Syftet med studien är att undersöka hur den pedagogiska, fysiska och sociala miljön påverkar undervisningen i fritidshemmet samt lärarnas upplevelser av de olika miljöerna. Vilka möjligheter och hinder upplever lärare i fritidshem för att anpassa miljön för alla elever? Studien bygger på semi-struktuerade intervjuer samt ett observationsschema där den fysiska och pedagogiska miljön studerades. Vi har intervjuat sex lärare i fritidshem på tre olika skolor. Resultatet visar att miljön har stor påverkan för hur undervisning kan bedrivas i fritidshemmet. Framförallt lyfts den fysiska miljöns betydelse för undervisningens roll i fritidshemmet. Resultatet visar att det ser väldigt olika ut på fritidshemmen och att det i sin tur påverkar kvalitén. I resultatet synliggörs vilka möjligheter och hinder lärarna upplever i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön.

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av observation, intervju, samt bilduppgift. Studiens resultat är att faktorer som autentisk mottagare samt elevernas tidigare erfarenheter kan ha en inverkan för hur lustfyllt eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning. Det är viktigt att mottagaren till det eleverna gör är autentisk, det vill säga äkta, och att elevernas erfarenheter synliggörs och tas tillvara i läs- och skrivundervisningen. Hur stor plats elevernas erfarenheter får i läs- och skrivundervisningen, samt vilka mottagare eleverna skriver och läser för, varierar beroende av vilken/vilka pedagogisk/a grundsyn/er samt vilket arbetssätt som elevernas läs- och skrivundervisning genomsyras av. Vidare har vi kommit fram till att de olika arbetssätt som finns i vårt urval och lärarnas pedagogiska grundsyner som genomsyrar undervisningen, kan kopplas samman med de genusskillnader vi sett i de klassrum vi besökt. Vi drar därför slutsatsen att man som lärare bör vara noga med val av arbetssätt och vilken pedagogisk grundsyn som genomsyrar undervisningen. Enligt oss kan lärarens arbetssätt samt pedagogiska grundsyn bidra till eller begränsa eleverna i hur lustfyllt elever beskriver sin läs- och skrivinlärning.

I det här arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan använda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin är inhämtad på en skola iBurlövs kommun och på en skola i Fosie rektorsområde. Vi har intervjuat nio elever mellan årskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt två ateljeristor. Vi har även intervjuat utställningsscenografen på Malmöhus slott angående ett projekt där man valde attrenovera ett lekrum tillsammans med elever från Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tänker kring rum avsett för lärande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhållande till sina klassrum. Den frågeställning vi har utgått ifrån är: Är klassrummet skapat för den moderna eleven? Hur ser eleverna på sittklassrums funktion och hur de använder det? Vilket inflytande känner elever att de har översin miljö? Hur ser pedagoger att undervisningen påverkas av det fysiska klassrummet?För att lättare kunna besvara vår frågeställning har vi gjort två intervjuer med varje elevgrupp,samt byggt modeller av deras drömklassrum. När vi intervjuade ateljeristorna ochutställningsscenografen gick vi även igenom utvalda projekt och återskapade processen för att själva kunna upptäcka hur rummet har spelat roll i deras arbete. Vi upptäckte att arkitekturen som ska modernisera den svenska skolan inte påverkar klassrummet nämnvärt. Det vill säga,att många klassrum, trots reformeringar och storsatsningar, ser likadana ut i landet som de hargjort sedan folkskolans införande. Till stor del grundar det sig i traditioner och föreställningarsom inte alltid stämmer överens med de behov som läroplanen tydliggör. Vidare insåg vi attelevers behov av skiftande miljöer blir allt viktigare i växande klassrum. Allt eftersom börjadevi att ställa oss frågan hur klassrummet kan komma att behöva moderniseras, för att inte helt förlora sin centarla roll för lärande.

Arbetets utgångspunkt är att förändra den traditionella synen på matematiska felsvar samt lärarens återkoppling vid felsvar. Genom en systematisk kvalitativ litteraturstudie syftar denna studie att visa vilken roll muntlig återkoppling och felaktiga svar har för att utveckla elevers matematiska prestationer. Studien syftar också till att ge matematiklärare användbara verktyg för att dra fördel av denna roll och skapa en god lärandemiljö. Studiens resultat presenteras i två avsnitt. Det första avsnittet belyser felsvar positiva roll samt återkopplingen på elevernas matematiska prestationer. Det andra avsnittet ger användbara verktyg för att dra nytta av den positiva roll som återkoppling har. Denna studie drar slutsatsen att lärare, för att skapa en god lärandemiljö, bör ge elever återkoppling med glädje och på så vis inleda konstruktiva diskussioner. Lärare skapar således ett positivt klassrumsklimat där felsvar är välkomna. / This study aims to alter students’ stereotypical views of incorrect answers and teachers’ feedback on them. By conducting a systematic qualitative literature review, this study demonstrates the role of verbal feedback and incorrect answers in students’ development of their learning abilities. It also aims to equip mathematics teachers with the required tools for creating a positive learning environment. The study’s findings are presented in two sections: The first section highlights the positive impact of errors and feedback on the mathematical performance of students. The second section provides tools for the effective delivery of positive feedback. The study concludes that, to create a positive learning environment, teachers should know how to use verbal feedback (response) positively and spark constructive discussions in mathematics classrooms. Thus, teachers create a positive classroom climate in which incorrect answers are welcome.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärandemiljöer för undersökande arbetssätt i förskolan. Utifrån studiens syfte valdes semistrukturerad intervju som metod. I studien har åtta förskollärare intervjuats för att belysa deras beskrivningar hur de inkluderar lärmiljön utifrån undersökande arbetssätt. Undersökande arbetssätt kopplas i studien till produktiva frågor inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår ifrån sociokulturella perspektivet där begreppen mentala redskap, artefakter, appropriering och scaffolding är i fokus. Begreppen har valts för att analysera förskollärarnas beskrivning av deras tillvägagångssätt kopplat till naturvetenskaplig undervisning. Utifrån resultatet beskriver förskollärarna att de skapar lärandemiljöer i förskolan kopplat till naturvetenskap genom att kombinera läroplanen, barnens avtryck och intresse. Detta genom att observera och dokumentera barnen för att synliggöra detta i förskolans lärmiljöer. Materialet i lärmiljön har stor betydelse för att skapa en lärmiljö som inspirerar barnen att undersöka och utforska. Materialet ska vara i barnens höjd där barnen får vara självständiga påvisar resultatet. Resultatet belyser förskollärarnas beskrivningar av hur de skapar förutsättningar för produktiva frågor hos barnen i undersökande arbetssätt i naturvetenskaplig undervisning. Detta för att skapa en trygg atmosfär där barnens frågor får ta plats. För att skapa en trygg atmosfär inkluderas engagerade, nyfikna och medvetna förskollärare som resultatet visar. Vid olika undervisningssituationer och experiment krävs en ämneskompetent förskollärare som inkluderar ämnesinriktade begrepp i undervisningen. Resultatet indikerar för ett behov av kompetensutveckling inom naturvetenskaplig undervisning. Förskollärarna beskriver en osäkerhet för att utmana och stötta barnens lärande utifrån barnens upptäckter och utforskande. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about learning environment for an investigative approach in preschool. Based on the purpose of the study, a semi-structured interview was chosen as the method. In the study, eight preschool teachers were interviewed to illuminate their descriptions of how they include the learning environment with investigative approach. Investigative approach is connected in the study to productive questions in science teaching. The study is based on the sociocultural perspective were the concepts as mental tools, artefacts, appropriation and scaffolding are in focus. The concepts have been chosen to analyze the preschool teacher’s descriptions of their approach connected to science teaching. Based on the results, the preschool teachers describe that they create learning environments in the preschool connected to science by combining the curriculum, children´s imprint and interests. This by observing and documenting the children to make this visible in the preschool´s learning environments. The material in the learning environment is of great importance to creating a learning environment that inspires the children to investigate and explore. The material should be at the children´s height, where the children can be independent the result shows. The results sheds light the preschool teacher’s descriptions of how they create the conditions for productive questions for the children in investigative approach in science teaching. This is to create a safe atmosphere where the children´s questions can take place. To create a safe atmosphere engaged, curious and aware preschool teachers are included, as the results show. In various teaching situations and experiments, a subject-competent preschool teacher is required who includes subject-oriented concepts in the teaching. The result indicates a need for competence development in science teaching. The preschool teachers describe an insecurity to challenge and support the children´s learning based on the children´s discoveries and explorations.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att med fokus på platsbaserad undervisning skapa förståelse för hur lärare kan arbeta med undervisning utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i förskoleklass och årskurs 1–3. Studien undersöker vilken betydelse plats har för undervisning och lärande, vilka fördelar platsbaserad undervisning kan medföra samt vilka begräsningar som kan hindra skolor från att implementera denna undervisningsmetod. Följande frågeställningar valdes: Vilka pedagogiska och didaktiska vinster kan en platsbaserad undervisning medföra? Vilka hinder och begränsningar kan försvåra implementeringen av platsbaserad undervisning? Hur kan undervisning utanför klassrummet bedrivas i praktiken inom de samhällsorienterande ämnena? Två primära sökmetoder har använts för att finna ett relevant urval, databassökning och manuell sökning. Analysen av urvalet visar att platsen har en betydelsefull inverkan på undervisningen och lärandet. En platsbaserad undervisning ökar elevernas engagemang, deltagande och ökar elevernas förmåga att komma ihåg sina kunskaper. Forskningen visar dock att det finns aspekter som försvårar implementeringen av undervisningsmetoden för yrkesverksamma lärare. Studien visar slutligen på allmänna aspekter som lärare med fördel kan ha i åtanke vid genomförandet av undervisning utanför klassrummet på olika platser.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några valda pedagoger förhåller sig till utomhuspedagogik som en pedagogisk undervisningsmetod och diskutera dessa olika perspektiv av vad pedagogerna säger utifrån frågeställningarna i vårt syfte. Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till fyra utvalda pedagoger som besitter skilda kunskaper och erfarenheter av utomhuspedagogik. I litteraturstudien mötte vi begrepp som forskare och teoretiker förknippade med utomhuspedagogik. Begrepp som direktkontakterfarenhet, sinnlig erfarenhet, autentisk lärandemiljö. Resultatet åskådliggör att pedagogerna ser fler fördelar än nackdelar med utomhuspedagogik. Några fördelar gällande utomhuspedagogiken framkom som mer rörelse i lärandet, bättre hälsa och att lära om objekt i sin verkliga miljö m.fl. En nackdel som flera av pedagogerna var överens om var personalbrist, tidsbristen gällande planering och de praktiska förberedelserna. Pedagogerna visade olika intresse för utomhuspedagogik men alla var överens om att det var en bra undervisningsmetod och några av dem ville gärna använda sig mer av det i sin undervisning i framtiden.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall formell utbildning bidrar till utveckling av lärandemiljö. Ett sekundärt syfte med detta arbete är att undersöka ifall innovations möjligheter ökar under befintlig lärandemiljöer. För att uppnå undersökningens syfte gjordes en enkätundersökning som besvarades av de inblandade företagens medarbetare. Målgruppen var anställda med olika poster inom de fem olika företagen. Kartläggning har genomförts med hjälp av tre olika enkäter som innehöll olika frågor som bland annat tog upp; företagsfakta, könsfördelning, kompetensutveckling, organisation, yrkesutveckling, förändringsarbete, utbildning och lärandemiljö. Studien framför även mer allmänna kortfattad information rörande EU projekt Sala Industrier samt övergripande beskrivning av deltagande företagen till exempel företagens storlek, arbetsuppgifter, spetskompetens och personalfakta. Därefter introduceras en teoretisk referensram där lärande, kompetensutveckling, information och kommunikation, formell och informell kunskap diskuteras som centrala tema i berörda organisationer, exempelvis redogörs i studien för olika drivkrafter mot ökad kompetensutveckling och lärande. Utifrån den teoretiska referensramen och en större datainsamling som genomfördes i form av enkäter och intervjuer, där förekom frågor som tog upp bl.a. lärandemiljön och kompetensutveckling. En analys genomfördes på insamlad data från enkätundersökningen utifrån studiens metod och teoriavsnitt. En viktig frågeställning inför framtida studier är att diskutera och analysera vilka utgångspunkter som finns för lärande och kompetensutveckling hos de inblandade företag eller andra företag som kan erfara liknande scenario. Med anledning av detta är det främst lärandemiljön och kompetensutveckling som koncentreras och diskuteras i studien t.ex. hur en lärandeorganisation ser ut och hur den lärandemiljön förändrats. Slutsatsen är att Salagrupps-företagens kompetensutveckling och lärandemiljö påverkas starkt av dåvarande rådande situation i form av finanskrisen i företagen, vilket i sin tur påverkade de berörda anställda i företagen, både positiv och negativ, beroende på olika faktorer som kommer att framföras i studien. Sammantaget tyder resultaten på en ganska samlad bild beträffande lärandemiljö och kompetensutveckling, resultatet på detta arbete kan skilja sig från andra liknande arbeten då finanskrisen som tema kan ha påverkat anställdas syn på kompetensutveckling och lärandemiljöer. / The purpose of this study is to investigate whether formal education contributes to the development of learning environment. A secondary objective of this work is to investigate whether the innovation potential increases in existing learning environments. To achieve the purpose of the survey was a questionnaire that was answered by the involved companies' employees. The target group of employees with different positions in the five different companies. Mapping has been conducted using three different questionnaires that contained various questions that included, among others; company facts, gender, skills, organization, professional development, change management, training and learning environment. The study also presents more general brief information on EU projects Sala Industries and comprehensive description of the participating companies, for example, size of firms, tasks, expertise, and personnel data. Then introduced a theoretical framework in which learning, skills development, information and communication, formal and informal knowledge is discussed as central theme in relevant organizations, such as outlined in the study for various driving forces for increased skill development and learning. Based on the theoretical framework and a larger data collection was conducted in the form of questionnaires and interviews, there were issues raised including learning environment and skills development. An analysis was conducted on data collected from the survey based on the study's methodology and theory section. An important question for future studies is to discuss and analyze the starting points available for training and competence of the involved companies or other businesses that may be experiencing similar scenario. For this reason , it is mainly the learning environment and skills development that is concentrated and discussed in the study eg how a learning organization look like and how the learning environment changed. The conclusion is that Sala Issues Task Force corporate training and learning environment is strongly influenced by the then prevailing situation in terms of the financial crisis in the enterprises, which in turn affected the affected employees in companies, both positive and negative , depending on various factors which will be performed in the study. Overall, the results suggest a fairly comprehensive picture regarding the learning environment and skills development; the results of this work may differ from other similar works since the financial crisis as a theme may have affected the employees' views on skills and learning environments. / الغرض الاساسي او الرئيسي من هذه الدراسة هو التحقق فيما إذا كان للدورات التعليمية من اثر في تطوير البيئة التعليمية واذا ما كانت تساهم في رفع مستواها سواء لناحية الموظف والشركة على حد سواء . أما الهدف الثانوي فيتمثل في التحقق من مدى تاثيرها في زيادة معدلات الابتكار في البيئة التعليمية المنوه عنها . لتحقيق الغرض من هذه الدراسة كان لابد من اجراء استبيان مع بعض الموظفين في عدد من الشركات بلغ عددها خمس شركات .وتمحور الاستبيان حول. الفئة المستهدفة من العاملين مع المواقف المختلفة في خمس شركات مختلفة. وقد أجريت رسم الخرائط باستخدام ثلاثة استبيانات مختلفة وهذا الوارد في الأسئلة المختلفة التي شملت، من بين أمور أخرى ؛ اسئلة تتعلق بالوضع الوظيفي للمستخدم (نوع العمل مدة العمل ظروف العمل) ، جنس المستخدم ، مهاراته ، التطوير المهني ، قابليته للتطور ومدى وتحسين بيئة التعليم للشركة والشخص. وتتضمن الدراسة معلومات موجزة عن االمشروع المشترك والقائم بين الاتحاد الاوروبي ومجموعة صالا الصناعية وتشمل الدراسة البيان الوظيفي . بنية الشركات مهامها ميدان عملها اختصاصها الموظفين مهاراتهم البيئة التعليمية ومدى قدرتهم على التطور والابتكار. ثم قدم إطارا نظريا في تنمية المهارات و المعلومات والاتصالات، و تبيان الفارق ما بين المعرفة النظرية والمعرفة المكتسبة كموضوع رئيسي في الشركات المعنية وتتطرق الدراسة للدوافع والحوافز الموجودة في الشركات بغية تشجيع اكتساب المهارات وتطوير ظروف العمل وبالاستناد الى الدراسات السابقة والقواعد النظرية المعمول بها والمشار اليها في سياق الدراسة المقدمة تم التطرق الى المزيد من الاسئلة في سياق الاستبيان حول عدد من المواضيع ومن اهمها تنمية المهارات وتطوير بيئة العمل . ومن ثم أجري التحليل على البيانات التي تم جمعها من المسح وتمت المقارنة ما بينها وما بين القواعد النظرية المعمول بها هناك. سؤال مهم مستقبليا موجه للدراسات المستقبلية حول كيفية الاستفادة من الدراسة الحالية او من التجربة الحالية بغية تفادي الاخطاء المستقبلية الناتجة عن التطبيق الخاطئ للقواعد النظرية المعمول بها .وبتضمن المشروع ايضا نقاش وتحليل مجالات التدريب و اختصاص الشركات المعنية أو الشركات الأخرى التي قد تكون تعاني من سيناريو مماثل. تخلص الدراسة الى ان تطوير المهارات وبيئة التعليم في مجموعة صالا تاثر كثيرا بالوضع المالي والاقتصادي والتي تاثرت بدورها بالازمة الاقتصادية العالمية الامر الذي انسحب بدوره على الموظفين سلبا وفي بعض الاحيان ايجابا والذي تطرقنا وبيناه في متن الدراسة . فيما يتعلق بالدراسة فانها لا تختلف عن نظيراتها من الدراسات السابقة الا لناحية ابراز ان العامل الخارجي المتمثل بالازمة الاقتصادية العالمية اثر بشكل اساسي على تنمية مهارات الموظفين في المجموعة وعلى خلق بيئة عمل افضل.

Studiens inledning ger en övergripande bild av hur psykisk ohälsa har blivit ett allt vanligare tillstånd bland barn och unga. Därtill är barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) en särskilt utsatt grupp med högre förekomst av psykisk ohälsa. Eftersom barn och unga till stor del vistas i skolan är det av vikt att skolan är utformad med möjligheter till att främja barn och ungas hälsa. Syftet var därför att: undersöka gymnasielärares beskrivningar av möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö i relation till psykisk hälsa för gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att kunna besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Fokusgrupperna bestod av gymnasielärare i åldrarna 28–62 undervisande på yrkespraktiska gymnasium i Kristianstad. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Det övergripande resultatet visade att Möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö framförallt var beroende av en individanpassad lärandemiljö samt en förtroendefull relation mellan lärare och elever. Resultatet bekräftade bilden av en ökande problematik gällande psykisk ohälsa bland unga med försämrade prestationer, resultat och frånvaro som följd. Resultatet belyser på så vis samspelet mellan lärande och hälsa. Konklusionen som drogs utifrån studiens resultat var att: Möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö innefattade en förtroendefull relation mellan lärare och elever. Lärarens förhållningssätt gentemot eleverna bör vara präglat av inkludering, bekräftelse och lyhördhet. För att lärandemiljön enklare ska kunna bistå med dessa främjande faktorer behövs klasser med färre elever, mer stödresurser för elever med NPF samt en utökad kunskap för gymnasielärare kring NPF med fokus på praktiska redskap att tillämpa. / The introduction of the study gives an overall review of how mental ill health has become an increasingly common condition among children and young people. In addition, children and adolescents with neuropsychiatric disabilities (NPF) are a particularly vulnerable group with a higher incidence of mental ill health. Because children and young people spend a large amount of their time at school, it is important that the school is designed with opportunities to promote children and young people's health. The aim was therefore to: examine high school teachers' descriptions of opportunities for a health-promoting learning environment in relation to mental health for high school students with neuropsychiatric disabilities. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was chosen in the form of focus group interviews. The focus groups consisted of high school teachers aged 28-62 teaching at vocational high schools in Kristianstad. Qualitative content analysis was used when analyzing the material. The overall results showed that opportunities for a health-promoting learning environment were primarily dependent on an individual-oriented learning environment and a relationship built on trust between teachers and students. The result confirmed the image of an increasing problem of mental ill health among young people, with lacking performances and absence from school as a consequence. Thus, the result illustrates the interaction between learning and health. The conclusion drawn from the study result was that: Possibilities for a health-promoting learning environment included a relationship built on trust between teachers and students. Teachers’ approach towards students should be characterized by inclusion, confirmation and sensitivity. In order for the learning environment to easier assist with these promotional factors, classes with fewer students, more support resources for students with NPF, and increased knowledge for high school teachers regarding the NPF-diagnoses are needed, focusing on practical tools to apply.

”Varje människa bär på en samling utav kunskap. Tänk om man kunde skapa en miljö där alla människor kunde få slå upp dörrarna till sitt lilla magasin. En miljö där man ser varje människa som en möjlighet. En möjlighet till att lära sig mer. En resurs i Kunskapsfabriken.” Kunskapsfabriken slår upp dörrarna i kvarteret Kronan och välkomnar stadens människor. Som en del utav Sundbyberg centrum bidrar byggnaden med ett center för det icke-formella lärandet där kreativitet, skapande och gemenskap är i fokus. Kunskapsutbytet, praktisk kunskap och tron på att alla människor är en möjlighet till att lära sig mer genomsyrar projektet. Kunskapsfabriken arbetar aktivt med integration och ger plats åt SFI-utbildning i programmet. Den traditionella språkundervisningen kan på så sätt kombineras med ett program för det praktiska lärandet där språket inte är en nödvändighet. Där kroppen och framförallt händerna blir det viktigaste verktyget för lärande. / ”Every individual carries a collection of knowledge. What if you could create a space where everyone could open the doors to their own little depository? A space where every individual is seen as an opportunity. An opportunity to learn more. A resource in the Factory of Knowledge.” The Factory of Knowledge opens its doors and welcomes the people of the city. As a part of central Sundbyberg it acts as a center for non-formal education where creativity, creation and community are the focal points. The sharing of knowledge, practical knowledge and the belief in every individual as an opportunity to learn more permeates the project. The Factory of Knowledge actively strives towards integration and makes space for ”Swedish for Immigrants”-education. The traditional language pedagogy can therefore becombined with a program for practical learning where language is not a necessity. Where our body and above all our hands become the most important tool for learning.