No description available.

I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och får därefter sätta sig i väntan på sin tur att bli betjänad av en bankrådgivare. Ett alternativ till detta är att använda en kundvärd för att ytterligare påverka kundens känslor och tillfredsställelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anställds leende kan påverka en kunds nivå av tillfredsställelse efter besöket men också känslorna av glädje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte är att beskriva hur en kundvärds emotionella (leende kundvärd) respektive professionella (icke-leende kundvärd) bemötande påverkar kunders nivå av kundtillfredsställelse på en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvärd och dennes påverkan skall beskrivas med användning av en kvantitativ enkätstudie. Kundernas nivå av tillfredställelse visade sig påverkas positivt av ett emotionellt bemötande. Studien visade också ytterligare resultat att upprymdhet och glädje påverkades och att de även påverkade kundtillfredsställelsen. En gemensam faktor sinsemellan de tre faktorerna visade även en skillnad mellan kundernas kön såtillvida att männen upplevde en mindervärdig nivå av kundtillfredsställelse, glädje och upprymdhet i jämförelse med kvinnorna; enligt oss benämnt som en dominanseffekt beroende av att en manlig kundvärd använts samt ett dominant agerande (professionellt bemötande). / In a bank customer most often encounter a queue number device and are then allowed to sit while waiting for their turn in order to be served by a bank advisor. An alternative to this is to use a customer host to further influence customer emotions and satisfaction. A study of Söderlund and Rosengren (2008) found that an employee's smile can affect a customer's level of satisfaction after the visit but also the feelings of pleasure and arousal (Mehrabian & Russell, 1978). The study aims to describe how a customer host´s emotional (smiling customer host) and professional (non-smiling customer host) approach affects the customer's level of customer satisfaction in a bank. Swedbank in Karlstad currently has a customer host and his influence will be described using a quantitative questionnaire survey. Customers' level of satisfaction showed positively affected by an emotional response. The study also showed further results to affect of arousal and pleasure and that they also affect customer satisfaction. A common factor among these three factors also showed a difference between customers' gender in thus men experienced an inferior level of customer satisfaction, pleasure and arousal in comparison with the women; according to us referred to a dominant effect depending on a male customer host used.

Syfte. Att kartlägga distriktssköterskors användning av hemblodtrycksmätning (HBTM) i sitt arbete. Bakgrund. HBTM förbättrar personens kontroll över sitt blodtryck och stärker personens empowerment och delaktighet i sin vård. Med hjälp av HBTM får personer i större utsträckning en effektivare behandling för sin hypertoni, en välbehandlad hypertoni minskar risken att drabbas av kardiovaskulära händelser. Metod. Enkätstudie med kvantitativ ansats som inkluderade distriktssköterskor på hälsocentraler i Skellefteå kommun (n=49). Analysen utfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat. Rådet HBTM gavs mer än en gång i månaden av två tredjedelar av deltagarna. Av de som inte hade riktlinjer om HBTM på sin arbetsplats skattade hälften att det skulle underlätta deras arbete. Deltagarna i studien upplevde HBTM som resurssparande, att det stärker patientens förmåga till egenvård och är förenligt med god vård. Av deltagarna upplevde två tredjedelar motstånd från patienten vid rekommendationen HBTM. Inget samband hittades mellan tillgången till riktlinjer och distriktssköterskans frekvens att rekommendera HBTM. Ett samband fanns mellan tillgången till riktlinjer vid hälsocentralen och distriktssköterskans upplevelse av att känna sig bekväm med att rekommendera HBTM. Betydelse för omvårdnaden och distriktssköterskans arbete. Riktlinjer för HBTM kan bidra till omvårdnadsmetoder som främjar patienters hälsa och livskvalitet. Distriktssköterskan har ett stort ansvar att undervisa patienter så de känner sig trygga i sin egenvård. Med ytterligare omvårdnadsforskning kring HBTM kan metoden utvecklas och bli evidensbaserad. Det gör att distriktssköterskan får en ökad kompetens och känner sig mer bekväm att rekommendera HBTM. Slutsats. Riktlinjer för HBTM kan vara ett stöd och bidra till att distriktssköterskor känner sig bekväma att rekommendera metoden till patienter.   Nyckelord: hemblodtryck, distriktssköterska, riktlinjer, kvantitativ, enkätstudie, primärvård / Aim. To identify district nurses use of home blood pressure measurement (HBPM) in their work. Background. HBPM improves the person's control of their blood pressure and strengthens the person's empowerment and participation in their care. Using HBPM gives people a more widely effective treatment for their hypertension, a properly treated hypertension reduces the risk of cardiovascular events. Method. Questionnaire study with quantitative approach that included district nurses at health centers in the municipality of Skellefteå (n = 49). Data were analyzed using SPSS. Results. The Council HBPM was given more than once a month by two-thirds of the participants. Of those who did not have guidelines on HBPM at their workplace half of the participants estimated that guidelines would facilitate their work. Study participants experienced HBPM as resource saving, it strengthens the patient's ability to self-care and is compatible with good health. Of the participants experienced two thirds resistance from the patient at the recommendation HBPM. No correlation was found between the availability of guidelines and district nurse frequency to recommend HBPM. A correlation was found between the availability of guidelines at the health center and the district nurse's experience of feeling comfortable with recommending HBPM. Significance to nursing and district nurse work. Guidelines for HBPM can help nursing methods that promote patients' health and quality of life. District nurses have a great responsibility to teach patients so they feel confident in their self-care. With further nursing research HBPM can evolve and become evidence based, which gives the district nurse a better competence and make him/her more comfortable recommending HBPM. Conclusion. Guidelines for HBPM can support and contribute to the district nurses comfortable feeling of recommending the method to patients.   Keywords: home blood pressure, district nurse, guidelines, quantitativ, questionnaire study, primary health care.

Syftet med uppsatsen är undersöka huruvida utbildningsnivå och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lägre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jämfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning får ett mer upplyst perspektiv som hämmar de negativa attityderna. Det förekommer även förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens från invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den här uppsatsen används material från European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgår från två hypoteser. Högutbildade individer förväntas ha mer positiva attityder mot invandrare jämfört med lågutbildade och individer som är sysselsatta förväntas ha mer positiva attityder mot invandrare jämfört med arbetslösa individer. Materialet analyseras med hjälp av två logistiska regressioner där utfallen är sannolikheten att anse att Sveriges kulturliv undergrävs av invandring samt sannolikheten att vilja tillåta få eller inga invandrare med annan hudfärg eller etnisk tillhörighet som majoriteten av Sveriges befolkning. Resultatet visar att den första hypotesen stämmer, högre utbildade individer har mer positiva attityder mot invandrare jämfört med lägre utbildade individer. Resultatet visar vidare att den andra hypotesen kan förkastas, det finns inget signifikant samband som visar att sysselsatta individer har mer positiva attityder mot invandrare jämfört med arbetslösa individer. Slutsatsen är att enbart utbildningsnivå förmodligen inte kan förklara orsakerna till negativa attityder till invandring och invandrare.

Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två svenska nyhetstidningar valt att skildra en nyhet under vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ebolaviruset i sina tidningsartiklar från 1 maj 2014 till och med den 31 oktober 2014? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i DN och SvD under perioden 1 maj 2014 till och med 31 oktober 2014 samt diskursanalys på sex artiklar. Huvudresultat: I studien framkom det en tydlig förändring i artiklarna under hela undersökningsperioden. Det förändrades från att vara diskussioner om en kris till att sedan diskuteras om olika åtgärder för att minska oroligheten bland invånarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur social bakgrund påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Enligt tidigare forskning råder en ojämn fördelning av föräldraledighetsuttag mellan könen. Faktorer som har visat sig påverka hur föräldrar delar upp föräldraledighet är utbildning, lön samt ett instiftande av reserverad ledighet för den ena partnern. Trots upprepade försök att minska det ojämlika uttaget av föräldraledighet mellan könen delas den idag inte lika. Vi vill därför i denna uppsats analysera om det finns andra mekanismer än de nämnda ovan som påverkar uppdelning av föräldraledighet. Enligt genusteorier handlar män och kvinnor utifrån en reproduktion av förväntade beteenden som de har lärt sig genom den socialisationsprocess de exponeras för. Den primära socialisationen, som innebär att människor reproducerar sina föräldrars beteenden under de första åren i ens liv, kan komma att påverka ens handlingar i ett senare skede. Vi vill därför besvara frågeställningen hur påverkas män av sina föräldrars handlingar, gällande uttag av föräldraledighet? Analyserna görs med hjälp av ett riksrepresentativt datamaterial från LNU. Hypoteserna som ska besvaras är mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå samt mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras fäders uttag av föräldraledighet. Resultaten visar inte att mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå eller deras fäders uttag av föräldraledighet. Båda hypoteserna förkastas. Resultaten indikerar att det är andra faktorer som påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Det behövs därför dels göras vidare studier på vilka faktorer dessa kan vara samt studier på nyare data då detta är ett fenomen som är i ständig förändring.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka stressorer som påverkar trafikledarna vid Trafikverket och hur de upplevs samt vilka åtgärder som togs för att förebygga stress. Data samlades in med en enkät som besvarades av 21 trafikledare och intervjuer där fyra trafikledare deltog. Resultaten visar på hög mental arbetsbelastning och hög tidspress. Deltagarna ansåg sig inte ha tid för reflektion eller utnyttjande av raster på ett bra sätt, men de visste vad som krävs av dem i arbetet och kan lägga tankar på arbetet åt sidan på sin lediga tid. De åtgärder ledningen vidtar är att digitalisera arbetsrutinerna och genomföra årliga prov av säkerhetsregler så att de som arbetar med trafikledning har rätt kompetens och ledningen erbjuder samtalsstöd för de som vill ha det stödet.

The aim of this study is to examine the climate issue. More precisely climate demonstrations around the world with emphasis on the people who participates in them. The study also aims to understand why these people choose to take part in the demonstrations. Also, if there is a difference in motives between the people who participate in relation to when they are born. The material this study is examining is based on several demonstrations around the world in different countries and different cities. The material was collected between 2009 and 2013 at different demonstrations that concerned the subject of climate in some way. The result of the study shows some support for the theoretical frame that was used but it also shed some light on the fact that the result also perhaps is not strong enough to generalize to the rest of the population. The study shows that there is some difference between generations and their motives to participate in the demonstrations although they are not very big differences. The study did however have some problems with the theory and its ability to apply to the studies participants and shed light on possible studies in the future.

This studies purpose is to analyse the difference in minor crimes in Värmland´s districts and in Karlstad city, the residential city of Värmland during the year 1881. More specifically during the time known as industrialization and urbanisation. This study will not only analyse the difference in volume but also what types of minor crimes that were committed both in the city and the rural parts of Värmland. The source material for this study consists of court records from this time, and more specifically at the end of each record there is a summary of all the minor crimes committed during the period of spring and autumn or winter. The purpose will be examined via a quantitative method and will be reported with graphs of each question. A part of the method is also to categorize the crimes into larger groups to make the result more manageable. The result shows both a difference in the quantity of minor crimes, where the city has about ten times more compared to rural Värmland, and there is also a difference in what types of minor crimes. In the city there is most parts of people who were drunk, and the rural parts had more issues with both people skipping their military service and people not appearing before the court. / Syftet med denna uppsats är att jämföra Värmlands läns lindrigare brottslighet med den i Karlstad stad under år 1881. Detta är en period där Sverige var uppe i processerna industrialisering och urbanisering. Uppsatsen kommer inte enbart att fokusera på mängden brott utan även analysera vilken typ av lindrigare brottslighet som genomförs i staden och på landsbygden. Källmaterialet är hämtat från varje härads dombok samt stadens rådhusrätts dombok, i slutet av dessa finns en längd som heter saköreslängd där alla bötesbrott är nedskrivna. Metoden består av en kvantitativ metod där resultatet kommer att redovisas med hjälp av grafer för att förtydliga. Metoden till denna uppsats består även i att kategorisera de olika bötesbrotten för att kunna få ihop dem till större grupper för att göra resultatet mer överskådligt. Resultatet visar både att det är en skillnad i mängden brott i staden kontra landsbygd, och att det är en skillnad i vilka typer av brott som begås. I staden var fyllerierna problemet och på landsbygden var problemet i stället individer som inte dyker upp vid beväringen eller inte dyker upp när de blivit kallade till rätten. Med hjälp av tidigare forskning och teorier och begrepp kopplade till social kontroll diskuteras sedan orsaker till skillnaden.

Varje år sker cirka 6000 hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Patienter som varit med om ett plötsligt hjärtstopp kan drabbas av mer eller mindre uttalade fysiska, kognitiva, sociala och emotionella konsekvenser som minskar deras upplevda livskvalitet. Patienter som har överlevt ett hjärtstopp är en växande patientgrupp och sjukvården bör lägga mer fokus på evidensbaserad uppföljning, hälsofrämjande stöd och rehabilitering till dessa patienter och deras närstående för att kunna skapa de bästa förutsättningarna för en god livskvalitet.  Syftet är att fördjupa kunskaperna om patientens livskvalitet under det första året efter ett överlevt plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus.  En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi enligt metod beskriven av Polit och Beck(2017) samt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) har använts för att granska 16 kvantitativa artiklar. Resultatet visade att livskvaliteten påverkades mer eller mindre av olika faktorer relaterat till behandling, individ, efterförlopp och social situation. Ett snabbt ingripande, en defibrillerbar första rytm och en kort vårdtid var associerade med goda förutsättningar för god återhämtning och ökad livskvalitet. Vidare visade resultaten att livskvaliteten var beroende av hur väl patienterna återhämtade sig fysiskt och mentalt och hur aktiva var de i det sociala sammanhanget. Resultaten beskrev även att livskvaliteten påverkades av ålder och kön. Det framkom även att livskvaliteten förbättrades i tid och att efter ett år många patienter uppgaven god livskvalitet ett år efter händelsen. Examensarbetets resultat kan bidra till att kunna se vilka faktorer har starkt samband och kan påverka patientens livskvalitet efter hjärtstopp. Detta för att få kunna anpassa vårdåtgärderna utifrån patientens behov. För att öka förståelse i hur livskvaliteten upplevs på individnivå krävs det mer forskning inom ämnet av kvalitativ ansats. / Every year, approximately 6,000 cardiac arrests occur outside hospitals in Sweden. Patients who have experienced a sudden cardiac arrest may experience physical, cognitive, social and emotional consequences that reduce their perceived quality of life. Patients who have survived a cardiac arrest are an increasing patient group, and healthcare should focus more on evidence-based follow-up, health-promoting support and rehabilitation for these patients and their relatives in order to create the best conditions for a good quality of life. The aim is to deepen the knowledge about the patient's quality of life during the first year after surviving a sudden cardiac arrest outside hospital. A literature review with a systematic search strategy according to the method description of Polit and Beck (2017) and Bettany-Saltikov and McSherry (2016) has been used to review 16 quantitative articles. The results showed that the quality of life was affected by treatment, individual, course and social situation. A quick intervention, a defibrillable first rhythm and a short care period were associated with good conditions for good recovery and increased quality of life. Furthermore,the results showed that the quality of life depended on how well the patients recovered physically and mentally and how active they were in the social context. The results also described that quality of life was affected by age and gender. It also emerged that the qualityof life improved in time and that after one year many patients reported a good quality of life one year after the event.  The results of the degree project can help to be able to see which factors are strongly related and can affect the patient's quality of life after cardiac arrest. This is to be able to adapt the care measures based on the patient's needs. To increase understanding of how the quality of life is experienced at the individual level, more research is needed in the subject of a qualitative approach.