Problemformulering och syfte: Medier påverkar människors tyckande och tänkande genom vad de väljer att visa för tittarna. Barn och unga blir i dag medieanvändare i mycket yngre åldrar än tidigare generationer. Syftet med undersökningen var att undersöka Lilla Aktuellts nyhetsurval under 2015. Vi ville undersöka hur väl de följde de traditionella kriterierna för nyhetsvärdering, hur variationen är mellan informativa och utbildande inslag gentemot underhållning och vilka som fick komma till tals i inslagen. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av 41 avsnitt av Lilla Aktuellt från året 2015. Avsnitten valdes ut efter ett stratifierat urval. Huvudresultat: Vårt resultat visar att kriterierna för vad som blir nyheter följs till viss mån men att inslagen i Lilla Aktuellt inte stämmer in på majoritet av medieforskaren Håkan Hvitfelts lista över vad som kan göra att något blir nyheter. Många av inslagen hade kort geografiskt och kulturellt avstånd vilket är två punkter Hvitfelts lista. ”Nöje/Kultur” var den kategori som hade flest inslag tätt följt av ”Skola”. Att det var så många inslag om skolan kan bero på att målgruppen för Lilla Aktuellt är barn i åldrarna 8–12 år och deras vardagar kretsar mycket runt skolan. Informativa och utbildande inslag är de som är dominerande gentemot de inslagen av underhållande karaktär. 77 procent av alla inslag var informativa och utbildande. Barn, både pojkar och flickor, är de som till största del får komma till tals i inslagen. Det kan vara så eftersom Lilla Aktuellts redaktion tänker att barn lättare kan ta till sig information om det är ett annat barn som berättar.

Syftet med denna uppsats var att analysera språkets komplexitet i tio matematikläroböcker, utgivna efter lgr11’s införande, ämnade för elever som går första terminen i årskurs ett. Metod för studien var en kvantitativ innehållsanalys. De analyserade läromedelsböckerna är Mera Favorit matematik 1A (2012), Koll på matematik 1A (2014), Lyckotal - matematik skolår 1, 1A (2011), Matte Direkt Safari 1A (2011), Matte Eldorado grundbok 1A (2015), Mattedetektiverna 1A grundbok (2011), Mondo matematik 1A (2015), Nya mästerkatten 1A (2012), Pixel 1A grundbok (2015) och Prima matematik 1A (2013). De aspekter av språket som undersöktes var ordmängd per sida, förekomst av korta och långa ord, meningslängd samt vilken typ av ord som förekommer i matematikböckerna uppdelade i vardagsspråk och skolspråk med underkategorierna vardagsspråk – allmänna ord, vardagsspråk – ovanliga ord, skolspråk – ämnesspecifika ord, skolspråk – dubbeltydiga ord, skolspråk – allmänna ord samt övriga ord. Resultaten visade att den totala ordmängden varierar stort mellan matematikböckerna, detsamma gäller andel långa ord i respektive bok. Resultatet visade även att andelen ord ur varje kategori (vardagsspråk och skolspråk) i förhållande till total ordmängd till stor del var jämförbara mellan samtliga böcker. Hur många nya ord eleverna behöver lära sig i respektive bok skiljer sig också markant beroende på bok. Den främst förekommande meningslängden var meningar bestående av två ord. Beräkningen av läsbarhetsindex (lix) visade att samtliga matematikböcker kunde klassas som enkla. Slutligen visade resultatet även att hur ofta olika ord förekom i böckerna varierade beroende på vilken typ av ord det gällde. Slutsatsen blev att elever behöver läsa cirka 21 ord per sida för att ta sig igenom matematikboken och av dessa ord är ungefär mellan 10-20 % långa ord och minst 64 % av orden kan antas vara bekanta för eleverna. Ord ur samtliga kategorier utom vardagsspråk: allmänna ord förekommer främst en till fyra gånger i vardera bok.

No description available.

Bakgrund: Inom sjukvården är arbetsrelaterad stress vanligt förekommande och det finns hög sjukfrånvaro och utbrändhet hos sjuksköterskor. En betydande andel av sjuksköterskorna uppger att missnöje med arbetstider, lön, arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsmiljö är orsaker till att de slutat arbeta inom hälso- och sjukvården eller funderat på att göra det. Sjuksköterskor uppger att det finns oro för att hög stress, undermålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning leder till eller upplevs leda till fler fel och lägre patientsäkerhet. Antalet arbetade timmar per arbetspass och vecka kan ha ett stort inflytande på den fysiska och psykiska hälsan hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva hur arbetspassens och arbetsveckans längd påverkar sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa inom öppen- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes för att sammanfatta och ge en överblick på nuvarande kunskapsläge. Litteraturöversikten bygger på kvantitativa vetenskapliga artiklar som har sammanställts och analyserats enligt Polit & Becks och Fribergs stegmodeller. Resultat: Resultatet sammanställdes av nio olika kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersökte olika samband mellan antal arbetade timmar per arbetspass eller vecka, sjuksköterskors hälsa och andra effekter. I samtliga studier utom två fanns det ett signifikant samband mellan psykisk och fysisk hälsa hos sjuksköterskor och skillnader i arbetstid där längre arbetsveckor och arbetspass generellt försämrade hälsan, upplevelsen eller prestationsförmågan inom områden såsom sömn, utmattning och utbrändhet, trötthet, benägenhet till fel, försämrad koncentration, tillfredsställelse i arbetet, viljan att säga upp sig och arbetsplatsrelaterade skador. Slutsats: Antalet arbetade timmar per arbetspass eller i veckan utgör en stor faktor för sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa. Högt antal arbetade timmar och dess generellt negativa effekt på hälsan kan utgöra en risk gällande patientsäkerheten. Kortare arbetspass och arbetsveckor skulle kunna förbättra den fysiska och psykiska hälsan hos sjuksköterskor samt minska sjukfrånvaro, sjukskrivning och viljan att sluta arbeta inom hälso- och sjukvården. Något som i sin tur kan leda till en mer säker vård för både sjuksköterskor och patienter. / Background: Work related stress is commonly present within the healthcare and there is a high occurrence of sick leave and burnout among nurses. A significant portion of the nurses’ state that dissatisfaction with work hours, wage, workload, patient safety and work environment is the cause of them quitting to work in the healthcare or thinking about quitting. Nurses states that they worry about high stress, inadequate work environment and high workload leading to lower patient safety. The number of hours worked per shift or week could have a significant effect on the physical and mental health among nurses. Objective: To explain how variations in shift length and worked hours per week affect the physical and mental health among nurses in both out- and inpatient care. Methods: A literature review with an inductive approach was made to summarize and give an overview of the current knowledge about the topic. The study is based on an analysis of scientific articles with a quantitative approach according to Polit & Becks and Friberg's models and steps. Results: The results consist of nine different quantitative scientific articles that studied connections between the number of worked hours per shift or week, health among nurses and other effects. All of the scientific articles except two showed a significant relationship between the number of worked hours per shift or week where higher numbers were associated with worse outcomes regarding health, experienced effects on health and performance in areas such as sleep, exhaustion, burnout, tiredness, error proneness, concentration, work satisfaction, the will resign from work, and work-related injuries.   Conclusion: The number of worked hours per shift or week is a significant factor in relation to the mental and physical health among nurses. A high number of worked hours and the correlation of negative effects on the nurses’ health might reduce the patient safety. Reduction in the number of work hours per shift or week could improve the mental and physical health among nurses, reduce occurrence of sick leave, health related absence and, also reduce the will to resign from working in the healthcare sector. This may further lead to better safety for both the nurses and the patients.

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att studera om det råder skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande för lärare i grundskolans senare år mellan två stickprov från Trelleborg och Kiruna kommun. Vi vill vidare, om sådana skillnader föreligger, skapa en debatt kring om likvärdigheten för utbildningen är hotad. För att undersöka lärarnas förhållningssätt till begreppet lärande har vi utgått ifrån de tre stora lärandeteorierna - behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. Utifrån dessa lärandeteorier har vi konstruerat en enkät med påståenden som kan härledas till var och en av dessa teorier. Där har de deltagande lärarna från vardera kommunen värderat graden av deras medtyckande i varje påstående utan vetskapen om vilket påstående som kommer från vilken lärandeteori. Utifrån de resultat vi fått in från enkäterna har vi räknat fram medelvärde på varje påstående för att på så vis kunna jämföra svaren från de båda kommunerna. För att testa trovärdigheten i resultatet har vi även presenterat medelvärdena för variablerna ålder, kön och skola. Bakgrunden till detta är för att kunna säga att eventuella skillnader inte beror på någon av dessa nämnda variabler. Resultatet presenteras i form av tabeller och diagram. Det resultat vi kommit fram till visar att det inte råder några väsentliga skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande mellan stickproven från vardera kommunen. Vi kommer dock att presentera några frågor/påståenden där det föreligger skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande. Dels där vi ser att skillnaden mellan stickproven från Trelleborg och Kiruna kommun beror just på att det är två olika kommuner men också där skillnaderna beror på andra variabler såsom kön, ålder och skola.</p>

<p>Studien syftar till att besvara frågan hur läromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssätt som läroplan och kursplan i matematik förordar. Tre läromedel i matematik för år 1-3 har undersökts, angående hur ofta och på vilket sätt kommunikation eller laboration används. Både lärarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur läroplanerna har förändrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vår läroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lärarhandledningarna gemensamt är stor betoning på hur viktig kommunikation och laboration är för elevernas lärande. Det som skiljer sig mellan läromedlen är hur kommunikationen och laborationen sker i klassrummet och den största skillnaden i jämförelsen mellan elevens bok och lärarhandledningen.</p>

Studien syftar till att besvara frågan hur läromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssätt som läroplan och kursplan i matematik förordar. Tre läromedel i matematik för år 1-3 har undersökts, angående hur ofta och på vilket sätt kommunikation eller laboration används. Både lärarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur läroplanerna har förändrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vår läroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lärarhandledningarna gemensamt är stor betoning på hur viktig kommunikation och laboration är för elevernas lärande. Det som skiljer sig mellan läromedlen är hur kommunikationen och laborationen sker i klassrummet och den största skillnaden i jämförelsen mellan elevens bok och lärarhandledningen.

Vårt syfte med denna uppsats är att studera om det råder skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande för lärare i grundskolans senare år mellan två stickprov från Trelleborg och Kiruna kommun. Vi vill vidare, om sådana skillnader föreligger, skapa en debatt kring om likvärdigheten för utbildningen är hotad. För att undersöka lärarnas förhållningssätt till begreppet lärande har vi utgått ifrån de tre stora lärandeteorierna - behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. Utifrån dessa lärandeteorier har vi konstruerat en enkät med påståenden som kan härledas till var och en av dessa teorier. Där har de deltagande lärarna från vardera kommunen värderat graden av deras medtyckande i varje påstående utan vetskapen om vilket påstående som kommer från vilken lärandeteori. Utifrån de resultat vi fått in från enkäterna har vi räknat fram medelvärde på varje påstående för att på så vis kunna jämföra svaren från de båda kommunerna. För att testa trovärdigheten i resultatet har vi även presenterat medelvärdena för variablerna ålder, kön och skola. Bakgrunden till detta är för att kunna säga att eventuella skillnader inte beror på någon av dessa nämnda variabler. Resultatet presenteras i form av tabeller och diagram. Det resultat vi kommit fram till visar att det inte råder några väsentliga skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande mellan stickproven från vardera kommunen. Vi kommer dock att presentera några frågor/påståenden där det föreligger skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande. Dels där vi ser att skillnaden mellan stickproven från Trelleborg och Kiruna kommun beror just på att det är två olika kommuner men också där skillnaderna beror på andra variabler såsom kön, ålder och skola.

I denna studie har en enkätstudie på Hemköpsbutiker mynnat ut i ett svar kring hur de anställda ser på sin butikschef och om denna uppfattning kan kopplas till hur pass väl butiken presterar rent ekonomiskt, i termer av bruttovinst och finansnetto. I denna studie är det butikschefer inom Hemköpskedjan som studeras. Unikt för denna studie är att den utgår ifrån de anställdas uppfattning, istället för som i många tidigare studier där forskaren fungerade som observatör och iakttog den chef som skulle studeras. Utgångspunkten och hur definitionen av en ledare skall göras grundar sig i denna studie på Gary Yukls ledarskapsteorier kring faktorer som han kallar trait och skills.  De resultat som redovisas är till största del att flera av de egenskaper och kunskaper som en god ledare ska uppvisa både efterfrågas av de anställda i båda butikerna samt att de även anser att respektive butikschef faktiskt uppvisar någorlunda liknande egenskaper och kunskaper i båda butikerna. Det skiljer sig markant i uppfattningen mellan de anställda på respektive butik i få av de definierade egenskaperna och kunskaperna.

Den här kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att göra detta har totalt 18 nyhetsdygn, uppdelade på två perioder, undersökts i de olika papperstidningarna. Kandidatuppsatsen är dessutom en uppföljning på två tidigare kandidatuppsatser som gjorts på Södertörns högskola om presidentvalet 2004 och 2008. Den teoretiska utgångspunkten för studien är framing theory, eller gestaltningsteorin som den kallas för på svenska. Gestaltningsteorin är en ledande teori när det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. Några av de frågeställningar som besvaras i uppsatsen är vilka gestaltningsformer som var dominerande i de olika tidningarna, vilka aktörer som syntes mest, och hur resultatet har förändrats över tid i jämförelse med de två tidigare kandidatuppsatserna. För att komma fram till detta har en kvantitativ innehållsanalys valts som arbetsmetod. Resultatet i undersökningen visar att den gestaltningsform som fått mest plats är spel, som handlar om det politiska spelet och vem som vinner och förlorar, på bekostnad av sak, som tar upp sakfrågor och de politiska aktörernas åsikter i dessa frågor. I jämförelse med de tidigare kandidatuppsatserna visade det sig att det framför allt varit en drastisk sänkning av sakgestaltad journalistik jämfört med valet 2004, men att det ändå ökat lite på nytt sedan valet 2008. Studien kom även fram till att det var Barack Obama som fick absolut störst plats på nyhetssidorna och jämfört med utmanaren Mitt Romney förekom han i vissa fall dubbelt så mycket.