Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av så kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa påverkade stämningen och lärandemiljön. Vi var även intresserade av att undersöka vilka strategier lärare använde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lärarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi använde oss av var dels observationer, dels kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som går sitt åttonde år i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lärare och tolv elever. Resultaten visar att en mängd störande moment förekommer och att de strategier lärarna använder sig av för att möta dessa har varierad framgång. Dessutom visar vår studie att fasta regler och ett tydligt ledarskap är en förutsättning för en god lärandemiljö. Med ett konsekvent förfaringssätt skulle många störande moment kunna elimineras.

I denna studie vill jag undersöka hur pedagoger på två olika skolors fritidshem arbetar för att främja nyanlända elevers språkutveckling? Vilka metoder använder pedagogerna samt hur reflekterar de kring inkludering samt exkludering? Det handlar om att erbjuda lekar, aktiviteter och att nyanlända eleverna snabbt kommer i kontakt med svenska språket. Tydligt var att det lärande som sker i verksamheterna handlar om fri lärandemiljö där interaktion sker i ett socialt samspel mellan eleverna. Genom interaktion med svensktalande elever är det viktigt för nyanlända elever att snabbt komma i kontakt med svenska språket. Studien är av kvalitativ karaktär och består av intervjuer med pedagoger från två skolors fritidshem. Båda skolor är kommunala. Studien utgår i från sociokulturell teori och insamlat material har analyserats genom begrepp som interaktion, fria lärandemiljöer och mediering. Det har visat sig att i pedagogernas arbetssätt för att främja språkutvecklingen hos nyanlända elever är lek en dominerande faktor. Fritidshemmet kan arbeta på många olika sätt för att främja språkutvecklingen hos nyanlända elever där fria lärandemiljöer blir ett viktigt och användbart begrepp. Pedagogerna får mindre tid att tillfredsställa nyanlända elevers behov och intressen. I slutsatsen kan det ses som att fritidshemmet har fritt utrymme att utveckla nyanlända elevers språkutveckling genom lek och digitala verktyg men informanterna efterlyser bättre förutsättningar och arbetet blir en resursfråga.

Syftet med studien är att undersöka begreppet exkursion och utforska lärarens perspektiv på exkursionen som en pedagogisk metod. I det insamlade empiriska materialet analyserar vi tematiskt exkursionen i bildämnet som lärandemetod, samt hur lärare anser dessa upplevelser påverkar eleverna. Studien tar sin utgång i Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2018) och tar särskild hänsyn till artikel 31 som beskriver barns rätt till deltagande i det kulturella och konstnärliga livet. Analysen och resultatet är menat att kasta ljus på undervisningspraxis, exkursioner som metod och lärares attityder till exkursion. Det empiriska underlaget i studien, kan väcka intresse för vidare forskning samt bidra till en mer nyanserad och omfattande förståelse av exkursion och lärande utanför klassrummet. Studien belyser främst lärares upplevelser, men också lärarnas erfarenheter av elevernas egna interaktiva upplevelser utanför klassrummet i en lärande miljö. Ytterligare forskning inom området kan vidare fördjupa kunskapen och förståelsen om hur exkursioner kan integreras i lärandeprocessen och bidra till elevernas kunskapsutveckling. Målet med studien är att främja engagemang och motivation för fortsatt forskning inom bildämnet och exkursionen som metod.

SAMMANFATTNING Inom högskola och universitet har det på senaste tid skett en förändring där nya former av lärandemiljöer har tagit plats och synen på lärande har vidgats. Ett allt större fokus riktas idag till den informella lärandemiljön, studenternas studiemiljö och lärandet som sker på egen hand. I nutida universitetsarkitektur inrymmer universitetsbyggnader ofta ett atrium som ger plats för olika typer av informella lärandeaktiviteter i ett mångfunktionellt rum. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur informella studiemiljöer inom högre utbildning kan utformas och integreras i samlande atrium. Detta avsåg till att identifiera kvalitéer som skapar ett mångfunktionellt rum som utgår från studentens lärande och trivsel. Ytterligare ett syfte med arbetet var att identifiera och belysa utmaningar som finns vid utformning och integrering av informella studiemiljöer i atrium. En litteraturstudie har genomförts och behandlar centrala begrepp inom ämnet följt av tidigare forskning om studenters syn på studiemiljön och slutligen rumsliga kvalitéer. Fyra olika referensobjekt har studerats bestående av nybyggda universitetsmiljöer med informella studiemiljöer i atrium. Kvalitéer och funktioner som framgår genom litteraturstudien och de studerade referensobjekten har sammanställts i en syntes där två huvudkategorier identifierats: rumsliga kvalitéer som stödjer till specifika funktioner och rumsliga kvalitéer som kan ses som generella och stödjande för alla typer av funktioner i den informella studiemiljön. Med utgångspunkt i de två identifierade huvudkategorierna har gestaltningsprinciper tagits fram för utformning och integrering av informella studiemiljöer i atrium i universitetsbyggnader. De framtagna gestaltningsprinciperna testas i en gestaltande process i en fallstudie där ett gestaltningsförslag har framarbetats för Deltakvarteret vid Luleå tekniska universitet. Gestaltningsförslaget utgår från programhandlingsskedet där tillhandahållet material och ritningsunderlag har studerats och en platsanalys har genomförts. Genom den gestaltande processen har utmaningar och svårigheter identifierats. Studiens resultat utgörs av den sammanställda syntesen i form av gestaltningsprinciper och de utmaningar och svårigheter som identifierats genom det gestaltande arbetet. Den gestaltande processen visar på att det är komplext att utforma och integrera informella studiemiljöer i atrium då trivsel och lärande är subjektivt. Många områden behöver detaljstuderas för varje unikt projekt. Framtagna gestaltningsprinciperna ger inga konkreta lösningar för hur informella studiemiljöer ska utformas och integreras i atrium, däremot kan de ses som en vägledning i det gestaltande arbetet när informella studiemiljöer ska utformas i atrium i universitetsbyggnader.

<p><strong><p>Abstract</p><p> </p></strong></p><p> </p><p>The purpose of this essay was to study understandings, determine the meening of a good learning environment in the school class, and how teachers and principal can contribute to it. On the basis of existing research that says: the common attitudes and standpoints between the school management and the teachers, is fundamental in case a good learning environment will occur in the classroom, the study has analyzed if the principal’s and the teacher’s attitudes in this study, are the same.</p><p> </p><p>The study is based on four main questions:</p><p> </p><ol><p> </p><li>What is a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?</li><p> </p><p> </p><li>How can teachers and principal contribute to a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?</li><p> </p><p> </p><li>Do the teacher’s and principal’s attitudes concerning what defines a good learning environment, agree? </li><p> </p><p> </p><li>Do the teacher’s and principal’s attitudes concerning how teachers and principal can contribute to a good learning environment, agree?</li><p> </p></ol><p> </p><p>To reply to the purpose of the study, five qualitative interviews were made. The interviews were done with five teachers and one principal, working in the same school. Research and litterature of interest, has been read, and these are presented in this essay.</p><p> </p><p>The study result shows that the existing research gives a wide definition of what a good learning environment is, and how a teacher and principal can contribute to it. Most of the factors/headlines that are presented in the essay, has also been handled by people in the interview, wich indicate that theese are of importance.</p><p> </p><p>The study also shows that the school, where the empirical study was done, did have a common attitude concerning what is, and how teachers and principal can contribute to, a good learning environment. Many of the subjects that were brought up by the people in the interview, can also be found in the existing research.</p><p> </p> / <p>Syftet med detta examensarbete har varit att närmare studera uppfattningar<em> </em>beträffande vad som definierar en god lärandemiljö i skolklassen, samt hur lärare och rektor i sitt agerande kan bidra med detta. Utifrån tidigare forskning som säger att: de gemensamma förhållningssätten, mellan skolledning och lärare, är grundläggande för att en bra lärandemiljö skall förekomma i klassrummet, kommer studien att undersöka huruvida lärarnas och rektorns uppfattningar, överensstämmer.</p><p> </p><p>Studien utgår från fyra frågeställningar:</p><p> </p><ol><p> </p><li>Vad är en god lärandemiljö, enligt lärare, rektor samt tidigare forskning? </li><p> </p><p> </p><li>Hur kan lärare och rektor bidra till en god lärandemiljö i klassen, enligt lärare, rektorn samt tidigare forskning?</li><p> </p><p> </p><li>Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar, angående vad som är en god lärandemiljö, med varandra?</li><p> </p><p> </p><li>Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar angående hur man som rektor och lärare kan bidra med en god lärandemiljö?</li><p> </p></ol><p> </p><p>För att svara på syftet genomfördes fem kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en rektor, verksamma på samma skola. Aktuell forskning och litteratur har lästs och finns presenterad i arbetet.</p><p> </p><p>Studien visar att den tidigare forskningen ger en mycket bred definition av vad som är en god lärandemiljö, samt hur man som lärare och rektor kan bidra. De flesta faktorer/rubriker som lyfts fram har också blivit behandlade av intervjupersonerna, vilket tyder på att dessa är av intresse i arbetet för en god lärandemiljö.</p><p> </p><p>Studien har visat att det på skolan, där den empiriska undersökningen genomfördes, fanns en gemensam uppfattning och gemensamma förhållningssätt gällande området lärandemiljö. Rektorn och lärarna var i stort sätt eniga om vad som är, samt hur man som lärare och rektor kan bidra till en god lärandemiljö. Mycket av det som lärarna och rektorn tog upp i intervjuerna, har de också stöd för i tidigare forskning.</p><p> </p>

Abstract     The purpose of this essay was to study understandings, determine the meening of a good learning environment in the school class, and how teachers and principal can contribute to it. On the basis of existing research that says: the common attitudes and standpoints between the school management and the teachers, is fundamental in case a good learning environment will occur in the classroom, the study has analyzed if the principal’s and the teacher’s attitudes in this study, are the same.   The study is based on four main questions:     What is a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?     How can teachers and principal contribute to a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?     Do the teacher’s and principal’s attitudes concerning what defines a good learning environment, agree?     Do the teacher’s and principal’s attitudes concerning how teachers and principal can contribute to a good learning environment, agree?     To reply to the purpose of the study, five qualitative interviews were made. The interviews were done with five teachers and one principal, working in the same school. Research and litterature of interest, has been read, and these are presented in this essay.   The study result shows that the existing research gives a wide definition of what a good learning environment is, and how a teacher and principal can contribute to it. Most of the factors/headlines that are presented in the essay, has also been handled by people in the interview, wich indicate that theese are of importance.   The study also shows that the school, where the empirical study was done, did have a common attitude concerning what is, and how teachers and principal can contribute to, a good learning environment. Many of the subjects that were brought up by the people in the interview, can also be found in the existing research. / Syftet med detta examensarbete har varit att närmare studera uppfattningar beträffande vad som definierar en god lärandemiljö i skolklassen, samt hur lärare och rektor i sitt agerande kan bidra med detta. Utifrån tidigare forskning som säger att: de gemensamma förhållningssätten, mellan skolledning och lärare, är grundläggande för att en bra lärandemiljö skall förekomma i klassrummet, kommer studien att undersöka huruvida lärarnas och rektorns uppfattningar, överensstämmer.   Studien utgår från fyra frågeställningar:     Vad är en god lärandemiljö, enligt lärare, rektor samt tidigare forskning?     Hur kan lärare och rektor bidra till en god lärandemiljö i klassen, enligt lärare, rektorn samt tidigare forskning?     Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar, angående vad som är en god lärandemiljö, med varandra?     Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar angående hur man som rektor och lärare kan bidra med en god lärandemiljö?     För att svara på syftet genomfördes fem kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en rektor, verksamma på samma skola. Aktuell forskning och litteratur har lästs och finns presenterad i arbetet.   Studien visar att den tidigare forskningen ger en mycket bred definition av vad som är en god lärandemiljö, samt hur man som lärare och rektor kan bidra. De flesta faktorer/rubriker som lyfts fram har också blivit behandlade av intervjupersonerna, vilket tyder på att dessa är av intresse i arbetet för en god lärandemiljö.   Studien har visat att det på skolan, där den empiriska undersökningen genomfördes, fanns en gemensam uppfattning och gemensamma förhållningssätt gällande området lärandemiljö. Rektorn och lärarna var i stort sätt eniga om vad som är, samt hur man som lärare och rektor kan bidra till en god lärandemiljö. Mycket av det som lärarna och rektorn tog upp i intervjuerna, har de också stöd för i tidigare forskning.

Bakgrund: Lärande betraktas idag vara av hög relevans när det gäller organisationers utveckling och konkurrenskraft på marknaden på grund av den snabbt föränderliga omgivningen. I en lärande organisation ses lärandet som ett medel för att skapa en förändringsbenägenhet inom organisationen, skapa innovation, anpassa sig efter omgivningen samt för att skapa konkurrensfördelar. Det finns ingen entydlig definition av organisatoriskt lärande och inte heller hur organisationer agerar eller bör agera för att uppnå detta. Syfte: Studien har ett tvådelat syfte: För det första syftar den till att undersöka konstruktionen av organisatoriskt lärande med avseende på såväl planerade som oplanerade aktiviteter. Detta för att se vad som karaktäriserar lärandet och hur aktiviteterna bidrar till att medarbetarna lär. För det andra syftar den till att lämna rekommendationer som bidrar till förbättringar av lärandet. Metod: För att besvara vårt syfte har en kvalitativ fallstudie utförts genom semistrukturerade intervjuer och observationer på äldreboendet Rosen. Studien har haft en induktiv ansats då empirin ligger till grund för valet av teorier. Slutsats: Genom studien har vi identifierat såväl formellt som informellt lärande i verksamheten. Fokus från organisationen ligger främst på det formella lärandet medan medarbetarna efterfrågar möjligheter att lära genom praktiska övningar. Vidare används möten som en viktig arena för att utbyta kunskaper och erfarenheter. En stor del av arbetet på Rosen handlar om att följa rutiner, minimera avvikelser och säkerställa att de givna ramarna efterföljs. Det finns små möjligheter för medarbetarna att förändra eller ifrågasätta de förutsättningar som styr arbetet och verksamheten. Vidare anser vi att de värderingar och normer som finns i verksamhet styr och vägleder medarbetarna vilket kan begränsa lärande- och kunskapsmöjligheter. / Background: Learning is today considered to be of high relevance in terms of organizations' development and competitiveness in the market due to the rapidly changing environment. In a learning organization, learning is seen as a means to create a propensity for change within the organization, create innovation, adapt to the environment and to create competitive advantages. There is no agreed definition of organizational learning, nor how organizations act or should act to achieve this. Aim/purpose: The study has a dual purpose: First, it aims to examine the structure of organizational learning with respect to both planned and unplanned activities. This in order to see what characterizes learning and how activities can help employees to learn. Secondly, it aims to make recommendations that contribute to the improvement of learning. Methodology: To answer our purpose, a qualitative case study was conducted through semi-structured interviews and observations at the elderly housing Rosen. The study had an inductive approach where empirical data is the basis for the selection of theories. Conclusions: Through the study, we have identified both formal and informal learning activities. The focus from the organization is primarily on formal learning while employees are demanding opportunities to learn by doing. Meetings are an important arena for the exchange of knowledge and experiences. A big part of the tasks at Rosen involves following procedures, minimize deviations and ensuring that the terms of reference is followed. There is little if any room for the employees to review or question the prevailing situation and conditions that govern the work and operations. We believe that the organizations values and norms controls and guides the employees which can limit learning and knowledge opportunities.

Innebandy är idag en av Sveriges största sporter vilket gör det intressant att veta mer om vad som påverkar lärandemiljön och välbefinnandet inom innebandyn. Lärandemiljön är allt som kan påverka lärandet vilket innebär att det är ett brett område med många faktorer som påverkar. Komplexiteten i att skapa en god lärandemiljö gör att det krävs ett ständigt arbete som berör både ledare och spelare inom olika innebandylag. Syftet med studien var att ur aktiva innebandyspelares perspektiv, belysa lärandemiljön och välbefinnandet inom idrott. Studiens teoretiska grund bygger på sociokulturellt perspektiv och Känslan av sammanhang (KASAM). Insamlingsmetod för materialet i studien består av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att det är många aspekter som påverkar lärandemiljön där en trygg och öppen lärandemiljö tillsammans med olika dimensioner av ledarskapet i laget belystes som viktiga. Även gemenskap och lärande ansågs vara av betydelse för lärandemiljö. Då det är många aspekter som spelar in i en god lärandemiljö är det något som borde finnas i åtanke hos alla som är involverade inom och runt om laget för att synliggöra om det är något som behöver förändras. / Floorball is today one of Sweden's biggest sports, which makes it interesting to know more about what affects the learning environment and well-being in floorball. The learning environment is everything that can affect learning, which means that it is a broad area with many factors that affect. The complexity of creating a good learning environment means that constant work is required that affects both leaders and players within floorball teams. The purpose of the study was to, from the perspective of active floorball players, shed light on the learning environment and well-being in sports. The theoretical basis of the study is based on a socio-cultural perspective and Sense of Coherence (SOC). The collection method for the material in the study consists of semi-structured interviews which were then analyzed through a qualitative content analysis. The results showed that there are many aspects that affect the learning environment where a safe and open learning environment together with different dimensions of the leadership in the team were highlighted as important. Community and learning were also considered important for the learning environment. As there are many aspects that come into play in a good learning environment, it is something that should be kept in mind by everyone involved within and around the team to make it visible if there is something that needs to be changed.

Sammanfattning Bakgrund: Barn och ungdomar har rätt till en trygg och hälsosam idrottsmiljö. Idrottsvärlden påverkas av olika faktorer, som till exempel ledarskap, vilket kan ha stort inflytande på barns hälsa och välmående. Att skapa idrottsmiljöer som är hälsofrämjande ska därför vara en viktig del av folkhälsopolitiken, både nationellt och internationellt. Dessutom visas av barnkonventionens rekommendationer att all idrott för barn ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Däremot visar tidigare forskning att även om det finns friskfaktorer i idrottsmiljö finns det också riskfaktorer. Därför behövs ytterligare studier som ska belysa idrottares och ledares upplevelser av idrottsmiljön i förhållande till hälsofrämjande arbete. Detta för att också kunna identifiera olika möjligheter till arbetsförbättringar för både idrottare och ledare. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur svenska fotbollstränare upplever sitt ledaruppdrag kopplat till arbetet med att skapa en hälsofrämjande idrottsmiljö med fokus på deras ledarskapsegenskaper.  Metod: En kvalitativ studie som bygger på tre intervjuer och sex observationer har genomförts. För att bearbeta och analysera insamlingsdata genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen ledde fram till tre kategorier: 1. Ledarskapet ur ett helhetsperspektiv med tillhörande fyra subkategorier: Kompetens, Uppdrag och utveckling, Samspel, samt Stödjande resurser; 2. Ledarskapsstil och beteendemönster med fyra subkategorier Autoritärt ledarskap, Demokratiskt och Situationsanpassat ledarskap, Relationsinriktat ledarskap och Ledarteam; 3. Breddfotboll som positiv idrottsmiljö med följande tre subkategorier: Fotbollsmiljö som hälsofrämjande arena, Medarbetarens liv och hälsa samt Ledarskap som hälsofrämjande arbete. Resultat: Visar att fotbollstränarna upplevde att det var viktigt att se sitt ledarskap utifrån ett helhetsperspektiv, att det sker i ett samspel utifrån olika synvinklar samt att breddfotboll är en del i att eftersträva en positiv idrottsmiljö – det här för att arbeta med att skapa en mer hälsofrämjande idrottsmiljö – utifrån ett ledarskapsperspektiv.  Slutsats: Sveriges idrottsmiljö tar hänsyn till barn och ungdomars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Den är utformad så att en kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling som möjligt stimuleras. Därför är det viktigt att ledarna också har kunskap om barn och ungdomars utveckling och betydelsen den har i och utanför idrottsmiljön. En positiv arbetsmiljö med fokus på hälsofrämjande arbete är avgörande för både idrottare och ledares hälsa samt välbefinnande. Tidigare forskning visar också de positiva och långsiktiga effekterna som kan förekomma som en naturlig konsekvens av ett hälsofrämjande ledarskap inom idrott.   Respondenternas intresse för konstant utveckling av sitt ledarskap som fotbollstränare framkom också i undersökningen. Det anledningar respondenterna angav var dels att förbättra idrottsmiljön som kan påverka träningskvalitet och idrottares utveckling samt välmående, dels för att  kunna skapa en positiv arbetsmiljö som främjar en god hälsa på lika villkor för alla. Detta kan relateras till begreppen individuell empowerment och hög känsla av sammanhang.     Nyckelord: Breddfotboll, fotbollstränare, hälsofrämjande arbete, ledarskap, lärandemiljö / Abstract Background: Children and young people have the right to a safe and healthy sports environment. The sports world is affected by different factors, such as leadership, which can have great influence on children's health and well-being. Creating sports environments that are health promotion should therefore be an important part of public health policy, both nationally and internationally. Despite recommendations in the Rights of the Child that all sports for children should be conducted from a child rights perspective, previous research shows that while there are positive aspects to the sports environment, there are also risk factors. Therefore, further studies are necessary to highlight athletes 'and leaders' experiences of the sports environment in relation to health promotion work in order to identify opportunities for improvement in their daily working lives.    Aim: The purpose of the study was to investigate how Swedish football coaches experiencing their leadership assignments linked to the work of creating a health promotion sports environment with a focus on their leadership qualities.  Method: A qualitative study based on three interviews and six observations has been conducted. To process and analyze collection data, a qualitative content analysis was used. The content analysis resulted in three categories: 1. Leadership from a holistic perspective with associated four subcategories: Competens, Assignments and Development, Interaction, and Supporting resources; 2. Leadership style and behaviour patterns with four subcategories: Authoritarian leadership, Democratic and situational leadership, Relationship-oriented leadership and Leadership teams; 3. Grassroots football as a positive sports environment with the following three subcategories: Football environment as health promotion arena, Employee's life and health and Leadership as health promotion work. Results: Shows that the football coaches felt that it was important to see their leadership based on a holistic perspective, that it takes place in an interplay based on different points of view and that grassroots football is part of seeking a positive sports environment - this to work on creating a more health promotion sports environment - from a leadership perspective.  Conclusion: The Swedish Sports Environment takes into account children and young people's different needs, conditions and development rate. It is designed so that a qualitative and long-term sporting development as possible is stimulated. Therefore, it is important that the leaders also have knowledge of children and young people's development and the importance it has in and outside the sports environment. A positive work environment focusing on health promotion work is essential for both athletes and leaders' health and well-being. Previous research also shows the positive and long-term effects that may occur as a natural consequence of a health promotion leadership in sports. The respondents' interest in constant development of their leadership as a football coach also emerged in the survey. The reasons they given were partly to improve the sports environment that can affect training quality and athletes' development and well-being, partly to create a positive work environment that promotes good health on equal terms for everyone. This can be related to the concepts of individual empowerment and high sense of context.     Keywords:  Grassroots football, Health promotion, Leadership, Learning environment, Soccer coach

Kandidatprojektet är ett gestalningsprojekt inom arkitektur av en grundskola för ca 700 elever i Fornuddsparken i Tyresö kommun söder om Stockholm i Sverige. Syftet med projektet har varit att utforska hur en grundskola kan utformas med fokus på relationen mellan arkitektur, pedagogik och fysisk rörelse inomhus och utomhus. Grundskolan sammanfattad med siffror: - Fem gröna floder för att dra in parken i skolan, skapa struktur för hinderbanor, dämpa ljudnivån, för en mer varierad inre miljö och för en friskare luft. - Sex omslutande skivor för formmässig stabilitet, struktur för orienterbarhet och för en tydligt sammankopplad inre och yttre gatumiljö. - Tio kvarter innehållande trygga basytor att utgå från med utblickar mot parken, de livfulla gatorna mellan kvarteren och mot lugnare miljöer. - Mer än hundra träpelare kombinerade med massivträ och träregelväggar. Skolans gestaltningsarbete vilar på tre konceptuella beslut: - Idén att elever och lärare ska inspireras till fysisk aktivitet både inomhus och utomhus.   - Organiseringen av inre rum går före yttre form. Det flytande öppna rummet som skapas mellan de mer slutna funktioner har prioriterats före den yttre formen. - Arbeta för en stark integration mellan park/utemiljö och skolbyggnadens inre miljö. Arbetsmetodiken har bestått av en systematisk process med en dynamisk växelverkan mellan delprocesser som: Studiebesök på skolor, inläsning om pedagogik och skolarkitektur, lokalprogramstudier med sambandsdiagram, idé och konceptutveckling med collage, skisser och texter, gestaltningsprocess med hjälp av skisser, CAD-ritningar, fysiska modeller och digitala 3D-modeller, diskussioner och kritisk analys av gestaltade lösningar med handledare, kursdeltagare och stödpersoner. / This bachelor project is an architecture design project of an elementary school for 700 students. The site location is in a park, Fornuddsparken, in Tyresö south of Stockholm in Sweden.The aim for the project was to explore how a school building of this size can be designed with a special focus on the relations between architecture, pedagogy and both indoor and outdoor physical movement. The elementary school with numbers: - Five green rivers to connect the park with the interior of the school, establish a structure that can be used for obstacle courses, improve the indoor acoustics, create a more diverse environment and for a more healthy air inside the building. - Six embracing, folded slabs to give stability to the form, a structure for easier orientation on the site and to structurally connect the inside street corridors with the outside schoolyard. - Ten blocks with more private and safe base rooms with views at the park, the more crowded street corridors between the blocks and views at more serene sceneries outside the school area. - More than one hundred pillars combined with bearing massive wood elements and wood stud walls. The design is based on three main concepts: - The idea that students and teachers should be inspired to more indoor and outdoor physical movements. - The priority in the design process should be the organization of the interior spaces not the form itself; an inside to outside approach in forming the building. - The aim to integrate the outside park and schoolyard with the inside of the building. The working method has been based on a systematic process with a reciprocal action and iteration of sub processes like: Study visits to schools, reading sessions about teaching and school architecture, studies of the program for the school with space organization diagrams, developing ideas and concepts with collages, sketches and writing, the main design process using tools like sketching, CAD-drawings, paper and wood models and digital 3D-models, discussions and critical analysis of the created drawings with the aid of tutors, students and other advisors.