Självmord är ett fenomen som funnits under lång tid. I dagens läge är det ungefär 1,500 personer som begår självmord varje år i Sverige, av det totala antalet begås ca 350 av dessa inom Stockholms län. Denna studie syftar till att undersöka om det finns något statistiskt samband mellan strukturella faktorer och självmordstalen i Stockholms län och i så fall vilka faktorer som blir signifikanta. För att besvara dessa har Durkheims teori om självmord använts för att hitta relevant data. Resultatet presenteras med hjälp av en OLS-regression som visade att medelålders män är överrepresenterade i självmordsstatistiken, att arbetslöshet och högre psykiatribudget har samband med fler självmord, samt att högre ekonomisk tillväxt och antidepressiva läkemedel minskar antalet självmord. Men hjälp av teori och tidigare forskning analyseras resultaten, som visar att strukturella faktorer kan ha en påverkan på självmordstalen.

Under de senaste åren så har IT blivit ett allt mer normaliserat inslag i den svenska skolan. Även om digitaliseringen av skolan har pågått under en längre tid, så har majoriteten av den digitala utvecklingen skett under de senaste fem åren.  Även om den digitala utvecklingen har bidragit till en ökad mängd läranderesurser för lärare, så har denna rapida utveckling också medfört till att många lärare har bristande kunskaper gällande hur IT bör hanteras. En relativt betydelsefull fråga är således hur IT har påverkat den svenska gymnasieskolan. Baserat på den data som samlades in i Skolverkets (2016) studie, så kunde man konstatera att matematik är det ämne där IT används i lägst utsträckning i det svenska gymnasieklassrummet. Till följd av detta, så är utbudet av forskning kring IT:s påverkan på matematikundervisning nästintill obefintligt. Det finns därför ett samhälleligt behov av att undersöka hur IT påverkat matematikämnet. Syftet med detta arbete är följaktligen att undersöka hur IT har påverkat matematikundervisningen i den svenska skolan. För att kunna undersöka detta så har perspektiv och synpunkter från både elever och matematiklärare i den svenska gymnasieskolan samlats in och analyserats, med hjälp av blandade undersökningsmetoder. En av de slutsatser som framkommit ur studien är att många elever upplever att IT borde användas i en högre utsträckning inom matematikämnet. En annan slutsats som kan dras är att många lärare saknar kunskap och erfarenhet av att använda IT i matematikklassrummet, vilket vidare är en av de bidragande anledningarna till att många lärare väljer att inte använda IT matematikklassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ofta och vilka matematiska begrepp pedagogerna använder sig av vid rutinsituationer och planerade situationer. För att kunna studera detta har vi gjort observationer med hjälp av ljudinspelning och observationsprotokoll. Studien bygger på kvantitativa data, utifrån de strukturerade observationerna. Vi studerade sammanlagt fem pedagogers matematiska begreppsanvändning vid måltid och samling. Vår förhoppning med denna studie var att få en större förståelse om hur viktigt det är att belysa matematiken i förskolan. Det har visat sig att det används matematiska begrepp under samling och måltidstillfällen i olika utsträckningar. Det vi märkt är att matematiken finns överallt omkring oss. Det kan vara en potatis som delas på hälften och nämns vid namnet hel och halv. Det kan även vara en pinne som är längre än de andra pinnarna. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

För att undersöka hur självdeterminering i arbetsmotivation påverkas av känsla av sammanhang (KASAM) och samhörighet på arbetsplatsen gjordes en kvantitativ enkät-undersökning på en stor västsvensk organisation. Med självdetermineringsteorin som grund var målet att identifiera förbättringsområden och ge råd som kan leda till förbättrad arbetsmotivation i organisationen. Relationer mellan självdetermineringsteorin, KASAM och samhörighet utforskas i en arbetsplatskontext. Resultatet baserades på 257 enkätsvar och huvudsakligen konstaterades att både arbetsplatssamhörighet och KASAM hade en positiv påverkan på självdeterminering i arbetsmotivation. Samhörighet på arbetsplatsen visades vara den mest betydelsefulla prediktorn för självdeterminering i arbetsmotivation och kunde till stor del förklara KASAMs påverkan. Eftersom samhörighet på arbetsplatsen predicerade självdeterminering i stor utsträckning förs ett resonemang kring att samhörighet på arbetsplatsen kan tillfredsställa basbehovet av social tillhörighet. Av KASAMs komponenter var meningsfullhet den mest inflytelserika för självdeterminering. KASAM ökade med åldern men det gjorde inte arbetsplatssamhörighet. Det hittades inga skillnader i KASAM beroende på kön eller utbildningsnivå. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

En ny trend inom flyg- och resebranschen är ett system som tillåter flygresenärerna attkompensera för de utsläpp som resan medför. Det har dykt upp en rad olika organisationersom flyg- och resebolagen använder sig av som återför de pengar som flygresenären betalar iavgift, till projekt som verkar för att skapa en bättre miljö. Det omfattar åtgärder från attplantera regnskog till forskningsprojekt som ska verka för att förbättra miljön. Avgiften somresenären betalar räknas ut med hjälp av en kalkylator där resenären fyller i var resan ska gå,därefter räknar kalkylatorn ut hur mycket koldioxid som kommer att släppas ut perpassagerare. Charterresebolaget Apollo, som vi valt att studera, har erbjudit sina kunderklimatkompensering genom företaget GreenSeat i drygt ett år. Produkten har inte fått detgenomslag som förväntades av företagen i branschen.Syftet med uppsatsen är att undersöka varför inte fler konsumenter väljer attklimatkompensera när de reser med flyg. Vi ska också ta reda på vad som krävs för att fåkonsumenterna att klimatkompensera oftare vid resor med flyg. I uppsatsen har vi både ettpositivistiskt och hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har gjort en kvantitativenkätundersökning med totalt 122 respondenter som valts ut genom ett bekvämlighetsurval.Resultatet av enkätundersökningen har legat till grund för arbetet med analysen ochslutsatserna. Resultatet har därefter tolkats av oss i avsikt att ge Apollo rekommendationer omhur de ska få fler konsumtenter att klimatkompensera i framtiden. I uppsatsen har vi använtoss av en induktiv ansats. Vi använde primärdata i form av en enkätundersökning ochsekundärdata i form av litteratur och tidigare gjorda studier.Slutsatserna i vår undersökning är att de konsumenter som känner till vadklimatkompensering innebär är positiva till produkten. Vår enkätundersökning visar att cirka80 % av de 122 respondenterna har en positiv inställning till klimatkompensering. Detindikerar på att det finns en stor potential för klimatkompensering men att det idag saknaslättillgänglig information för konsumenterna att ta del av. Apollo lyckas inte övertygakonsumenterna att klimatkompensering är ett bra sätt att stödja miljön, vilket leder till attkonsumenterna inte vill betala för något som de inte tror på eller känner till.För att få fler konsumenter att klimatkompensera måste informationen som ges ut till deminnehålla starka argument för att locka deras intresse och den bör också visa konkretaexempel på effekter som klimatkompensering bidrar med. Tillgången till produkten måsteockså bli enklare än vad den är idag. Det ska vara lätt och smidigt att klimatkompenseraannars är risken att konsumenten väljer bort det på grund av bekvämlighetsskäl. / Uppsatsnivå: C

Abstract  Within the Swedish upper secondary school there are special sports courses with the aim of giving the students an opportunity to combine studies and their specific sports. In this essay, the outcome of a NIU football secondary school education and the ability of the schools to educate elite players is studied. Aim The aim of the study was to investigate the correlation between special education and future elite careers. The study will be answered by the following questions: How many elite-level players have completed a NIU football education? Do the schools differ in terms of the number of students who reach elite level? Does the geographical location of schools affect how many that reach elite levels? Does the association with elite teams influence how many student´s that reach the elite level? Is there a difference between men and women?  Method A quantitative approach has been used to study 2400 male and female football players.The collection of data has been conducted through contact with all 68 NIU schools and the Swedish football federation, which provides the information about the players' team affiliations and level.   Results 51.8% women, 53.8% men, and 53% of the total elite-level players have undergone NIU football education. The observed schools differ in the number of pupils who reach elite football. 5,68% ±5,47% of pupils per school reaches elite football, concerning men 4,62% ±6,08% and women 8,31% ±10,66%. An independent t-test analysis (p&lt;0,05) showed no significant differences depending on geographic location for total players (p=0,747), males (p=0,817) or females (p=0,807). Schools association with elite teams showed significant differences (p&lt;0,05) for the total number of players (p=0,006) and males (p=0,004). However, there was no significant difference in females (p=0,462). Conclusion A NIU education seems to increase the chances of reaching elite level. When it comes to the schools´association with elite teams, the results indicate that it is beneficial for boys but not girls. However the geographic location does not impact the result. Finally, future studies are needed to demonstrate the reasons why some schools deliver more players to elite level. / Sammanfattning Inom den svenska gymnasieskolan förekommer det specialidrottsutbildningar med syfte att ge eleverna en möjlighet att kombinera studier och sin specifika idrott. I denna uppsats kartläggs utfallet av en NIU-fotboll gymnasiala utbildning samt skolornas förmåga att utbilda elitspelare.  Syfte frågeställning Syftet med studien var att kartlägga sambandet mellan genomförd specialidrotts utbildning och elevers framtida elitkarriär. Studien kommer att besvaras genom följande frågeställningar: Hur många spelare på elitnivå har genomfört en NIU-fotboll utbildning? Skiljer sig skolorna åt gällande antal elever som når elitnivå? Påverkar skolornas geografiska placering hur många som når elitnivå? Påverkar skolornas föreningssamarbete hur många som når elitnivå? Existerar det någon skillnad mellan kvinnor och män? Metod En kvantitativ ansats har använts för att undersöka 2400 manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Insamlingen av materialet har skett genom kontakt med alla 68 NIU-skolor samt Svenska fotbollförbundet som tillhandahåller informationen om spelarnas lag-tillhörigheter och nivå.  Resultat 51,8% kvinnor, 53,8% män samt 53% av det totala antalet spelare på elitnivå har genomgått en NIU-fotboll utbildning. De observerade skolorna skiljer sig åt gällande antal elever som når elitfotboll. 5,68% ±5,47% elever per skola når elitfotboll, gällande män 4,62% ±6,08% och kvinnor 8,31% ±10,66%. Ett oparat T-test visade ingen signifikant skillnad (p&lt;0,05) gällande geografisk placering för totalt antal spelare (p=0,747), män (p=0,817) eller kvinnor (p=0,807. Skolornas samarbete med en elitförening visade signifikanta skillnader (p&lt;0,05) gällande totalt antal spelare (p=0,006) och män (p=0,004). Dock fanns det ingen signifikant skillnad gällande kvinnor (p=0,462)  Slutsats En NIU-utbildning tycks öka elevernas chanser till en elitkarriär. När det kommer till skolornas elitsamarbete så tyder resultaten på att det är gynnsamt för män. Den geografiska placeringen tycks dock inte påverka resultatet. Slutligen, framtida studier behövs för att påvisa anledningarna till varför vissa skolor får fram fler spelare till elitnivå.

Gymnasievalet är första stora möjligheten för ungdomar att påverka sin skolgång och gymnasieutbildningen ligger i många fall till grund för vidare utbildning på högskola. Det optimala vore om samtliga ämneskunskaper från gymnasiet kommer väl till användning i de fortsatta akademiska studierna och allra helst även in i arbetslivet. I studien ingår personer som efter gymnasiet har valt att läsa vidare på ingenjörsutbildningar vid tre svenska lärosäten – Kungliga tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola samt Högskolan i Halmstad. Studiens fokus har riktats mot ingenjörsstudenter som under höstterminen 2018 läser andra eller tredje året. Syftet med studien har varit att undersöka hur studenterna upplever och värderar sina förkunskaper, alltså deras ämneskunskaper från gymnasiet. Datainsamlingsmetoden som har använts baseras på en enkätundersökning online. Undersökningen har skickats till drygt 7 500 mejladresser och materialet omfattar 480 svar. I analysen av enkätsvaren har en kvantitativ metod använts och extra fokus har riktats mot studenter som tidigare har läst naturvetenskaps- eller teknikprogrammet. Studiens resultat visar att trots samma behörighet upplever studenterna sina förkunskaper olika. Nio av tio ansåg sig ha haft lika bra eller bättre förkunskaper än studenter från andra gymnasieprogram och nästan alla upplevde att de hade tillräckliga förkunskaper. Tidigare studenter på naturvetenskapsprogrammet samt civilingenjörsstudenter hör till de som i större utsträckning upplevde att de hade tillräckliga förkunskaper. Studenter med höga betyg i de särskilda behörighetsämnena är den grupp som värderar sina förkunskaper högst. Matematiken har en klart central ställning och nio av tio studenter svarade att ämnet i stor eller väldigt stor utsträckning har bidragit med viktiga förkunskaper. Kemi, som också är ett behörighetsämne, värderades mycket lågt av nästan alla ingenjörsprogram utom de med en inriktning mot kemi och bioteknik. Trots att teknikämnen inte hör till de särskilda behörighetsämnena upplevdes ämnet som saknat i stor utsträckning hos alla gymnasieprogram utom teknikprogrammet. Omkring hälften av studenterna från naturvetenskapsprogrammet, men knappt två tiondelar av tidigare studenter på teknikprogrammet, upplevde att de saknade förkunskaper inom teknikämnen, och då i synnerhet programmering.

No description available.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är ett globalt hälsoproblem och världshälsoorganisationen, WHO, har beräknat att 81% av världens barn och ungdomar i åldern 5–17 år inte är tillräckligt fysisk aktiva. Specifikt gällande barn och ungdomar har fysisk aktivitet många positiva effekter. Dessa kan ses både på lång och kort sikt. Fysisk aktivitet har visat sig bidra till psykisk hälsa och en bättre upplevd livskvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och välbefinnande hos elever i årskurs nio. Design och metod: Studien utfördes genom en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av pappersenkäter. Resultatet från enkäterna analyserades med kvantitativ metod. Resultat: Enkätstudien visar att pojkar har skattat ett högre välbefinnande änflickor och annan. Det gick inte att se ett signifikant samband mellan vardagsmotion och skattat välbefinnande. Gällande den fysiska träningen och det skattade välbefinnandet kunde ett statistiskt samband påvisas. Även vid sammanslagning av den skattade fysiska träningen samt vardagsmotionen kunde ett signifikant samband ses. Slutsats: Det är viktigt att uppmuntra elever till fysisk aktivitet samt att arbeta för att stärka deras self-efficacy, självförmåga för ett ökat välbefinnande.

A quantitative study on the work phones effects on a group of individuals in Swedens work life balance