I denna uppsats kommer vi belysa hur gymnasieelever på olika sätt uppfattar miniräknare och vilka för- och nackdelar som kunde urskiljas i deras uttalanden. Resultaten i denna uppsats utgår från en enkätundersökning som genomfördes på 101 gymnasieelever. Under bearbetningen av empirin krävdes det att vi tolkade vissa öppna svar, vilket gjordes med hjälp av tidigare forskning och redan formulerade användningsområden för miniräknare. Då denna studie i första hand är kvantitativ kommer de flesta resultat presenteras i form av tabeller och diagram. Vi kommer sedan utgå från ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen mediering, socialisering och looping-effekter är centrala och används när vi för diskussionen kring de resultat som studien frambringat.

No description available.

När efterkrigstidens baby boom trädde in på arbetsmarknaden har det varit allt intressantare att studera hur olika demografiska grupper påverkar arbetsmarknadsprestationerna för den egna och omringande kohorter. I det här arbetet testas hur de varierande kohorterna från 40- talet till slutet av 60-talet har påverkat löneprofilerna. Datan som används kommer från en longitudinell databas som täcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar att kohortstorlek har signifikant effekt på de genomsnittliga löneprofilerna. De som är födda i en stor kohort och i en uppgång till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler än de födda i en nedgång och i en liten kohort. Man ser att de högre utbildningsgrupperna har högre avkastning på utbildning i en stor kohort och i en uppgångskohort jämfört med individer med endast en grundskoleutbildning.

Introduktion: Förskrivningsrätten ställer höga krav på distriktssköterskornas kompetensutveckling i och med att kunskaperna om läkemedel, behandlingsmetoder och riktlinjer ständigt uppdateras. Studier om distriktssköterskors kompetensutveckling är sällsynta vilket är en anledning till att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor med förskrivningsrätt för läkemedel får kompetensutveckling som rör förskrivningsrätten och vilken kompetensutveckling de anser sig vara i behov av. Metod: Studien genomfördes i september 2009 med hjälp av en semistrukturerad postenkät. I studien deltog 43 distriktssköterskor från 9 olika distriktssköterskemottagningar i olika landsting.Resultat: Studien uppdagade att kontinuerlig kompetensutveckling inte är en självklarhet för distriktssköterskorna. Däremot är distriktssköterskorna ansvarstagande när det gäller att hålla sina kunskaper uppdaterade genom egna studier. Inga skillnader kunde påvisas mellan nya och mer erfarna förskrivare när det gäller mängden kompetensutveckling som erbjuds av arbetsgivaren, deras engagemang i egna studier och behovet av kompetensutveckling. Konklution: Behovet av kompetensutveckling är stort hos distriktssköterskorna och de önskar att arbetsgivaren visade större intresse för detta. Distriktssköterskorna önskar mer kompetensutveckling inom alla kompetensområden men främst inom sjukdomslära och behandlingsriktlinjer och rekommendationer. Fler studier inom detta område är nödvändigt för att ytterligare utforska distriktssköterskornas kompetensutveckling men även för att kartlägga faktorer som påverkar distriktssköterskans känsla av kompetens.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Detta är en undersökning inom svenskans grammatik med fokus på nominalfraser. Nominalfraser bidrar till att texter blir mer informationsrika och används om man vill beskriva exempelvis ett föremål eller en levande varelse. Med nominalfras avses ett textsegment som består av ett huvudord i form av ett substantiv, pronomen eller egennamn. Dessa huvudord kan sedan byggas ut med framförställda och/eller efterställda attribut för att ge mer detaljerad information om huvudordet. Syftet med denna studie var att undersöka lågstadieelevers användning av nominalfraser i elevtexter i den berättande genren. Detta med fokus på vilka attribut eleverna använder sig av samt om användningen av utbyggda nominalfraser skiljer sig mellan de två årskurserna som ingår i studien. Vi studerade 40 elevtexter med fyra olika teman skrivna av elever i årkurs 2 och årskurs 3. För att besvara syftet och forskningsfrågorna analyserades elevtexterna utifrån en kvantitativ innehållsanalysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkt var Michael Hallidays (2004) språkteori om systemisk funktionell lingvistik. Ett analysverktyg skapat utifrån Språklära av Tor G. Hultman (2003) låg till grund för analysarbetet.Resultatet visade bland annat att en tredjedel av samtliga nominalfraser som studerades var utbyggda med ett eller flera attribut. Framförställda attribut användes flitigare av samtliga elever än efterställda attribut. Det visade sig även att resultaten varierade beroende på elevtexternas tema, elevernas förutsättningar hade alltså betydelse för hur de använde sig av utbyggda nominalfraser i sina texter. Användningen av utbyggda nominalfraser skiljde sig ytterst lite mellan de två årskurserna, vilket inte var ett förväntat resultat i och med att näst intill all forskning inom området visar på det motsatta.

I och med att världens befolkning blir äldre är det av vikt att aktivera äldre för att bibehålla en god hälsa. Högt antal av individer i hög ålder lever med funktionsnedsättningar och därmed är det viktigt att anpassa aktiviteter på servicehus för äldre som är 65 år och äldre. Syftet med studien var att undersöka äldres självskattade hälsa och i vilken utsträckning de deltar i aktiviteter, samt om det förekommer några könsskillnader. Studien syftade även till att undersöka om det förekommer samband mellan självskattad hälsa och deltagande i aktiviteter bland äldre som bor på servicehus i Västerås. Kvantitativ metod och ett frågeformulär användes för att samla in data. Designen var tvärsnittdesign. Studien tog hänsyn till etiska aspekter och kvalitetskriterier. Antalet respondenter som deltog i studien var 100 varav 100 enkäter samlandes in och användes i studiens resultat. För att kunna analysera resultatet användes korrelation. I resultatet framkom det samband mellan självskattad hälsa och deltagande i aktiviteter. Respondenterna upplever bra självskattad hälsa och 94 av 100 respondenter deltar i aktiviteter. Resultatet visar även att män upplever bättre hälsa än kvinnor trots att det var en jämn fördelning mellan könen i deltagandet.

Kultur är ett mångtydigt begrepp som kan uppvisa flera olika definitioner beroende på vilken kontext ordet används i. I ämnet moderna språk är kultur ett centralt begrepp, där elever förväntas förvärva kunskap om målspråkslandets kultur. Eftersom kultur är ett brett begrepp kan kunskap om landets kultur se ut på olika sätt beroende på hur kulturbegreppet tolkas. Denna studie har som övergripande syfte att undersöka hur kultur förmedlas i svenska steg 1 läromedel i ryska, som används i dagens svenska klassrum. Urvalet utgörs av alla ryska läromedel utgivna i Sverige på svenska de senaste 25 åren, där de två senast utgivna steg 1 läromedlens textböcker undersöks i denna studie. Det ena textboken heter Trojka – Da 1(2000) utgiven av Scripta textproduktion och den andra heter Mozjno av Liber AB (2004). Det ryska språket har funnits som skolspråk sedan 1960-talet och i dagsläget erbjuder endast ett fåtal skolor ryska som ett alternativt i moderna språkundervisningen. Den analytiska utgångspunkten för studien utgörs av tre perspektiv på kultur framtagna av språkdidaktikern Ulrika Tornberg. De tre perspektiven är: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Dessa tre perspektiv används för att analysera hur de två läromedlen i ryska förmedlar kultur.  Metoden består av en kvantitativ innehållsanalys, i vilken analysenheterna utgörs av texter i de båda läromedlen. De tre perspektiven på kultur operationaliseras och en mätning görs på frekvensen av de olika perspektiven i de två läromedlen.  De båda läromedlen i ryska, Mozjno och Trojka – Da 1, uppvisar liknande resultat. Kulturperspektivet ett fullbordat faktum är det dominerande, följt av en kompetens för framtiden. Ett möte i öppet landskap är det perspektiv som får minst utrymme i läromedlen. Resultatet visar att kultur ses som något knutet till nation och där undervisningen om kultur inriktar sig på faktabaserad kunskap. Mitt resultat kan även ses svara mot en traditionell uppfattning om hur kultur bör undervisas i.

<p>I denna studie har en enkätstudie på Hemköpsbutiker mynnat ut i ett svar kring hur de anställda ser på sin butikschef och om denna uppfattning kan kopplas till hur pass väl butiken presterar rent ekonomiskt, i termer av bruttovinst och finansnetto. I denna studie är det butikschefer inom Hemköpskedjan som studeras. Unikt för denna studie är att den utgår ifrån de anställdas uppfattning, istället för som i många tidigare studier där forskaren fungerade som observatör och iakttog den chef som skulle studeras. Utgångspunkten och hur definitionen av en ledare skall göras grundar sig i denna studie på Gary Yukls ledarskapsteorier kring faktorer som han kallar trait och skills.  De resultat som redovisas är till största del att flera av de egenskaper och kunskaper som en god ledare ska uppvisa både efterfrågas av de anställda i båda butikerna samt att de även anser att respektive butikschef faktiskt uppvisar någorlunda liknande egenskaper och kunskaper i båda butikerna. Det skiljer sig markant i uppfattningen mellan de anställda på respektive butik i få av de definierade egenskaperna och kunskaperna.</p>

Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan är bristfällig. I denna kvan-titativa studie har författaren riktat sig till både kommunala och privata förskolor i Jön-köpings kommun för att där samla in enkäter. Studien visar bland annat att cirka 60 % av förskollärarna inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och metoder för att på egen hand kunna nå upp till de naturvetenskapliga målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Detta resul-tat kan, enligt studien, sägas ha flera olika förklaringar, vilket påvisar svårigheterna med att kunna nå upp till vissa mål i Lpfö 98 (rev, 2010).