Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling.Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun.Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan. De menar att skolan gör för lite och det är mest utanför man lär sig om empati, konsumtion och hållbar utveckling.

Studiens syfte har varit att få ökad kunskap om lärares erfarenheter gällande vilka möjligheter som undersökande arbetssätt ger för att främja elevers lärande om och för hållbar utveckling i årskurs F-3 samt vilka utmaningar som arbetssättet ger upphov till i relation till elevernas lärande. Resultatet baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs F-3. Resultatet visar att alla lärare har som mål i undervisningen att eleverna ska lära sig att ta hand om vår jord. Indirekt strävade alla lärare efter att utveckla elevernas handlingskompetens, men det var de lärare som arbetade kontinuerligt med ett undersökande arbetssätt som kunde beskriva detta tydligast. Alla lärare var dock överens om att eleverna fick djupare kunskaper när de undervisade med ett undersökande arbetssätt. Fem av lärarna kunde se hur eleverna fick förståelse för att vi kan skapa en hållbar framtid vid undervisning med undersökande arbetssätt. Dessa fem beskrev även hur eleverna blev motiverade, kände meningsfullhet och utvecklade både sociala färdigheter och språkkompetens i elevdiskussionerna i samband med deras undersökningar. Det som gav utmaningar för elevernas möjligheter att lära för hållbar utveckling var främst lärarnas kunskaper om vad som skulle undervisas samt möjligheterna att kontinuerligt kunna undervisa med ett undersökande arbetssätt. En slutsats i studien är att lärarna skulle behöva fortbildning i lärande för hållbar utveckling, men även ett stöd från organisationen för att kunna arbeta med undersökande arbetssätt kontinuerligt.

Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö. Resultatet av denna studie är att lärarna trots att de inte är styrda av en strikt läroplan rörande hållbar utveckling i undervisningen tar dessa lärare upp hållbar utveckling i undervisningen på eget initiativ. Detta initiativ bygger på att de har en positiv attityd till lärande för hållbar utveckling. / Sustainable development is a concept that today can be found in most policy documents for schools in Sweden. The purpose of this study is to examine how sustainable development is applied in teaching and teachers' attitudes to implementing sustainable development in their teaching. The curriculum is free to interpret in terms of sustainable development which gives teachers the flexibility to apply sustainable development in the teaching of his interpretive.The study is based on interviews of five teachers in the Secondary School and the location for this study is Malmo. The result of this study shows that teachers interpret sustainable development on their own initiative even though they are not driven by a rigorous curriculum. This initiative is driven by that they have a positive attitude towards learning for sustainable development.

Detta självständiga arbete behandlar grundskollärares syn på hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling, hur arbetet med detta läggs upp i skolor och vilket fokus detta ges i skolan. Arbetets syfte är att jämföra hur olika lärare, verksamma på skola i staden respektive på landsbygden, som arbetat olika länge samt undervisar i skilda ämnen, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i sin undervisning. Arbetet lyfter vilka likheter och/eller skillnader som återfinns hos lärarna. Syftet är även att titta på hur lärares synsätt och arbetssätt förhåller sig till styrdokument, läroplan och regeringsbeslut. Det har i studien visat sig att lärarna inte till fullo uppfyller statens intentioner. Utgångpunkt för arbetet är följande frågeställningar: - Hur är lärares synsätt på undervisning kring hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling? - Hur förhåller sig lärares synsätt gentemot det som styrdokument, läroplan och regeringsbeslut säger angående hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling? - Går det att se någon skillnad på lärares synsätt utifrån variablerna verksamhetstid, undervisningsämne och om läraren arbetar i en skola på landsbygd eller i en stad? Uppsatsen riktar sig till alla som vill skapa sig en bild över hur olika grundskollärare, verksamma i de yngre åldrarna, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i skolan och i sin undervisning samt vad som skiljer och/eller liknar sig i deras resonemang.

De senaste åren har intresset för hållbar utveckling ökat markant där källsortering, ekologisk mat och plastbantade förskolor kan ses som ett resultat av det omfattande samhälleliga intresset. Syftet med denna studie hämtar inspiration från dessa ingångar och då utifrån barns delaktighet i arbetet med hållbar utveckling. Metodiken och den teoretiska ansatsen som används utgår från Gilles Deleuze och Felix Guattaris rhizomatiska filosofiska prövande i ett kartografiskt arbete. Detta handlar dels om att spåra artikulationslinjer om barns delaktighet i utformandet av en hållbar framtid, dels om att genomföra ett aktivt experimenterande med dessa spårningar. Syftet är att möjliggöra fler kompositioner av barns delaktighet i utformandet av en hållbar omvärld. Resultatet i den spårande ansatsen har synliggjort att förskolan styrs av cementerade uppfattningar om hur ett hållbarhetsarbete ska implementeras. Barn målas upp som framtidens planetära förvaltare, en roll tilldelade av vuxna. Även miljön blir en sekundär och passiv aktör och finns där främst för människans operationer. Det andra steget i den kartografiska processens experimenterande har bidragit till en omkonstituering av ”lärande för hållbar utveckling” till något som tvärtom, inte är hållbart. Denna intervention belyser kraften då begreppet ”lärande för hållbar utveckling” sätts i rörelse i samproducerandet med teori och filosofi.

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hållbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frågeställningar blev därför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hållbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna på sig själva som förebilder? Dessa frågor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrån lärande för hållbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrån ett nytt forskningsområde kallad epigenetik med fokus på ett av dess användningsområden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hållbar utveckling om det finns ett gemensamt synsätt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de små vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utåt visat att man arbetat mot hållbar utveckling och sätter press till att arbetet genomförs.  Studiens resultat visat att barnens delaktighet i arbetet med Grön Flagg-certifiering varierar i de olika förskolorna enligt de olika projekt som beskrevs under intervjuerna. Barnens ålder eller pedagogernas inställningar på det kompetenta barnet, påverkat utsträckningen i vilken barn gjorts delaktiga i arbetet mot hållbar utveckling. Studien har visat att pedagogerna var väl medvetna om deras påverkan på barnen. De ser sina arbetsinsatser och sig själva som förebilder för barnen, men utifrån det jag funnit i min analys även för varandra för att arbete med certifieringen utvecklas. I studien gjordes ett utprövande av ämnet epigenetik samt begrepp från hjärnforskning lånades. Utifrån de olika begrepp och teorier som presenterats i studien tilldelats pedagoger rollen som primary attachment relationships samtidigt som det motiverats för pedagogers stora påverkan på barnen.

Idag står vi inför utmaningen att leva inom vår planets gränser. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det en förändring i tankesätt, värderingar och livsstil menar UNESCO-UNEP. Detta kan åstadkommas genom en fundamental förändring i utbildningen från tidig barndom. Syftet med den här studien är att undersöka hur hållbar utveckling tolkas i den svenska grundskolan. Två ämnen har valts; biologi och hem- och konsumentkunskap. I uppsatsen identifieras de miljöetiska perspektiven antropocentrism och ekocentrism och hur de kommer till uttryck i förhållande till ämnestradition. De metoder som används är semi-strukturerade intervjuer av högstadielärare, dokumentanalys av läroplan och kursplaner och tematisk analys intervjuerna. Resultatet visar att i såväl läroplan och kursplaner som undervisningen framgår det att antropocentrismen har stort utrymme, då det är stort fokus på resurser, människan och samhället, i såväl hem- och konsumentkunskap som biologi. Ekocentrismen kan ses i form av uttryck i läroplan och kursplaner utifrån hänsyn och respekt för naturen, och genom att ge eleven förståelse inför valsituationer som rör hälsa och miljö. Ämnestradition har betydelse för hur hållbar utveckling tolkas i undervisningen. Biologi är naturorienterat med naturliga processer och kretslopp i fokus, vilket leder till fler ekocentriska resonemang. Hem- och konsumentkunskap har fokus på individen, hemmet och samhället, vilket ger mindre utrymme för ekocentrism. Alla lärare visade på både ekocentriska och antropocentriska resonemang. Lärarnas egna åsikter angående hållbar utveckling kan finna väg in i undervisningen, vilket anses kunna leda till större utrymme för ekocentrism i undervisningen. / Today we stand before the challenge of living within our planets limits. UNESCO-UNEP argue that to achieve a sustainable development changes in thinking, attitudes and lifestyle is required. This can be accomplished with a fundamental change in education from early childhood. The aim with this study is to research how sustainable development is interpreted in the Swedish elementary school. Two school subjects have been chosen; biology and home economics. In the essay the environmental ethics anthropocentrism and ecocentrism, and how they are expressed in relations to tradition is identified.  Methods used are semi-structured interviews with teachers, document analysis of the curriculum and syllabus and thematic analysis of the interviews. The results show that in the education as well as the syllabus it is clear that anthropocentrism has larger room. This because of the focal point in both home economics and biology is common resources, humans and society. Ecocentrism in the curriculum and syllabus is shown through consideration and respect for the nature, and through students’ understanding when making choices. The tradition of the school subjects has significance for how sustainable development is interpreted in the education. Biology is nature oriented with focus on natural processes and cycles, which lead to additional ecocentric reasoning. Home economics has the focal point on the individual, the home and society, which leads to less ecocentric reasoning. All teachers that were interviewed showed both ecocentric and anthropocentric reasoning. The teachers’ opinions can find way in to the education, which here is considered to the possibility of more room for ecocentrism in home economics.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-3 tolkar begreppet hållbar utveckling samt hur de undervisar kring begreppet. Detta undersöks genom att intervjua samt observera 4 stycken pedagoger. En grupp av pedagogerna tyckte att hållbar utveckling mest bestod av miljöaspekten, såsom sopsortering och liknande medan den andra gruppen av pedagoger tyckte att begreppet är stort, brett och svårtolkat. Det visade sig också att arbete kring hållbar utveckling är något som måste vävas in i det dagliga arbetet och integreras med andra ämnen.  Vi upptäckte även att det står relativt lite om hållbar utveckling i läroplanen och att om det var med definierat så skulle det underlätta för pedagogerna. I denna studie använder vi benämningen pedagog för utbildade lärare i årskurs F-3.

Syfte med studien är att analysera lek- och lärappar som berör hållbarhetsfrågor för att ta reda på vad de erbjuder barn i förskoleåldern i lärande för hållbar utveckling. Viktigt att poängtera är att syftet med studien inte är att jämföra de deltagande lek- och lärapparna. Sex lek- och lärappar för barn i förskoleåldern, som berör hållbarhetsfrågor, har analyserats med stöd av Prensky’s sex strukturella principer och relevanta begrepp från det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Resultat har jämförts med tidigare forskning i en diskussion där flera slutsatser dragits. Studiens slutsatser är att lek- och lärappar skapar engagemang men graden av engagemang relaterade till hållbarhetsfrågor är beroende av hur lek- och lärapparnas mekanismer kommunicerar ett kunskapsinnehåll och hur den teckenskapande individen tolkar och förstår innehållet i relation till vad som är meningsfullt just här och nu. I förhållande till lärande för hållbar utveckling är lek- och lärappars erbjudanden bundna till användarens sociala och kulturella kontext. Lek- och lärappar som resurs i det didaktiska arbetet är ett komplement till mer traditionella resurser och kunskap kring hur dessa kan användas och kunskapsinnehållet har betydelse för lek- och lärappens erbjudanden i lärande för hållbar utveckling.

Natursyn är en del i hur människor ser och förstår världen. Det är även en central aspekt inom hållbar utveckling, därför att hur människan ser på naturen kan påverka deras agerande för dess bevarande och användande. För att kunna lära känna den naturliga världen och på så vis förvalta positiva miljöattityder, känna en samhörighet till naturen och utveckla sin handlingskompetens, behöver barn få chans att tillbringa tid ute i naturen. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att ge en inblick i blivande F-3 lärares tankar och föreställningar om natursyner och hur de förmedlas i undervisningen, och lärarstudenters undervisningsföreställningar om hållbar utveckling och utomhuspedagogik. Empirin består av elva intervjuer med F-3 lärarstudenter. Studiens resultat visar att det är vanligt bland lärarstudenter att de vill lära sina elever att värna om och respektera naturen, samt förstå att naturen är viktig att bevara och att den bär på ett egenvärde. I studiens resultat lyfts både aktiviteter med relationellt didaktiskt syfte och instrumentellt didaktiskt syfte av lärarstudenterna och kopplas till hållbarhetsarbetet. Genom att tillgodose sina elever med olika sorters naturmöten, instrumentella och relationella, får eleverna möta naturen utifrån olika synsätt. Majoriteten av studiens respondenter kopplar endast utomhuspedagogik till den ekologiska dimensionen och lyfter främst beteendemodifierande undervisning. Inom undervisning för hållbar utveckling är det angeläget att undervisa för handlingskompetens framför användandet av beteendemodifierande undervisning.