Syftet med denna studie är att kartlägga och beskriva hur verksamma lärare använder problemlösning som mål och medel i matematikundervisningen. Vi är även intresserade av lärarnas egna uppfattningar angående vad det innebär att undervisa med problemlösning som mål och medel. Vår metod utgjordes av intervjuer hos fem lärare, alla verksamma på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visade på att det råder en viss diskrepans mellan den formella läroplanen, inkluderande skrivelse att matematikundervisningen ska ge utrymme åt problemlösning som både mål och medel, och den genomförda läroplanen; med andra ord på vilket sätt respektive lärare organiserar en problemlösningsbaserad lärandemiljö. Trots undersökningen var förhållandevis liten och därmed resultatens generaliserbarhet en aning tveksam visar resultaten på att lärarna tänker väldigt olika när det kommer till att implementera problemlösning. Vidare implicerar resultaten vikten av en ökad kollegial samverkan.

När arbetsgivare rekryterar ny arbetskraft läggs vikt på att välja den rätta kandidaten. Lika viktigt är detatt introducera den nya medarbetaren eftersom forskning visar att de tidiga stadierna av introduktionen är avgörande för att etablera ett varaktigt band mellan den nyanställde och arbetsgivaren. Enligt svensk arbetsmiljölagstiftning ska arbetsgivaren genomföra en introduktion när de nyanställer. En positiv lärmiljö med arbetsplatser som stödjer lärande i arbetet är en förutsättning för att lärande och reflektionska ske. Saknas en strategi för främjande av lärande visar forskning att det finns risk för att varken lärande eller reflektion sker. Syftet var att beskriva och förstå hur arbetsplatser introducerar nyanställda samt vilken möjlighet de hade att individanpassa introduktionsprogrammen utifrån de nyanställdas inlärningsbehov. Syftet avgränsades med följande två frågeställningar; hur organiserades och genomfördes introduktionsprogrammen för att främja nyanställdas lärande och utveckling? Vilka uppfattningar hade chefer, HR-chefer och mentorer om dessa introduktionsprogram? Till denna studie har en kvalitativ metod valts och data har samlats in genom intervjuer. Sex intervjupersoner som alla arbetade med introduktion av nyanställda har deltagit i studien. Resultatet visar att den nyanställdes möjligheter till lärande påverkades av både vilken introduktion som erbjöds av arbetsgivaren men också av den arbetsmiljö där lärandet sker. Arbetsgivarna använde sig av flera lärandestrategier där de mest vanligt förekommande var mentorskap och kollegialt lärande. Det fanns möjligheter att individanpassa introduktionsprogrammen och det gjordes i varierad grad, men majoriteten av intervjupersonerna svarade att de inte hade upplevt att det var behov för det.

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? – lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som exempelvis engagemang, motivation, intresse och social samverkan, som viktiga för elevers lust att lära. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lärare, då vi vill se hur begreppet tolkas och resoneras kring. Efter att ha ställt litteraturen i relation till lärares tolkning och resonemang, kan vi se att det inte finns en entydig tolkning av begreppet lust att lära, vilket visar sig i hur arbetet i klassrummet utformas. Det är helheten, där begreppet ligger som grund i det pedagogiska arbetet och där flera olika faktorer tas i beaktning, som skapar möjlighet att nå läroplanens strävansmål. Vår undersökning har bidragit till att forma en grundsyn, där ett lustfyllt lärande ligger som grund för verksamheten och är en bärande faktor i arbetet.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur några förskollärare arbetar med och i lärandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi går även in på definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med förskollärare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollärarna arbetar mest med förhållningssätt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lärandemiljö. Det framkommer också att förskollärarna pratar om att det kan behöva göras förändringar i den fysiska lärandemiljön men att de rent praktiskt inte gör något med den. Under arbetet med denna studie har vi analyserat empirin med hjälp av Vygotskijs teorier samt litteratur som belyser utagerande barn och deras relationer i förskolan. / The purpose of this study is to increase knowledge about how some preschool teachers are working with and in the learning environments for overactive children in preschool. We also go into the definition of an overactive child and ends with a special education perspective. The essay is based on four interviews with preschool teachers and an interview with a special education teacher. The result shows that the preschool teachers are working mostly with the approach to and treatment of overactive children, that they see this as a learning environment. It will also show that the pre-school teachers are talking about that there might be a need to make changes in the physical learning environment, but they practically do not do anything with it. In preparing this study we have analyzed the empirical data using Vygotsky's theories and literature that highlights the overactive children and their relationships in preschool.

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? – lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som exempelvis engagemang, motivation, intresse och social samverkan, som viktiga för elevers lust att lära. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lärare, då vi vill se hur begreppet tolkas och resoneras kring. Efter att ha ställt litteraturen i relation till lärares tolkning och resonemang, kan vi se att det inte finns en entydig tolkning av begreppet lust att lära, vilket visar sig i hur arbetet i klassrummet utformas. Det är helheten, där begreppet ligger som grund i det pedagogiska arbetet och där flera olika faktorer tas i beaktning, som skapar möjlighet att nå läroplanens strävansmål. Vår undersökning har bidragit till att forma en grundsyn, där ett lustfyllt lärande ligger som grund för verksamheten och är en bärande faktor i arbetet.

Vårt syfte med detta examensarbete var att vi ville ta del av några barns och pedagogers tankar om arbetet med språk och skriftspråket. Vi ville även höra pedagogernas åsikter om en språkutvecklande miljö och själva få en bild av denna vid våra observationstillfällen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att observera och intervjua pedagoger och barn i förskoleklass och skolår 1. Genom barns och pedagogers svar kom vi fram till att det inte används någon särskild metod i språk- och skriftspråksinlärningen. Vi konstaterar att pedagogerna utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. De utgår ifrån barnens erfarenheter och utvecklingsnivå och det erbjuds olika aktiviteter. Genom intervjuer och observationer framgår det att barnen har tillgång till stimulerande material exempelvis i form av böcker och spel. Majoriteten av barnen berättar att deras första tid i språk- och skriftspråksutvecklingen är lustfylld, flera av barnen är medvetna om hur det lär och varför det är viktigt att kunna läsa och skriva. Samtalet poängteras av pedagogerna och vi finner att interaktionen som Vygotskij (2002) framhåller har en betydande roll i en språkutvecklande lärandemiljö.

Nilsson, Carola & Nilsson, Cecilia (2011). Skrivutveckling med penna eller touchteknik? – tre pedagoger om olika sätt att arbeta med barns skrivande. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i årskurs ett. Detta är intressant eftersom barnen har olika erfarenheter när de börjar skolan. Frågeställningar i detta arbete är Vilka metoder för elevers skrivande använder pedagoger sig av och varför har de valt dessa? och Påverkar pedagogers erfarenheter och förhållningssätt miljön och valet av undervisning? Eftersom undersökningen grundar sig på pedagogers perspektiv är det relevant med intervjuer som metod för att samla empiri. I empirin finns teman som interaktion, miljö och språkutveckling. Pedagogerna i undersökningen belyser vikten att skapa en god lärandemiljö. De menar även att det är betydelsefullt att arbeta för att uppnå ett lustfullt lärande för eleverna.Nyckelord:finmotorik, fysisk miljö, interaktion, lärandemiljö, skrivutveckling, språkstimulans.

Syftet med arbetet är att beskriva ett antal pedagogers uppfattningar om lärandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvårigheter samt vilket stöd de önskar av specialpedagogen. Undersökningen bygger på tio intervjuer med pedagoger från två kommuner. I detta arbete vill vi ge en bild av hur dessa pedagoger tänker kring lärandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvårigheter, hur de arbetar samt vilket specialpedagogiskt stöd de anser sig behöva. För att få en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgått ifrån samt den teori som vi tror är aktuell för vårt arbete.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att pedagoger är medvetna om att lärandemiljöns utformning är av stor betydelse för barn i koncentrationssvårigheter. Samtliga pedagoger upplever att de stora barngrupperna påverkar problematiken för barn i koncentrationssvårigheter. Vi har fått ta del av många strategier som pedagogerna använder sig av i arbetet med barnen. Det stöd som pedagogerna efterfrågar från specialpedagogen är framförallt handledning och konsultation.

Syftet med detta examensarbete är att närmare granska lärares uppfattning om begreppet god lärandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gå tillväga för att skapa en sådan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgår ifrån tre frågeställningar:1)Vad definierar en god lärandemiljö?2)Hur kan lärare bidra till en god lärandemiljö?3)Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas tillvägagångssätt för att bidra till en god lärandemiljö?Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med klasslärare i årskurs ett till fem som alla arbetar på samma skola. De intervjuade lärarna valdes ut genom strategiskt urval, där de styrande variablerna var årskurs, erfarenhet samt klasstorlek.De intervjuade lärarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lärandemiljö i jämförelse med studiens hypotes och relevant litteratur. Intervjusvaren har ett mer holistiskt synsätt som inbegriper givna förutsättningar (till exempel klasstorlek) på skolan och att lärarna ser sin egen roll som inkluderad i lärandemiljön. Lärarnas svar om hur de kan bidra till en god lärandemiljö sammanfattas i studien genom kategorin Skapandet av gemensam värdegrund med tillhörande underkategorierna Respekt, Regler, Ledarskap samt Undervisning. I kort sammanfattning kan lärarna bidra till en god lärandemiljö genom att behandla eleverna med respekt samt att lära eleverna att respektera. Det är viktigt med tydliga regler och tydligt ledarskap i skolan samt att undervisningen är individbaserad, intressant och varierande.I de intervjuade lärarnas tillvägagångssätt för att bidra till en god lärandemiljö finns skillnader och likheter. Skillnaderna och likheterna är tydligast i hur lärarnas svar fördelats i underkategorierna Respekt, Regler, Ledarskap samt Undervisning. Tre av lärarna hade svar i alla underkategorierna, två av lärarna hade svar i två underkategorier var, nämligen Regler och Undervisning samt Ledarskap och Undervisning. En av lärarna hade svarat i en underkategori, Respekt.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur undervisning drivs när man har elever med diagnosen autism i klassen och pedagogers syn på hur de arbetar för att inkludera dessa elever. Syftet är också att undersöka om klassrumsmiljön på skolan spelar en särskild stor roll för elever med autism. De frågeställningar som vi har använt oss av är: Hur arbetar pedagogerna med elever som har diagnosen autism? Vad anser de vara av betydelse för att dessa elever ska kunna inkluderas i klassrumsarbetet? Undersökningen i detta arbete bygger på två kvalitativa metoder. Vi har använt oss av metoderna observation och intervju. Resultatet som vi fick på denna undersökning var att tydlighet, rutiner och struktur är viktigt för personer med diagnosen autism. Läromiljön måste även vara anpassad efter eleven för att eleven ska kunna inkluderas i klassrumsarbetet. Undersökningen resulterade även till vår slutsats att det är pedagogerna som ska anpassa sig efter eleverna och inte tvärtom. De resultat vi fick i vår undersökning var att skolan ska främja elevernas fortsatta lärande och utveckling, vilket även Skolverket belyser.