Sammanfattning/AbstractCecilia Grönstrand och Hanna Andersson Granström (2018) Ålderssammansättningens betydelse för barn i behov av särskilt stöd i förskolan (The significance of age composition for preschool children in need of special support). Specialpedagogprogrammet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Universitet.Förväntat kunskapsbidragMed utgångspunkt i specialpedagogers erfarenheter, ett historiskt perspektiv på ålderssammansättning inom svensk barnomsorg samt tidigare forskning kring ämnet ämnar denna studie öka medvetenheten om åldershomogena och åldersblandade barngrupper och hur barn påverkas av att vistas i de olika verksamheterna.Syfte och frågeställningarStudien syftar till att öka kunskapen om hur barn i behov av särskilt stöd påverkas av hur förskolans verksamhet är organiserad vad gäller ålderssammansättning av barngrupperna. Vidare ämnar studien belysa vilka konsekvenser detta kan leda till vad gäller inkludering av barn i behov av särskilt stöd.Tre frågeställningar har formulerats för att utifrån specialpedagogers erfarenhet av åldersblandad och åldershomogen förskoleverksamhet fördjupa oss i ämnesområdet.- Hur skiljer sig en åldersblandad barngrupp från en åldershomogen barngrupp vad gäller den lärandemiljö som uppstår?- Vilka konsekvenser kan de olika sätten att organisera verksamheten leda till för barn i behov av särskilt stöd?- Hur påverkas möjligheterna till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i de olika organisationsformerna?TeoriStudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som skildrar hur barnet genom hela livet är involverad i en fortlöpande och dubbelriktad interaktion med sin miljö. Den tar även stöd iutvecklingspsykologiska teorier om barnets utveckling av identitet och självkänsla, anknytningsteori samt kognitiv teori.MetodForskningsintervjuer av semistrukturerad karaktär har använts för att med utgångspunkt i specialpedagogers erfarenheter behandla studiens ämne. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Därefter har de analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.ResultatStudien visar att det finns både för- och nackdelar med båda sätten att organisera förskolans verksamhet utifrån ålder. Vad gäller lärandemiljö framträder att det i en åldershomogen verksamhet är lättare att anpassa den fysiska miljön. Den sociala miljön kan beskrivas som mer fördelaktig för vissa barn i behov av särskilt stöd i en åldersblandad verksamhet, då de där kan ha större möjligheter att få vara en del av den sociala gemenskapen, och därmed uppleva sig inkluderade i verksamheten. Även den psykosociala miljön som uppstår i en åldersblandad grupp kan ses som mer gynnsam för barn i behov av särskilt stöd vad gäller att utveckla en positiv självbild. Samtidigt kan barn i en åldersblandad miljö riskera att inte få det stöd de behöver då stödbehov kan vara svårare att få syn på, vilket kan få konsekvenser på lång sikt.Specialpedagogiska implikationerAtt vara medveten om hur ålderssammansättning påverkar barn och ha det i åtanke i specialpedagogens arbete med organisering av lärandemiljöer och inkludering av barn i behov av särskilt stöd är av vikt. Förskolans variation i organiseringen när det gäller ålder behöver bibehållas, och åldersblandade inslag även inom den åldershomogena verksamheten bör finnas för att tillgodose alla barns behov.

Bannour, Meniar (2020). Utmanande beteende i klassrummet, En intervjustudie om studiero(Challenging behavior in the classroom). Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Genom att förstå orsaker som skapar ett utmanande beteende och som stör undervisningen kan vi förebygga och förhindra att ett utmanande beteende uppstår. På så sätt skapas studiero, vilket betonas av skollagen (SFS, 2010:800). Min studie belyser vikten av att skolpersonalen ska lyssna på att vara lyhörda för elevernas upplevelser och tankar för att skapa en lärande miljö som gynnar alla.Det övergripande syftet är att beskriva och förstå hur lärare, biträdande rektor och elever i årskurs fem upplever vad som hindrar och möjliggöra studiero samt skapar utmanande beteenden i klassrummet. ●Hur beskriver respondenterna orsaken till att det blir stökigt i klassrummet?●Vilka strategier använder skolpersonalen för att främja lärandet samt skapa studiero?●Vilka konsekvenser använder skolpersonalen för att motverka utmanande beteende?Studien utgår ifrån specialpedagogiska perspektiv, det vill säga traditionellt, kritiskt och relationellt perspektiv, samt dilemmaperspektiv. I studien används även sociokulturella perspektiv med fokus på relation och kommunikation. I studien används en kvalitativ forskningsdesign, inspirerad av en fenomenologisk ansats. Jag genomförde en semistrukturerade fokusintervju (Bryman, 2011) med fem elever i åk 5 och enskilda intervjuer med två lärare och en biträdande rektor. I resultat synliggörs elevernas samt lärarnas och biträdande rektors upplevelser och erfarenheter av vad som hindrar och möjliggöra studiero samt skapar utmanande beteende i klassrummet. Det visar sig att trots att samtliga respondenter betonar vikten av studiero så saknas den, då det finns brist på kommunikationen mellan lärare och elev. När eleven upplever sig ignorerad så används strategier som att störa klasskamrater eller läraren. Lärarna uttryckte att detta är ett sätt att ta kontroll över sin situation och inte för att vara varken elak mot läraren eller kamraterna. Detta tyder på att ett utmanande beteende som stör klassrumsnormer är situationsbundet. Det finns skillnad mellan elevernas och skolpersonalens upplevelser av orsaker som bidrar till att det blir stökigt i klassen. Eleverna tar upp långa lektioner, dålig luft, bristande raster samt lärarnas bemötande och ledarskap. Lärarna tar upp inlärningsmiljö, långa lektioner, undervisningsmetoder och kraven som de ställer på eleven. Medan den biträdande rektorn tar upp brister i fostran och i ledarskapet som en orsak till att det blir stökigt. Det finns även skillnad mellan lärarna och biträdande rektor gällande användning av konsekvenser och strategier som bidrar till studiero vilket i sin tur bidrar till lärande. Gemensamt används anpassade uppgifter, samtal, undervisningsmetoder medan lågaffektiv bemötande enbart används av en lärare. Till sist används disciplinära åtgärder på olika sätt beroende på lärarna och situationer där problemet uppstår.Resultaten visar att det finns behov av handledning på individ-, grupp -och organisationsnivå för att skapa studiero som gynnar elevernas lärande och trygghet.

Åtgärdsprogram består av två delar, där skolpersonal skriver ner elevens behov av det särskilda stödet samt åtgärder. Åtgärdsprogram används som ett stöd i genomförandet av den pedagogiska verksamheten för att eleverna ska nå målen inom utbildningen. Men forskningen visar också att en av det viktigaste åtgärderna för att stödja barn i svårigheter är ett fördjupat samarbete mellan lärare och vårdnadshavare. Syftet med den här studien är att undersöka hur elevens behov beskrivs i åtgärdsprogram och analysera hur det överensstämmer med Skolverkets allmänna råd som utgavs år 2014. Med hjälp av tjugotvå åtgärdsprogram från en gymnasieskola har en tematisk innehållsanalys genomförts. Den tematiska analysen visar att skolpersonal beskriver elevens behov på ett sätt som inte överensstämmer med Skolverkets allmänna råd exempelvis när det handlar om elevens svårigheter. Däremot framkommer det att skolpersonal använder sig av både det relationella och kategoriska perspektivet i åtgärdsprogrammen, men det kategoriska perspektivet ser ut att dominera. Ytterligare forskning behövs för att exempelvis undersöka varför det finns en skillnad mellan det som skrivs i åtgärdsprogram jämfört med vad Skolverket (2014) anger ska finnas i åtgärdsprogram enligt elevens behov.

Tvåspråkighet ses ofta som något negativt och problematiskt. Ämnet svenska som andraspråk har låg status och Skolinspektionen har gjort en granskning som visade att det saknas kunskap om andraspråksutveckling hos lärare. Utifrån problematiken med andraspråksundervisning valde jag att undersöka en lärandemiljö som gynnade andraspråkseleverna. Syftet med min studie har varit att undersöka hur en främjande lärandemiljö kan se ut, med fokus på andraspråksutveckling. Jag har främst riktat in mig på andraspråksutveckling och hur en undervisning kan formas för att gynna dessa elever. Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt mig av begreppen interaktion och inkludering. Utifrån de begreppen har jag analyserat mitt resultat. I metoddelen redogör jag hur jag gått tillväga i min undersökning. Min undersökning är av kvalitativ karaktär och empirin består av intervjuer och observationer. Informanterna för min studie är en klasslärare och en andraspråkslärare. Observationerna har genomförts hos klassläraren. Mitt resultat visar på främst två faktorer: språklig kompetens hos lärarna och en acceptans av tvåspråkighet. Språkliga kompetensen syns på sättet undervisningen bedrivs, hur lärarna talar om språkutveckling och tvåspråkighet. Att det råder en acceptans av tvåspråkighet hos lärarna blir tydligt vid ett flertal tillfällen då lärarna uppmuntrar eleverna att tala om sitt språk, kultur och tidigare erfarenheter. Även lärarnas tal om tvåspråkighet visar på en acceptans. Det råder även en tvåspråkig norm på skolan, vilket kan vara en bidragande faktor till acceptansen av tvåspråkighet. Utifrån min studie har jag funnit två faktorer som är viktiga för en lärandemiljö som är gynnsam för alla elever: lärarnas medvetenhet om språkutveckling och acceptans av tvåspråkighet hos lärarna

Studien syftar till att undersöka hur medarbetares utvecklingsinriktade lärande tar sig uttryck inom ett HR-team, och vilka faktorer som för individen upplevs som de viktigaste förutsättningar för att utvecklingsinriktat lärande ska ske. De frågeställningar som besvaras är hur det utvecklingsinriktade lärandet tar sig uttryck hos medarbetaren, samt vilka interna och externa förutsättningar som medarbetaren upplever underlättar för att ett utvecklingsinriktat lärande ska uppstå. Data har samlats in med kvalitativ metod, där sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts där samtliga informanter arbetar inom samma HR-team i en global IT-organisation. Därefter har empirin behandlats med hjälp av kategorisering och kodning. I studiens resultat- och analysdel har double-loop lärande använts som teoretiskt analysverktyg, samt de förutsättningar som Illeris presenterar som viktiga för en god lärandemiljö. Studiens resultat indikerar att det utvecklingsinriktade lärandet tar sig uttryck i form av stort handlingsutrymme, som innefattar självständighet och möjlighet att påverka. Det utvecklingsinriktade lärandet tar även sig uttryck i medarbetarnas problemlösningsförmåga. Individerna upplever att interna faktorer som påverkar det utvecklingsinriktade lärandet är motivation. Det illustreras i form utav att informanterna menar att intresse är viktigt för att lärande ska uppstå, samt motivation till att reflektera och se över och förbättra processer vilket resulterar i lärande. De externa faktorerna som individerna upplever som underlättande för att utvecklingsinriktat lärande ska uppstå är arbetsmarknaden informanterna är verksamma på, en tillåtande arbetsmiljö som uppmuntrar till lärande och misstag, att det ges tid för lärande,  att det finns utrymme för kreativitet samt ledarskapets betydelse. / This study aims to investigate how individuals' development-oriented learning manifests itself within an HR team, and which factors by the individual are perceived as the most important prerequisites for development-oriented learning to take place. The questions that are answered within this study are how development-oriented learning is expressed, and what internal and external conditions the individual experiences make it easier for development-oriented learning to arise. Data have been collected using a qualitative method, where six semi-structured interviews have been conducted. The interviews were conducted with six informants, all of whom work within an HR team in a global IT organization. After the interviews were conducted, the empirics were sorted with the help of categorization and coding. In the results and analysis part of the study, double-loop learning has been used as a theoretical analysis tool, as well as the conditions that Illeris presents as important for a good learning environment. The results of the study indicate that development-oriented learning is expressed in the form of room for maneuver, which includes independence and the opportunity to influence. Development-oriented learning is also expressed in the individuals' problem-solving ability. The individuals experience that internal factors that affect development-oriented learning are motivation. This is illustrated in the form that the informants experience that interest is important for learning to arise, as well as motivation to reflect and review and improve processes, which results in learning. The external factors that individuals perceive as facilitating development-oriented learning are the labor market the informants are active in, a permissive work environment that encourages learning and mistakes, that there is time for learning, that there is room for creativity, and the importance of leadership.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur speciallärare och lärare beskriver att de samarbetar gällande de elever som bedöms vara i svårigheter och därmed riskerar att inte nå kunskapsmålen i årskurs tre i ämnet svenska. Studien är relevant eftersom det finns behov av mer kunskap om professioners samarbete, proaktivt arbetssätt, god lärandemiljö och tidiga insatser för läs- och skrivinlärning. Det finns således behov av mer svensk forskning som uppmärksammar hur lärare och speciallärare stöttar och samarbetar kring detta utifrån sina professioner. Även Skolinspektionens rapport som pekar på att Läsa-, skriva-, räknagarantin i nuläget riskerar att huvudsakligen drivas av lärare synliggör det här behovet. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare och lärare. Som metod för att analysera intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare och lärare beskriver att samarbetet mellan dem byggs på dialog, samsyn, tät kontakt, flexibilitet och gemensam problemlösning. Speciallärarna och lärarna beskriver att de har samtal där de ofta reflekterar tillsammans och diskuterar. Hinder som framkom var tid och lärare beskriver att speciallärare har många arbetsuppgifter att hinna med.  Resultaten visar även att organisationen på skolorna möjliggör ett samarbete och en diskussion mellan speciallärare och lärare gällande lärandemiljön. Vad gäller utformandet av lärandemiljön framkommer det att respondenterna tycker att det är viktigt med lugn och ro, variation i klassrummet både vad gäller möbler och placeringar och även i material som även behöver vara anpassat efter elevernas nivå och behov. En tydligt inarbetad struktur i klassrummet framhålls samt ett förebyggande arbetssätt för att ge elever goda förutsättningar i undervisningen och att göra elever delaktiga i sin undervisningssituation. Motivationshöjande inslag och lustfyllt lärande är viktiga inslag för att gynna elevers inlärning enligt speciallärare och några lärare. Resultatet av studien visar att speciallärarna betonar vikten av att fånga upp elevernas behov för att sätta in tidiga insatser. Lärarna i studien beskriver att de uppmärksammar och upptäcker ofta elever med indikation på läs- och skrivsvårigheter. Det är även via de obligatoriska kartläggningsmaterial och bedömningsstöd från Skolverket och screeningsmaterial som svårigheter uppmärksammas. Resultaten visar att speciallärarna och de flesta av lärarna beskriver att de har en dialog och att insatser utformas för det mesta av speciallärarna och även uppföljning av insatser sker. Det framkom att lärarna beskriver att de gör insatser i klassrummen. Speciallärarna beskriver att de arbetar med intensivläsning i perioder och med övningar kring fonologisk medvetenhet, fonem-grafemkoppling, sammanljudning, ordavkodning, automatisering och läsflyt. I resultatet framkommer att det finns en samsyn kring elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat visar att speciallärare och lärare beskriver att de främst möts spontant och flexibelt. En slutsats är att utifrån speciallärares och lärares beskrivningar behöver de samarbeta för att kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna. För att främja detta behöver organisationen på skolor möjliggöra detta i form av avsatt tid för speciallärare och lärare att diskutera och reflektera så att samverkan uppstår som komplement till det flexibla och spontana.

Syftet med denna studie var att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan och i klassrummet. Enkäten formulerades utifrån påståenden om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, i klassrummet och på rasten.Vi valde en kvantitativ metod i form av två enkäter med 44 påståenden och fyra färdiga svarsalternativ. Enkäten utfördes av 85 elever och fyra lärare i skolår sex på två skolor från olika områden i staden. Insamlade data bearbetades både kvantitativt och kvalitativt och vi gjorde jämförelser mellan skolor, kön och klasser, men studerade även skillnader och likheter mellan lärarens och elevernas svar. Studien visade att en klar majoritet av eleverna känner sig trygga både i klassen, i skolan och på rasten. Vi såg en markant skillnad mellan de båda skolorna och i en av klasserna skiljde sig lärarens uppfattning från elevernas på flera punkter. Vårt resultat visar på att läraren är viktig för elevens känsla av trygghet och att det är väl värt att satsa på att bygga upp en relation med sina elever. Vad gäller flickors och pojkars olika uppfattning konstaterade vi att flickorna inte känner sig sedda i samma utsträckning som pojkarna, samt att jämställdheten är betydligt högre på den centralt belägna skolan. Vi såg ett tydligt samband mellan trygghet och trivsel och konstaterade även att eleverna är bättre på att stärka varandras självförtroende än varandras självkänsla. Eleverna verkar däremot inte vara medvetna om vad de arbetar med på lektionerna som tränar social och emotionell kompetens.

Det här en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att ta reda på och synliggöra 13 tredjeklassares attityder gentemot läxor, samt reflektioner kring faktorer i vardagen som kan tänkas inverka i elevernas läxarbete.Det är många parter som uppmärksammar problematiken med läxor i skolan, så även forskare. Först och främst ville jag fördjupa mig i problematiken nationellt, men då mängden relevant, svensk forskning var ganska liten gjordes valet att analysera även internationell sådan. Fenomenet verkar bygga på ungefär samma problematik på olika ställen i världen. Bland flertalet av de studier som undersökt elevers egna reflektioner, så är majoriteten av dessa gjorda på barn äldre än tio år. Med denna studie kommer istället 13 elever i årskurs tre få framställa sin syn på läxpraktiken där kopplingar dras till förberedelser, återkoppling, reflektioner över deras fritid och tankar om hemmiljön samt föräldrainvolvering. Resultatet visar att en del elever inte ser läxorna som ett särskilt stort problem – snarare tvärtom - medan en annan del anser raka motsatsen. Det är tydligt att speciellt hemmiljö och föräldrainvolvering har en betydande inverkan för vilka attityder eleverna har gentemot hemläxor.Vidare är tanken att pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån resultatet blir inspirerade att se över intentionerna med den läxpraktik de själva bedriver. Det finns trots allt goda läxor som bidrar till en likvärdig utbildning, och tanken bakom dessa bör lyftas fram.

Det akademiska biblioteket utgör en viktig del av studentens studietid som en tillhandahållare av vetenskaplig litteratur. De senaste decenniernas digitalisering har förändrat biblioteket i grunden. I takt med att mer tryckt material övergår i elektronisk form i databaser blir beroendet av fysiska medier mindre. Intresset för uppgiften har sin förankring i att balansera detta förhållande genom en lukrativ gestaltning av det fysiska studierummet. Det skall vara en plats som bidrar till att studenter känner sig såväl avslappnade som motiverade för att fullfölja sina skoluppgifter. En implementering av detta gjordes i form av ett ombyggnadsförslag för utbildningen Byggteknik & Designs befintliga lokaler på Kungliga Teknisk Högskolan.  I samband med utredningen om hur dagens akademiska bibliotek ser ut besöktes ett antal sådana i Stockholmsområdet med intervjuer bland personal. Vid studiebesöken undersöktes principiella frågor som rör studiemiljön, ombyggnader och studenters beteendemönster. Sådan information tillät oss att identifiera vissa av biblioteksmiljöns problemområden, för att därefter kunna lösa dessa.  Med användning av gällande riktlinjer och standarder utarbetades en arbetsmiljö som ger rätt förutsättningar för aktivitetsbaserade studier. Det gäller exempelvis noggrann planering av artificiell ljussättning. Likaså var förhållning till naturligt ljus viktig, och genom Svensk standardkrav för dagsljusinsläpp kunde dess inverkan på bibliotekslokalen kontrolleras. Detta är exempel på arbetet med att utnyttja och förbättra lokalens egenskaper ur ett arkitektoniskt perspektiv. / The academic library is an important aspect of a students education as it contributes to providing scientific literature. Contemporary society has led to the digitalisation of educational media. Consequently, libraries are becoming more reliant upon the usage of electronic databases as opposed to the usage of printed materials. The interest in the task is rooted in our desire to create an environment where students feel both relaxed and motivated to carry out educational tasks. An implementation of this was done in the form of a rebuilding proposal for the Building Engineering and Design existing facilities of Royal Institute of Technology. Our investigation consisted of conducting interviews with staff members from a variety of academic libraries in Stockholm area to gain a useful insight upon the concerns and fundamental issues which many of these members have. Such information allowed us to identify problems in regards to library settings and thereafter overcome it. Using current guidelines and standards, a work environment was developed that provides the right conditions for activity-based studies. This applies, for example, to careful planning of artificial light. The relation to natural light was also important, and by Swedish standard requirements for daylight emitting, its influence on the library room could be controlled. Thus we see an example of utilizing and improving the characteristics of the facility from an architectural perspective.

Detta examensarbete har som utgångspunkt en undersökning som behandlar hur modersmålslärarna i Malmö arbetar för att uppnå målen i kursplan för modersmålsämnet, och vilka faktorer som kan påverka modersmålslärarnas undervisning. För att få svar på min frågeställning har jag tillägnat mig litteratur som varit relevant för mitt arbete. Jag har bland annat använt mig av de Berikande programmen som, Axelsson, Lennartson- Hokkanen & Sellgren (2002), tar upp i samband med en utvärdering av språkutveckling/förbättrade skolresultat i Sverige och kursplan för modersmål. Jag har intervjuat sju olika modersmålslärare i Malmö, Sverige, och Hernán Concha, biträdande rektor på modersmålsenheten i Malmö. Jag har även gjort fem observationer, hos fem av de intervjuade modersmålslärarna. Genom min undersökning har jag bland annat kommit fram till att de modersmålslärare som deltagit i min undersökning gör det bästa av undervisningssituationen för att uppnå kursplanens mål för modersmålsämnet. Dock finns det flera faktorer som påverkar undervisningssituationen negativt, såsom den begränsade undervisningstiden, problematiken kring läromedel, brist på samverkan mellan lärarna och integrationen med skolans övriga skolarbete.