Denna uppsats behandlar hur muslimer framställs i två svenska morgontidningar, nämligen Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Metoden som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys, vilken har utförts på sammanlagt 78 artiklar, 39 från respektive tidning, en artikel från varje vecka under nio månader år 2012. Syftet har varit att se hur muslimer framställs i svensk morgonpress under ”en vanlig dag”, alltså en dag där det inte inträffat någon extrem händelse som kan förknippas med muslimer. Teorierna som använts i studien är Orientalism, Nyhetsvärdering och medielogik, Stereotyper i media, Naturlig inkludering samt diskriminering med ord. Dessa ligger till grund för uppsatsens resultat. Resultatet av studien bekräftar tidigare studiers resultat, nämligen att muslimer framställs på ett sätt som inte är fördelaktigt. När DN och SvD rapporterar om muslimer används överlag en neutral framställning, men ämnena som tas upp har ofta sin grund i konflikter. När tidningarna rapporterar om muslimska individer har man också en neutral framställning men när man rapporterar om en muslimsk organiserad grupp framställs de som farliga. Detta leder till att rapporteringen om muslimer ger en bild av att personer med muslimsk härkomst är konfliktinriktade. Vilket alltså vi menar leder till en negativ framställning av muslimer.

This BA Thesis in Journalism is a quantitative analysis of the coverage of wolves in Swedish printed media. Namely four daily newspapers, two national and two local. The two national newspapers are Aftonbladet which is a leading tabloid newspaper with national coverage and Svenska Dagbladet which is one of the two major newspapers with national coverage, as well as coverage of the greater Stockholm region. The two local newspapers are Falu Kuriren, which is located in Falun and mainly cover the province of Dalarna and Nya Wermlands-tidningen which is located in Karlstad and mainly cover the province of Värmland. These are provinces which have a large wolf population.As the work progressed we found that the newspapers have handled the coverage of the wolf in, what we believe, a good way. The use of powerful and strong words, such as “mayhem” etcetera, was low in most cases. Aftonbladet was the newspaper that had the highest percentage, in the amount of these words in relation to the amount of articles, with over 100 %.We also found that the pictures the newspapers used were mostly pictures of the people cited in the article and in when they used pictures of wolves they mainly used pictures which are to be considered as neutral. / Den här kandidatuppsatsen i journalistik är en kvantitativ analys av rapporteringen om vargar i svensk press. Nämligen fyra tidningar som ges ut dagligen, två nationella och två lokala. De två nationella tidningarna är Aftonbladet och Svenska Dagbladet, de två lokala tidningarna är Falu Kuriren och Nya Wermlands-tidningen. Under arbetets gång har vi kunnat konstatera att de fyra tidningarna har hanterat rapportering kring vargar på ett bra sätt. Användadet av värdeord, till exempel "härjar" etcetera, var lågt i de flesta fallen. Aftonbladet var den tidning där värdeord förekom oftast, procetuellt sätt fanns det minst ett värdeord per artikel. Vi kunde också konstatera att bilderna som användes i sammanhang med artiklarna till mestadels var bilder av människor som citerades i artikeln. I de fallen där det användes bilder av vargar var det bilder som vi anser vara neutrala.

Barn använder låtsasleken för att undersöka samspelet mellan människor och göra det mer begripligt. Rollspel är en typ av låtsaslek för vuxna. Studiens syfte var att undersöka om rollspel förbättrar vuxna människors mentaliseringsförmåga, samt metodutveckling och generellt utökande av kunskap. En undersökning genomfördes där rollspel användes som verktyg för att försöka förbättra mentaliseringsförmågan. I grupper om fem personer genomfördes en intervention bestående av tre träffar om vardera tre timmar. Jämförelser gjordes med en kontrollgrupp och totalt deltog 22 personer. Metoderna som användes var scener, formulär, reflekterande diskussioner och uppgifter. Inga signifikanta förändringar erhölls på de två skattningsinstrumenten som avsåg att mäta mentaliseringsförmåga, Reading the Mind in the Eyes Test – Revised Version och Experts rating sheet. Metodologiska brister resulterade i att frågeställningen inte kunde besvaras. Vidare forskning rekommenderas. Studien ledde till nya idéer om hur rollspel kan användas för att träna mentaliseringsförmåga. Deltagarutvärderingar antydde att interventionen hjälpte deltagarna att utveckla ett mentaliserande förhållningssätt, vilket kan vara intressant att undersöka vidare.

I denna uppsats jämförs de tre senaste kursplanerna i matematik (Lgr80, Lpo94 och Lgr11) mot bakgrund av de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper. Undersökningen genomförs med två typer av textanalys, en kvantitativ och en kvalitativ. Med den kvantitativa innehållsanalysen undersöks frekvensen av ett antal nyckelord som hänger ihop med matematiken. Med den kvalitativa textanalysen undersöks till vem/vilka texterna är riktade, texternas form och struktur samt de matematiska områden som behandlas i texterna. Utifrån dessa textanalyser dras slutsatser kring hur de tre senaste kursplanerna skiljer sig åt beträffande innehåll, utformning och uttryckssätt. Dessutom utreds om kursplanernas innehåll, utformning och uttryckssätt i slutändan kommit och kan komma att påverka elevers prestationer och i så fall på vilket sätt.   Undersökningen visar att det finns markanta skillnader mellan de tre kursplanerna men också att Lgr80 och Lgr11 är mest lika varandra. Dessa båda kursplaner är mer detaljerade och tydliga i mål och innehåll än Lpo94, vilken många gånger beskyllts för att vara ”flummig”. Den här undersökningen stärker det argumentet, vilket indikerar att lärare faktiskt haft svårt att tolka innehållet i Lpo94. Därmed kan matematikundervisingen mycket väl ha blivit lidande.   Vidare förs i uppsaten diskussioner om språkets roll i matematiken samt betydelsen av vardagsanknytning i matematiken. Även där visar undersökningen på styrkor i Lgr80 och Lgr11. Nyckelord: kursplan, matematik, kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ textanalys

Uppsatsen har för avsikt att segmentera dagens marknad för miljövänlig el. Detta för att se hurföretag kan positionera sitt varumärke på marknaden. Teorin i uppsatsen omfattas avpositionerings-, varumärkesutvecklings- och segmenteringsteori. Där skapar vi även en bredsegmenterings-modell som vi kallar VMA-modellen med fyra olika segment och som baseras påtre tidigare segmenteringsmodeller. Med denna som grund gjordes en enkätundersökning i Uppsala och på Internet. Resultatet av den undersökningen tyder på en marknad som går attsegmentera utifrån synen på varumärken, miljömedvetenhet och hur öppen individer är förmiljövänliga lösningar. Slutligen ger vi förslag på hur man ska möta de olika segmenten.

Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns skriftspråkliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen för det nationella provet och texter författade under annan skoltid. Frågeställningarna har varit: Vilka språkliga skillnader går att se i jämförelse av elevers texter från nationella provet och lektionstexter på tre språkliga nivåer (övergripande nivå, menings- och ordnivå). Materialet består av 38 elevtexter varav 20 uppsatser är från nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs. Resultatet har genom en kvantitativ textanalysmetod, med materialets resultat från de olika språkliga nivåerna sammanställt i ett formulär, analyserats och jämförts mellan betyg, kön och tidigare forskningsresultat. Det min studie visar, och det resultat jag kan utläsa från undersökningen, är att störst skillnader vad gäller skriftspråkliga kvalitetsdrag går att hitta vid närmare analys av ordvariation samt användning av substantiv och verb.

Bakgrund och problem; Dagens globala marknad kräver att företag tillfredställer kundersbehov och skapar värde samtidigt som de reducerar kostnader. Målkostnadskalkylering är ettmodernt kostnadsverktyg som utvecklades av Toyota under 1960-talet. I tidigare forskningbeskrivs Målkostnadskalkylering som en framstående kalkylmetod, men empiriska resultatvisar på begränsad förekomst. Det råder begränsad forskning kring ämnet i stort. Större delenav forskningen har fokuserat på faktorer som kan påverka beslut att implementeraMålkostnadskalkylering, vilket mestadels studerats bland tillverkande företag. Denna uppsatssyftar till att fylla detta tomrum genom att studera användandet och dess för- och nackdelarsamt vad som påverkar dem. Studiens forskningsfrågor lyder; Hur ser förekomsten avMålkostnadskalkylering ut bland svenska företag, börsnoterade på Stockholmsbörsens MidCap- samt Small Cap-lista? Vilka för- och nackdelar innebär användningen samt vilkafaktorer kan påverka dessa effekter? Syfte; Studiens syfte är att förklara samt beskriva förekomsten av Målkostnadskalkylering ibörsnoterade företag på Mid Cap- samt Small Cap-listan, användningens för- och nackdelarsamt slutligen vad som kan påverka effekterna av användningen. Metod; Studien är av kvantitativ art där insamling av data skett genom webbaserade enkäter.Avsikten med den empiriska undersökningen är att undersöka om den praktiska användningenav Målkostnadskalkylering återspeglar referensramen genom hypotetisk deduktiv metod. Resultat och Konklusion; Förekomsten av Målkostnadskalkylering påvisas av studien varabegränsad. Tillverkande företag indikeras vara positivt relaterade till användning av Målkostnadskalkylering. Fördelarna som studiens resultat indikerar på är förbättrat kundfokussamt förbättrad kvalitet, reducering av produktkostnader och möjligheterna att uppnåbudgeterad vinst. Studien kan inte påvisa några samband mellan användning avMålkostnadskalkylering och negativa effekter. Faktorer som kan påverka framgångsrikanvändning identifieras som dynamiska egenskaper hos produktutvecklarna i företag samtinvolvering av flera avdelningar. Studien bekräftar vad tidigare forskning påvisat, att Målkostnadskalkylering är en framstående kalkylmetod med begränsad förekomst blandföretag.

Sammanfattning Titel Kvinnliga karriärstrategier i revisionsbranschen Datum 2012-05-31
 Författare Besarta Hulaj & Daniel Nilsson Handledare Sven-Olof Yrjö Collin Utbildning Civilekonomprogrammet - redovisning
 Kurs 4FE03E Examensarbete Redovisning – Civilekonomuppsats 30 hp
 Inledning Revisionsbranschen har traditionellt sett varit ett manligt yrke, där normen har varit mannen. Trots att rekryteringen av kvinnor och män till revisionsbyråerna är lika stor är det fortfarande männen som bara några år efter inträde når högre positioner och har högre löner än sina kvinnliga kollegor. Ett problem som identifierats i dagens byråer är att kvinnor som inte får ett erkännande från byrån uttrycker att de vill lämna professionsyrket. Finns det då något beteende som kvinnor kan ta till sig för att förbättra sina möjligheter till en mer framgångsrik karriär i revisionsbranschen?
 Problemformulering Kan vi identifiera kvinnliga karriärstrategier i revisionsbranschen som påverkar certifieringstiden? Kan de kvinnliga revisorernas karriärsmål och deras demografiska situation förklara valet av karriärstrategi och certifieringstid?
 Syfte Syftet med denna studie är att identifiera kvinnliga karriärstrategier som påverkar certifieringstiden. Vi vill ta reda på denna aspekt genom att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan manliga och kvinnliga revisorers karriärstrategier och hur valet av karriärstrategi påverkar certifieringstiden.
 Metod Studien har baserats på en kvantitativ undersökningsmetod där det empiriska underlaget samlats in med hjälp av webb baserade enkäter. Urvalet har bestått av både godkända och auktoriserade revisorer som certifierats från 1 januari 2007 fram till 1 mars 2012. Resultat och slutsats Resultaten identifierade inte någon specifik karriärstrategi som påverkade kvinnliga och manliga revisorers certifieringstid. Studiens resultat visar att godkända manliga revisorer har en kortare certifieringstid än kvinnliga godkända revisorer. Bland de auktoriserade revisorerna fanns inga skillnader i certifieringstiden mellan könen. Kvinnliga revisorers certifieringstid påverkades av att de tog ut en längre föräldraledighet än vad de manliga revisorerna gjorde. / Abstract Title Women’s career strategies in the audit business Date 2012-05-31
 Authors Besarta Hulaj & Daniel Nilsson
 Advisor Sven-Olof Yrjö Collin Education Graduate Business Administration Programme
 Course 4FE03E Thesis in Business Administration–Major Accounting 30 hp Introduction The audit business has traditionally been a male profession, where the norm has been the man. Although the recruitment of women and men to the accounting firms are equal, it is still men who only a few years after entering the industry reaches higher positions and have higher salaries than their female colleagues. One problem identified in today ́s audit business is that women who do not receive acknowledgment report a higher tendency to plan to leave the business. Are there any behaviour that women can embrace to improve their opportunity for a more successful career in the audit profession? 
 Problem Can we identify women's career strategies in the audit profession that affect the certification period? Can the female auditors career goals and their demographic situation, explain the choice of career strategy and certification time? 
 Purpose The purpose of this study is to identify women career strategies that affect the certification time. We want to find out this aspect by examining whether there is any difference between male and female auditors' career strategies and how the choice of career strategy affects the certification time. 
 Method The study was based on a quantitative research method in which the empirical evidence was collected through Web-based surveys. The sample consisted of both approved and authorized auditors who passed their audit examination between the period of 1st of January 2007 until 1st of March 2012. 
 Results and conclusions The results did not identify a specific career strategy that affected female and male auditors certification time. Our results demonstrate that approved male auditors have a shorter certification time that female approved auditors. We found no difference in the certification time between the sexes among the authorized auditors. Female auditors certification time was affected by that they took out a longer parental leave than male auditors did.

This essay is an attempt to give indications of how pupils in the ninth grade value the arts subjects in Swedish schools. We believe that the subjects in arts education is mainly seen as “fun” subjects rather than “important” or “useful”. However, this is not an attempt to find out the pupils view in a national scale, but instead an attempt to show what pupils may think and how this may affect the art subjects value. / Syftet med detta arbete var att ta reda på tendenser om vad elever i årskurs 9 tyckte om de estetiska ämnena. För att undersöka detta genomförde vi en kvantitativ enkätundersökning där vi fick sammanlagt 159 enkätsvar från elever i årskurs 9. De synsätt vi i första hand har undersökt är huruvida eleverna anser att de estetiska ämnena är roliga, intressanta och/eller viktiga.Vår bakgrund behandlar dels tidigare forskning på området om synen på de estetiska ämnenas roll och legitimitet i skolan och dels olika begrepp inom detta område, exempelvis estetik, estetiska respektive praktiska ämnen samt semiotik. Vi kommer även kort nämna vad som står i Lpo 94 om estetik och de estetiska ämnena samt vad som står i Lgr 11 om estetik och de estetiska ämnena.De tendenser vi har sett är i huvudsak att elever i årskurs 9 i första hand ser de estetiska ämnena som roliga, i andra hand som intressanta och i tredje hand som viktiga. Över lag ser vi tendenser som pekar åt att eleverna som svarade ansåg att det är ganska viktigt med bra betyg i de estetiska ämnena men att de inte har någon större användning för vad de lärt sig i dessa ämnen.Dessa resultat diskuteras avslutningsvis mot vad som tas upp i vår bakgrund vad gäller synen på de estetiska ämnena samt vad eleverna skulle kunna lära sig inom de estetiska ämnena som de skulle kunna ha nytta av ute i samhället.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och undersöka selektiv migration i Uppsalas genom att observera rörlighet och befolkningsförändringar under tidsperioden 1990-2010 för bostadsområden byggda under miljonprogramåren 1965-1974. För att uppnå undersökningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, hämtade från databasen GeoSweden, för inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefödda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfödda inflyttare ökade. Studien visar även att selektionen bland inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram skiljer sig från andra så kallade utsatta bostadsområden i andra svenska städer. Den selektion som setts i tidigare studier där utflyttare från de utsatta områdena är mest resursstarka avseende utbildning, inkomst och sysselsättning, följt av stannare och inflyttare, märktes ej nämnvärt i Uppsalas miljonprogram, bortsett från perioden 1990-1995.