destinationer och att viljan av att resa uppstår genom sociala medier. Denna studie handlar om att få en djupare förståelse av hur destinationsmarknadsföring tolkas av konsumenter. För att uppnå syfte har dessa två frågeställningar formulerats, Hur möts konsumenterna av destinationsmarknadsföring på sociala medier? och Vilket inflytande påstår konsumenterna att destinationsmarknadsföring inom sociala medier har på deras köpbeslut av destination?. Den empiriska materialinsamlingen har tagits fram genom att genomföra 20 kvalitativa intervjuer på konsumenter. Valet av att genomföra intervjuerna på konsumenter var för att få konsumenternas perspektiv av det valda forskningsområdet. För att analysera den empiriska materialinsamlingen har studien utgått ifrån fem teorier, Social media marketing, Konsumentens beslutsprocess, WOM och eWOM, Personliga egenskapers påverkan på konsumenternas köpbeteende och Push- och Pull faktorer. Studien har kommit fram till att konsumenter ofta möts av destinationsmarknadsföring i sin vardag på sociala medier. Samt att mötet även har ett stort inflytande på konsumenternas köpbeslut, då viljan av att resa uppkommer och beslutet av destination tas. / Over recent years it has become increasingly common for the general populous to use social media, especially for companies and consumers in the tourism industry. This affects the way potential consumers learn about new destinations and also influences their opinions on said places. The aim of this study is to gain a deeper understanding of how destination marketing is interpreted by consumers. In order to achieve this, two questions needed to be answered: How do consumers come across destination marketing on social media? and In what way do consumers feel destination marketing impacts their purchasing decisions? Interviews were conducted with 20 consumers to obtain qualitative data in order to gain an insight on the consumers perspective. Empirical data was analyzed using five different theories: Social Media Marketing, The Buyer Decision Process, WOM and eWOM, Personal Characteristics Affecting Consumers Behavior and Push- and Pull Factors. This study shows that consumers encounter destination marketing on social media often and also that destination marketing has a significant influence on consumers purchasing decisions as it encourages travel and allows selection of destination.

Förlossningsrädsla har tidigare främst undersökts hos kvinnor som lever i heterosexuella relationer, och på senare tid även kommit att inkludera deras manliga partners upplevelser av rädsla. Förlossningsrädsla kan påverka negativt under familjebildningen, vilket gör den viktig att uppmärksamma i alla familjekonstellationer. Syftet med denna studie var att undersöka hur förlossningsrädsla erfars och tar sig uttryck hos lesbiska/bisexuella kvinnor och transpersoner, samt vad olika typer av bemötande i vården får för betydelse för dem och deras rädsla. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio deltagare. De transkriberade intervjuerna bearbetades genom tematisk analys med en induktiv ansats.  Analysen resulterade i fem huvudteman som handlar om förlossningsrädslan, omkringliggande aspekter och hur bemötande i vården påverkar rädslan; Mina förlossningsrädslor, Naturlighet, cisnormer och femininitet, Vägen till barn, Att vara sårbar och utsatt under en förlossning och Bemötande i vården. Resultatet visar på att deltagarnas förlossningsrädsla är lik den som rapporterats i forskning i stort, men att det delvis tillkommer vissa nya aspekter för denna grupp. Förlossningsrädslan influeras av deras erfarenheter av bemötande i vården och den större omgivande sociala kontexten som påverkar genom processer av normer, minoritetsstress, hetero- och cisnormativitet och diskriminering. För vissa deltagare har förlossningsrädslan dessutom påverkats av att ha deltagit vid en partners förlossning. / Förlossningsrädsla hos lesbiska/bisexuella kvinnor och transpersoner - Förekomst, upplevelser och erfarenheter

Background Adolescent subjective health and mental problems have become a public health concern not only in Sweden but worldwide. The overall aim of this thesis is to deepen and widen the understanding of young peoples’ subjective health, psychosomatic and stress-related problems. A special focus is put on experienced stress among adolescent girls and young women. The study setting is one youth health centre, and three upper secondary schools in Umeå, a university town in northern Sweden. The research design combines qualitative and quantitative methods with the main focus on qualitative methods. An interdisciplinary theoretical synthesis is utilised, primarily based on bio-psycho-social, phenomenological, and social constructionist approaches. The three qualitative papers (I-III) are based on the same sample of 40 young women who had sought help at the youth health centre because of their stress-related problems. Paper I explores the stressors experienced by the young women, whereas Paper II explores the lived experiences of stress. Paper III examines the young women’s experiences of living in a violent partner relationship as young teenagers, and how this has affected their lives and health over time. Paper IV investigates perceived stress and subjective health complaints among older adolescents in upper secondary school.   Methods Data was derived from: a) a qualitative interview study with 40 adolescent girls and young women, aged between 16–25 years, who had sought help at the youth health centre for stress problems. Qualitative content analysis was used in combination with discourse-orientated analysis (Paper I); a phenomenological approach (Paper II), and narrative method (Paper III); b) a school-based survey with a sample of 16–18-year-old boys and girls (n=1027), in upper secondary school, grades 1 and 2, from different educational programs at three schools. Perceived stress, self-rated health, subjective health complaints, anxiety, and depression, were measured with a questionnaire including a set of instruments. Statistical analyses were descriptive and analytical.   Results Paper I identified multiple stressors of modernity, gender orders and youth. Contextual factors, including social constructions and practices of gender, played an important role for the stress experienced by these young women. The results revealed that multiple and intersecting stressors and demands connected to essential life spheres, contributed not only to experiences of distress but also to feelings of constraint. Moreover, the roles of excessive taking of responsibility and failing adult support were revealed. Paper II illuminated multidimensional lived and embodied experiences of distress. ‘Living close to the edge’ emerged as the common theme running through all of the interviews and captured the young women’s sometimes unbearable situations. The theme contains dimensions of physical, emotional, cognitive, social, and existential distress, as well as dimensions of distrust and disempowerment. Paper III examined two Swedish adolescent girls’ experiences of living in a violent relationship as teenagers, and how this has affected their lives and health over time. The analysis revealed violation, stress, trauma, coping, and agency during adolescence and the transition into adulthood. Paper IV showed a high level of perceived stress, and subjective health and stress complaints among boys and girls. High pressure and excessive demands from school were experienced by a majority of boys and girls. Perceived stress was correlated with subjective health and stress complaints and anxiety. There was a clear gender difference: two to three times as many girls than boys reported subjective health complaints, e.g. headaches, tiredness and sleeping difficulties, musculoskeletal pain, sadness and anxiety.   Conclusion Several issues of relevance to public health were raised throughout the thesis. According to the interview results, the young women face multiple and intersecting stressors of modernity, gender orders and being young, which correspond to their multidimensional experiences of ‘living close to the edge’. Their experiences of stress are multidimensional, and include physical, emotional, cognitive, social and existential dimensions. Findings from the qualitative study were also mirrored in the findings from the larger group of adolescents in the school survey, where a high proportion of older adolescents, particularly girls, reported perceptions of stress. Moreover, perceived stress correlated to a variety of subjective health complaints and anxiety. The results can be understood and explained from a variety of perspectives. The experience of ‘managing alone’ indicated perceptions of inadequate social support. The overall results indicated a risk of more negative health development, particularly among adolescent girls and young women. Stressors of modernity, gender orders and youth were prominent. The continuation and normalisation of oppression and violence are also discussed as a severe gendered stressor in young women’s lives. This calls for a broad contextualised and gender-sensitive approach to young people’s stress and health problems. In conclusion, the age and gender gap in adolescent health needs to be further explored, and processes of distress, distrust and disempowerment have to be taken more seriously. / Under det senaste decenniet har medier och flertalet nationella forskningsrapporter informerat om ökande psykisk ohälsa och stress bland barn och unga i Sverige. Denna avhandlings syfte är att med hjälp av en utforskande och tvärvetenskaplig ansats fördjupa förståelsen av subjektiva ohälsoproblem och upplevd stress bland unga i Sverige, med speciellt fokus på flickors och unga kvinnors upplevda stressproblem. Avhandlingen har en explorativ och flexibel studiedesign som kombinerar kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder med särskild tyngdpunkt på de kvalitativa metoderna. Datainsamling har genomförts med a) kvalitativa forskningsintervjuer med en grupp flickor och unga kvinnor (16–25 år) som sökt hjälp för stressrelaterade problem på en ungdomshälsomottagning i Umeå, och b) en skolbaserad enkätunder-sökning med totalt 1027 pojkar och flickor, 16–18 år, i åk 1–2 på tre kommunala gymnasieskolor i Umeå. Forskningsintervjuerna har huvudsakligen analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen har i de olika delarbetena sedan kombinerats med diskursorienterad analys (Artikel I), med fenomenologisk ansats (Artikel II) och med narrativ metod (Artikel III). Skolenkäten har analyserats med deskriptiva och analytiska statistiska metoder (Artikel IV). Resultaten från den kvalitativa intervjuundersökningen med unga kvinnor belyser a) multipla stressorer som kan hänföras till flera parallella områden i livet – men även till samhälleliga diskurser: modernitetens stressorer, genusordningarnas stressorer och ungdoms-årens stressorer, b) multidimensionella, levda och förkroppsligade erfarenheter av stress och ”att leva på gränsen” som innefattar fysiska, emotionella, kognitiva, sociala och existentiella dimensioner och c) erfarenheter av våld och kontroll i partnerrelationer samt deras konsekvenser. Resultaten från enkätundersökningen med gymnasielever visar att en stor andel av ungdomarna rapporterar subjektiva hälso- och stressbesvär av olika slag inklusive oro och ångest. Jämfört med pojkarna så är det två till tre gånger fler flickor som rapporterar besvär och denna skillnad är signifikant. En majoritet av ungdomarna håller ett högt tempo och upplever sig också pressade av krav från skolan samt av egna inre krav. Upplevelserna av stress i form av högt tempo och höga krav korrelerar med de subjektiva hälso- och stressbesvären samt med ångest.   Sammanfattningsvis visar avhandlingen att ungas stressrelaterade och subjektiva hälsobesvär bör förstås i ett vidare socialt sammanhang som inkluderar ett genusperspektiv. Kontext- och genusspecifika interventionsmodeller behöver utvecklas för att möta dessa hälsoproblem, men stress bland unga behöver också diskuteras och studeras vidare i relation till hur samhällsutvecklingen och dess värdegrunder påverkar unga av idag.