Syftet med vår studie är att undersöka hur en grupp kartläggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartläggning kan ge. Det är vid själva överlämnandet som studiens fokus ligger. Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartläggning, åtgärdsprogram, bemötande lärandemiljö och organisation, interaktion och handledning. Genom att intervjua tretton kartläggare har vi sökt svar på vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartläggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartläggningen till utveckling för den kartlagda eleven. Studiens resultat pekar på att kunskapen och insikten om lärandet, bemötandet är avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhållningssätt för att inte ha ett exkluderande förhållningssätt, där eleven ses som tärande utan ett inkluderande, där eleven ses som närande, visar studien är kärnan i En skola för alla som då genomsyras av en god lärandemiljö. Studien visar också att det i och med överlämnandet av kartläggningen krävs planerad handledning från överlämnaren till mottagaren för att kartläggningens resultat ska leda till utveckling för eleven.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi vill få kunskap om hur pedagogerna väljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta område då vi anser att läsning och skrivning är baskunskaper i livet. I vår kommande yrkesroll kommer vi att behöva välja metod. Mot bakgrund av detta tror vi att en undersökning om pedagogers val av metod kan gynna oss samt våra kollegor. Vi har genomfört en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer. Dessa ligger till underlag för vår analys och diskussion. Vår empiri visade att valet av metod är svårt att göra. Det är viktigt att pedagogen tror på sitt metodval. Pedagogen utgår från sig själv, sina elever samt erfarenheter för att skapa goda förutsättningar för en bra läs- och skrivundervisning.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för barnen. Studiens frågeställningar är: Vad uppfattar barnen och lärarna att barnen gör när de är i skogen? Vilka är barnens och lärarnas uppfattningar av om vad barnen lär sig i skogen? Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen? Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö. Resultatet visar att barnen och lärarna uppfattar att barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om barnens lärande. I skogen säger lärarna och barnen att det sker ett naturligt lärande genom att barnen kan se och uppleva det som finns där. På så sätt använder barnen sin kropp och sina sinnen för att lära sig i skogen. Barnen lär sig faktakunskaper om naturen, att respektera allt levande och utvecklar sina sociala förmågor samt sin motorik. Barnen kan även utveckla sina matematik- och språkkunskaper när de är i skogen. Många lärare använder även skogen för att barnen ska få skapa med hjälp av naturmaterial.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrämjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att få svar på denna fråga intervjuades åtta lärare i årskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan påverka elevers motivation. Vi använde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i ämnet för att få svar på våra frågor   Studien visar att lärarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas motivation och lust att lära. I intervjuerna framhöll alla lärare att den fysiska miljön påverkar eleverna på ett eller annat sätt. Flera av lärarna betonade vikten av att eleverna trivs och känner sig välkomna i klassrummet. De anser även att det är viktigt med en mysig och hemtrevlig stämning. Resultatet på vår undersökning visar även att flera av lärarna anser att en varierande och spännande miljö är positivt för elevernas lust och motivation. Flera av lärarna anser att det finns faktorer i ett klassrum som kan bidra till att stimulera och motivera eleverna till en bra prestation. Saker som lärarna uttrycker som önskvärda i ett motiverande klassrum är fler grupprum, avskärmningsväggar, ny teknik såsom smartboard, storbildsskärm och multimedieanläggning.   Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna framhåller att oavsett den fysiska klassrumsmiljön är det framför allt är mötet mellan lärare och elev som är det viktigaste för elevernas motivation. Slutsatsen är att lärarna anser att det inte är ekonomiska resurser eller nybyggnationer som är avgörande för att lärandemiljön ska bli den bästa – istället anser de att det är lärarens medvetenhet om miljöns påverkan på inlärningen samt elevernas möjlighet att påverka och delta i miljöns utformning som är de viktigaste faktorerna.

Syftet med undersökningen är att ta reda på föräldrars uppfattning om vilket värde och innehåll som utomhuspedagogiken har för deras barns lärande. Nio föräldrar deltog enskilt i kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet visar att föräldrarnas insikt och kunskap om innehåll och värde i utomhuspedagogiken är viktig för helheten omkring barnens lärprocesser När föräldrar blir medvetna om hur mycket naturupplevelser, hälsa, sinnesupplevelser, kreativitet och kommunikation med omgivningen betyder för lärandet så blir de delaktiga inte bara i sina barns lärprocesser utan även i utomhuspedagogikens utveckling i skolan.

Det föreligger ett ökat behov av placeringar inom sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med den här interventionsstudien är att kartlägga sjuksköterskestudenters tillfredsställelse med lärandemiljön och handledningen i två olika handledningsmodeller. Interventionsgruppen (IG) handleds i par av en handledare i en studentsal, s.k. peer learning och kontrollgruppen (KG) enligt traditionell handledningsmodell. För datainsamlingen har en validerad enkät, CLES + T (Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale) använts. Data (N = 247) har samlats in från sjuksköterskestudenter i termin 3 och 4 på Ersta Sköndal högskola under tre terminer (VT 2011-Vt 2012). Resultatet visar att båda grupperna generellt är tillfredsställda med lärandemiljön och handledningen. IG upplever en större tillfredsställelse med lärandemiljön än KG. KG upplever generellt en större tillfredsställelse i relationen med handledaren och har fått individuell handledning i större utsträckning än IG. / There is an increasing need for placements in the clinical education of the nursing education. The purpose of this intervention study is to identify nursing students’ satisfaction with the learning environment and the supervision in two different supervision models. The intervention group (IG) is supervised in pairs by a tutor in a student ward, so called peer learning, and the control group (KG) is supervised according to a traditional supervision model. A validated questionnaire, CLES + T (Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale) was used for data collection. Data (N = 247) were collected from nursing students in term 3 and 4 attending Ersta Sköndal högskola during three terms (spring 2011-spring 2012). The results show that both groups are generally satisfied with the learning environment and the supervision. IG is experiencing a greater satisfaction with the learning environment than KG. KG generally experience greater satisfaction in the relationship with the supervisor and received individual supervision to a greater extent than IG.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet. De identifierar sig själva som viktiga i sammanhanget och använder sitt förhållningssätt som verktyg. Samtidigt är de rädda för att på något sätt kväva sina elevers motivation vilket kan medföra att de ibland är rädda för att ställa krav och påpeka förbättringsområden. Vidare implementeras motivationsfrämjande faktorer i den konkreta undervisningen. Aktiviteter och förutsättningar som upplevs motivera eleverna får utrymme och styr val av uppgifter och innehåll. Konkreta uppgifter, rutiner och variation, visuell framställning samt att utgå från den proximala utvecklingszonen och hjälpa eleverna att se sitt eget lärande var motiverande faktorer som framkom i resultatet. Till sist visar resultatet även att lärare ibland använder strategier för att hantera omotiverade elever trots att det egentligen inte känns bra. Det kan vara att ignorera en elevs beteende för att prioritera resten av klassens undervisning eller att bara vara hård och bestämma rakt av. För att hjälpa en elev att långsiktligt återhämta sin motivation i skolan menade lärarna att en helhetssyn på eleven och dess behov var viktig samt att stärka elevens självförtroende.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträning etablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter för studerande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till en förbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser via skattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet av Kompetenscentrum. Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design. Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningar om lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olika dimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandet genomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011. Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten. Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efter inrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de av de 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är mer verklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till att arbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att det är en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen. Däremot påvisades ingen signifikant skillnad i studenternas upplevelse av den kliniska lärarens roll. Slutsats: Det är uppenbart att lärandemiljö har betydelse för sjuksköterskestudentens integration av såväl teoretiska som praktiska kunskaper vilket medför att färdigheterna förbättras och ger en bra grund för arbetet som sjuksköterska. Strategier bör vidtas för att vidmakthålla och utveckla lärandemiljön på KC samt fokusera ytterligare på integrering av teori och praktik. / Background: In recent years, an increasing number of clinical training centers for skill training is available to allow for a safe and secure learning environment with simulation opportunities for students and staff. Clinical skill training is an important part of nursing at University College of Dalarna (HDa) where learning environment at the center of excellence (KC) can contribute to an improvement in this part of the training. Aim: The aim of this study was to investigate the nursing students ' experiences through the estimation of learning environment of clinical skill training before and after the establishment of center of excellence. Method: The study was conducted as a survey with quasiexperimental design. The questionnaire was based on Saarikoski and Leino-Kilpis gauges CLES where questions were modified with the help of Delphi method based on the three different dimensions: educational environment, relationship and the teacher's role. The measurement before the establishment was carried out during autumn 2010 and the measurement after establishment occurred in autumn of 2011. A total of 266 students were included in the study, of which 198 (74%) responded to the questionnaire. Result: Nursing students estimated the experience of learning environment more favorable after the establishment of center of excellence where the results show a significantly higher estimate in 8 of the 16 questions. Nursing students´ believe that the training environment is more realistic, they are more satisfied with skill training and that inspires them to work as a nurse. The relationship between them and the teacher is based on respect and that opens up to a more positive atmosphere during skill training. On the other hand, no significant difference in the student’s experience of the clinical teacher's role was noticed. Conclusion: It is clear that the learning environment is important for nurse student's integration of theoretical as well as practical knowledge and skills improvement and provides a good basis for work as a nurse. Strategies should be taken to maintain and develop the learning environment at KC and focus more on the integration of theory and practice.

The focus of this thesis is the group as a pedagogical tool. It investigates whether and how what is known of group size can help further schools in fulfilling knowledge and democracy goals and moreover how such knowledge can influence the principals’ management. The mission of school education is to provide the basis for each pupil’s individual development and in the end it is pupils’ individual performances which are graded. However, during the full twelve years of schooling they are taught in groups. This indicates that school education could benefit from greater knowledge in regards to characteristics of different group sizes and accordingly their numerical prerequisites in various pedagogical contexts.The aim of the study is to illuminate and research the relationship between group size and the teaching of teenage pupils, from a school management perspective. The question formulation of the study is: How do a few principals think concerning categorization, the basis thereof, and the importance of group size for the work of the teacher and the learning of the pupil? The study applies a social psychological perspective. To further deepen the perspective, the study has methodologically been inspired by categorical analysis. The question formulation is explored through a set of in-depth interviews with five experienced principals.There is little or no research on the dynamics of teaching groups in school environments, particularly concerning older pupils. Previous research though indicates that there is no unequivocal relation between group size and learning outcomes. There are clear connections between learning outcomes and the competence of the teacher, and relations, communication and the social climate of the classroom. These aspects are in turn influenced by the dynamics of different group sizes. Expectations of the teacher also greatly influence the learning of pupils. This relates to group size via the self image of the group which in turn effects the achievements of the individual. Teacher expectations also are influenced by value categorizations of the group. Previous research show that conscious use of different group sizes, large groups in particular, potentially could support schools in regards the democracy related goals.The interviews show that principals have a general understanding of that a teaching group can be, and further some knowledge of the dynamics of the small group, less so of the median group and none of the large group. Large groups are not regarded, and never used, as teaching groups. The study indicates that flexibility in regards to the aim of the teaching and the need of the pupils is more desirable than stability in the organization of groups when it comes to group size. This is counteracted by the school tradition. The study gives several examples of categorizations but no clear answers as to how the valuation of the categories of groups sizes are constructed. It is illustrated that questions of group dynamics seldom are part of conversations of pedagogical nature among teachers in the schools whose principals are part of the study. The principals regard themselves as the ones most competent concerning matters of group size, but do not express this as being part of the pedagogical leadership. None of the principals believe their organizations are currently making optimal use of the group.

Läroplan, styr- och policydokument gynnar ett relationellt förhållningssätt och fastställer att skolan ska arbeta för inkludering. Forskning visar att det finns samband mellan elevers välbefinnande och studieresultat och skolans/gruppens lärandemiljö. Trots detta är området nedprioriterat vilket gör det angeläget att studera. Studien som kan ses som en explorativ pilotstudie undersöker hur lärare i två lärargrupper bedömer, genomför och arbetar med lärandemiljön utifrån en självskattning. Syftet är att undersöka om modellen av det sociala klimatet och självskattningsverktyget MAVIS kan användas inte enbart för att beskriva, utan också för att vägleda och stödja förändringar av det sociala klimatet och lärandemiljön i grundskoleklasser. Verktyget är utvecklat utifrån en modell av det sociala klimatet som även är uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Modellen stödjer analys, utvärdering och utveckling av värderingar och målsättningar inom skolans organisation. Tio lärare, varav sex undervisande i en årskurs 7 och fyra i en årskurs 8 har deltagit i studien. ”Mixed methods” har använts vilket innebär en metodansats som både är kvalitativ och kvantitativ. Datainsamlingen har genomförts genom att informanterna har ifyllt enkäten MAVIS, diskuterat och samtalat under inspelning samt fyllt i en frågeenkät med öppna frågor. Resultatet visar att modellen för det sociala klimatet och skattningsverktyget kan användas för att upptäcka utvecklingsområden i lärandemiljön. Det kan stödja lärarna att fokusera ett område och främja reflektion, diskussion och samarbete. Chanserna till framgångsfullt förändringsarbete ökar genom ett bottom-up-perspektiv där praktikerna själva får definiera behoven och insatserna och eftersom MAVIS styr in arbetet mot miljön fokuseras gruppen istället för individen, något som kan leda till ökad inkludering.