Idag läggs det största fokuset på utemiljöer för vissa utsatta grupper såsom barn, äldre och funktionsvarierade. Trots detta är det lika viktigt för en student på ett universitet att komma ut och röra på sig liksom ett barn på grundskolan tack vare de effekterna som en fysisk aktiv vardag kan ge. Blekinge Tekniska Högskolas utemiljö är en viktig plats för studenter. Platsen har goda förutsättningar men är idag outnyttjad och i behov av förändring.  Arbetet syftar till att undersöka på vilket sätt den fysiska gestaltningen av en offentlig plats påverkar människors användning av den. Vidare syftar arbete till att ta fram gestaltningsstrategier för utformning av en offentlig plats i utbildningsmiljö som ämnar att öka dess användning, vilka prövas genom att utforma ett gestaltningsförslag för Blekinge Tekniska Högskolas utemiljö.  I arbetet genomförs en platsanalys, enkätstudie och dokumentstudie som ligger till grund för de framtagna strategierna och gestaltningsförslaget. I resultatet framgår det att fler funktioner, genomtänkt utformning och god tillgänglighet i den fysiska miljön uppmuntrar till ökad användning, inlärning och tillfredsställelse. Samband finns också mellan mängden fysisk aktivitet och inlärning. I resultatet framgår det även att de viktigaste funktionerna och värdena som behövs på en offentlig plats för att uppmuntra till användning är trygghet, säkerhet, tillgänglighet, möjlighet till fysisk aktivitet och kreativitet samt en behaglig, avkopplande miljö med vegetation, utblickar, väderskydd, sittplatser och låg ljudnivå. Det är även viktigt med en god utformning som tar hänsyn till design och arkitektur, en rimlig skala, slutenhet, social interaktion och belysning. Dessa faktorer och värden är även viktiga för att skapa en miljö som stödjer studenters inlärning.

This study aims to contribute with increased knowledge about how teaching and learning environment can be designed to increase the conditions for children with autism to achieve the knowledge requirements for reading comprehension in Swedish grade 3, by examining how some elementary teachers describe that they adapt method and environment for students with autism. Theoretical framework consists of Rogoff's socio-cultural theory that all learning can be analyzed through three different lenses: the cultural, the interpersonal and the individual, which together provide a holistic view of learning. Additional key concepts are scaffolding, mediation, the proximal development zone and appropriation. The study is based on a qualitative approach and the basis for data collection is written questionnaires combined with a focus group. The focus group discussion was recorded and transcribed. Transcription and questionnaire responses were analyzed using a thematic analysis model. The results show that it is required that the teacher has knowledge of autism, and that there are organizational conditions, for students with autism to be able to receive support and adaptations that correspond to the student's needs. Adaptations regarding the learning environment that are highlighted in the results are screens in the classroom, ear protectors, image support, schedules on the bench and at the board, support for time perception, active work with energy regulation, and digital aids. Teaching methods for increased reading comprehension ability that are lifted are to stop when reading and discuss, to think aloud, use image support, create pre-understanding in the student, and to give the student reading comprehension tools. In addition to adaptations in the learning environment and teaching, a need for support in social contexts for students with autism is also raised, and the importance of all adjustments being made in a way that does not have stigmatizing effects. / Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap kring hur undervisning och lärandemiljö kan utformas för att öka förutsättningarna för barn med autism att uppnå kunskapskraven för läsförståelse i svenska årskurs 3, genom att undersöka hur några grundlärare beskriver att de anpassar metod och miljö för elever med autism. Teoretiskt ramverk utgörs av Rogoffs sociokulturella teori om att allt lärande går att analysera genom tre olika linser: den kulturella, den mellanmänskliga och den individuella, som tillsammans ger en helhetssyn på lärande. Ytterligare centrala begrepp är scaffolding, mediering, den proximala utvecklingszonen och appropriering. Studien bygger på kvalitativ ansats och som grund för datainsamling ligger skriftliga enkäter tillsammans med en fokusgrupp. Fokusgruppens diskussion spelades in och transkriberades. Transkribering och enkätsvar analyserades genom en tematisk analysmodell. Resultatet visar att det krävs att läraren har kunskap om autism och att det finns organisatoriska förutsättningar för att elever med autism ska kunna få stöttning och anpassningar som motsvarar elevens behov. Anpassningar gällande lärmiljön som lyfts i resultatet är skärmar i klassrummet, hörselkåpor, bildstöd, scheman på bänken och vid tavlan, stöd för tidsuppfattning, aktivt arbete med energireglering, samt digitala hjälpmedel. Undervisningsmetoder för ökad läsförståelseförmåga som lyfts är att stanna upp vid läsning och diskutera, att tänka högt, använda bildstöd, skapa förförståelse hos eleven, samt att ge eleven läsförståelseverktyg. Utöver anpassningar i lärmiljö och undervisning lyfts även ett stödbehov i sociala sammanhang för elever med autism, samt vikten av att alla anpassningar görs på ett sätt som inte får stigmatiserande effekter.

I en multimetodial studie kombinerades kvalitativa enkätundersökningar om konflikthantering, riktade till matematiklärare, med kvantitativa enkätundersökningar om konfliktfrekvenser och matematikångest, riktade till deras klasser, för att belysa om frekvensen av klassrumskonflikter och dess hantering har ett samband med matematikångest. Sex lärare deltog tillsammans med totalt 201 elever, fördelat på elva klasser på högstadiet och gymnasiet. Elevernas matematikångest utvärderades genom en modifierad svensk översättning av AMAS, som tillsammans med deras konfliktuppfattning analyserades med hjälp av variansanalys och Spearmans rangkorrelation i JASP v.0.14.1.0. Lärarnas beskrivningar analyserades med en hermeneutisk tolkningsprocess. De skillnader och likheter som uppkom i lärarnas beskrivningar jämfördes med skillnader och likheter i elevernas svar. Resultaten visar på att det finns en positiv korrelation mellan matematikångest och uppfattningen av konflikters frekvenser, oavsett konflikttyp. Matematikångest kopplat till inlärning påverkas i en högre utsträckning än matematikångest kopplat till prestation. Det finns endast indikationer på att en modifierade MmE-modell (mMmE) som konflikthanteringsmetod, med förståelse som målfokus i det första skedet och en övergång till Mm-modellen vid mer akuta situationer, kan ha en proaktiv effekt på denna korrelation. Resultatet behöver förankras med djupare forskning innan någon praktisk rekommendationkan ges till yrkesverksamma lärare. / This multi-method study aimed to shed light on correlation between the frequency of classroom conflicts, conflict management, and mathematics anxiety. This study combined qualitative surveys on conflict management aimed at mathematics teachers and quantitative surveys on the frequency of conflicts and mathematics anxiety directed to their pupils. Six teachers and 201 pupils participated, spread across eleven classes in grade 8-9 and highschool. The students' mathematical anxiety was evaluated through a modified translation of AMAS, which were analyzed together with their perception of conflicts using variance analysis and Spearman’s rank-order correlation in JASP v.0.14.1.0. The teachers' descriptions were analyzed with a hermeneutic interpretation process and compared between them inparallel with the students' results. The results show there is a correlation between math anxiety and the frequency of conflicts, both specific conflicts and a general perception of conflicts. Learning mathematics anxiety was affected to a greater extent than mathematics evaluation anxiety. There are only indicators that a modified version of the conflict management method MmE-model can have a proactive effect on this correlation. This part of the results need to be anchored with more research before any practical recommendation can be given.

En trygg lärandemiljö är en förutsättning för elevernas deltagande och attityd till ämnet idrott och hälsa. Trots det har Skolinspektionen (2018) vid en nationell kvalitetsgranskning identifierat att hälften av skolorna brister i att åstadkomma en trygg lärandemiljö. Det har bidragit till att en femtedel av eleverna inte deltar i undervisningen samt har negativa attityder till idrott och hälsa. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning belysa den praktiska innebörden av begreppet ”en trygg lärandemiljö”. För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats, 1) vad kan läraren göra för att skapa en trygg lärandemiljö för varje elev? och 2) vilka faktorer anger elever som viktiga i skapandet av en trygg lärandemiljö?Utifrån valda inklusions- och exklusionskriterier har studien inkluderat 20 artiklar för att besvara forskningsfrågorna. I dataanalysen har vi konstruerat teman och mönster utifrån studierna som sammanställts i artikelmatrisen (se bilaga B). Resultatet av litteraturstudien visar på lärarens möjligheter att tillämpa olika pedagogiska modeller för att främja en trygg lärandemiljö. De faktorer som eleverna anser påverka deras attityd och upplevelse av trygghet har de i studierna belyst fem huvudsakliga områden: motivation, påverka innehåll, variation, glädje och tillhörighet samt omklädningsrummet. Vår slutsats är att arbetet för en trygg lärandemiljö är komplext och viktigt. En lärares förmåga att vara lyhörd och flexibel och med en positiv inställning möta eventuell problematik är viktigt i arbetet för en trygg lärandemiljö.

Skolan är för 400 barn i årskursen F-6 och beläget i området Henriksdal i närhet till Franzén parken, vattnet, reningsverket och bostadsområden. Skolans arkitektoniska gestaltning är tänkt att återspegla barnens lekfulla natur på ett spännande och nyfiket vis. Skolans fotavtryck är utformad efter tomtens form, tillgångar och utmaningar där komplexets ambition är att skapa bättre förutsättningar till en lugnare skolgård där huskroppen skärmar av den bullriga vägen och öppnar upp mot parken. Konstruktionen av trä har hållbarhet i fokus och är stark inspirerad av origami-konsten som är både vacker och arkitektonisk i sin elegans och simpelhet. De vinklade triangulära fasaderna och taklandskapet skapar rytmisk rörelse utvändigt och spännande rum invändigt på ett balanserat sätt.  Exteriören av ljusgrå puts, glas mörkrädda takplåt och fackverk av stål skapar en harmonisk samspel av materialitet. Planritningens grundidé bottnar i funktionalitet genom att delas in i olika sektioner som kan nyttjas för olika funktioner utöver skolans verksamhet. T.ex kan idrottshallen, matsal och aula hyras ut utan tillgång till resterande lokaler i skolan då de har egna sektioner som även fungerar som brandceller och ljudisolering. / Henriksdal School Henriksdal School it for 400 children from pre-school till 6th grade. Located in Henriksdal Stockholm, in a lot enclosed by a heavy trafficked road by one side and a park on the other. Other significant factors to the area is the sewage plant and residential buildings nearby. The schools architectural concept is to reflect the children’s playful nature and enhance their curiosity with exciting architectural element that could contribute to enhanced learning capacity. The buildings footprint takes form according to the sites outline, resources and Challenges. The body of the building creates a semi enclosed schoolyard that protects from the roads noise as it opens up towards the park as an extended schoolyard. The wood based construction makes the project sustainable and energy efficient with great thermal and acoustic insulation. The structor is inspired by the art or origami witch it both beautiful and structural. The slanted triangular shapes in the facades and roof landscape creates a diverse and exciting interaction between the school and the city. The simplicity of the materials in the facades shape a harmonious and balanced visual content. The floor plans conceptual idea roots in functionality by dividing the complex in sections that could be used for other activities than Education. The nodes containing the sports hall, the foodcourt and the theatre can all be rented out without having access to other areas by those sections that also work as fire safety cells, and acoustic insulation.

Ridundervisning handlar i allmänhet om ett samspel mellan lärare, elev och häst och ridlärare måste kunna hantera elever och hästar med deras potentiella känslor, temperament och beteenden. Tidigare forskning visar att ett pedagogiskt ledarskap är viktigt för att främja en god lärmiljö på idrottsföreningar samt för att främja de utövandes hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie var att belysa ridlärares uppfattningar av ridskolan som lärmiljö samt hur de arbetar för en lärande och hälsofrämjande idrottsförening. Känsla av sammanhang (KASAM) och sociokulturellt perspektiv har använts för att tolka och diskutera studiens resultat. Elva intervjuer med ridlärare på nio ridskolor i Sverige har genomförts. Empirin analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i sex kategorier och sex underkategorier. Resultatet visade att ridlärare behöver vara engagerade i elevers lärande och utveckling samt arbeta för trygga miljöer och goda relationer. Vidare visade det sig vara viktigt att låta elever vara delaktiga i sitt lärande och arbeta för en god gemenskap för att främja elever hälsa och välbefinnande. Avslutningsvis behöver ridlärare vara pedagogiska och positiva för att främja en trygg och hälsosam miljö där elever får möjlighet misslyckas, känna sig trygga nog att vara sig själva och våga ha olika mål och drömmar.

Autism är en funktionsnedsättning som bland annat medför svårigheter med olika kognitiva funktioner. Vanligt är bristande förmåga att tolka sociala koder, ta in och sortera information från omgivningen samt att göra abstrakta slutledningar. Autismvänlig lärandemiljö kan beskrivas som elevens möjligheter till delaktighet i skolans akademiska och sociala situationer, det vill säga en tillgänglig skola för elever med autism. Syftet var att identifiera hinder för lärande i grundskolans sociala miljö för barn och ungdomar med högfungerande autism. Genom en allmän litteraturöversikt, med utgångspunkt i den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E, undersöktes kvalitativa studier utifrån vilka hinder som förekommer för målgruppen i grundskolan. Undersökningspersonerna var elever med autism, vuxna med autism samt föräldrar, lärare och skolpersonal till elever med autism. Nio studier som berör hinder för lärande i grundskolan för elever med autism analyserades ur ett socialt perspektiv. Resultaten som genererades visade att diagnosen medför att målgruppen blir funktionshindrad i den allmänna grundskolans klassrum och har behov av stödinsatser av varierande art och grad. Antonovskys salutogena modell beskriver att känslan av sammanhang (KASAM) är vad som upprätthåller god hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna är att vardagen och de aktiviteter individen är delaktig i upplevs meningsfulla, är begripliga och hanterbara. Att utnyttja arbetsterapeutens olika verktyg och insatser skulle vara en viktig resurs inom grundskolan för att erbjuda en mer meningsfull, begriplig och hanterbar skolmiljö för elever med högfungerande autism.

<p>Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram. Analysen koncentrerades mot lärande som social praxis där fyra teman framkom vilka berörde praktikplatsen, yrkesidentiteten, samspelet med handledare, patient, arbetsteam och skola i lärandesituationer samt utvärderingen. Dessa teman anknöts till Nielsen och Kvales huvudaspekter på mästarlära och situerat lärande som beskriver lärande i en praxisgemenskap, lärande som utveckling av en yrkesidentitet, lärande utan formell undervisning och utvärdering genom praxis. Resultatet visade att samspelet med handledaren hade mycket stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande och för utvecklingen av yrkesidentiteten. De kvaliteter som studenterna ansåg viktigast hos handledaren var motivation för handledaruppdraget, aktuella yrkeskunskaper, kommunikationsförmåga och ett pedagogiskt förhållningssätt. Praktikplatsen ansågs även ha stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande där miljön, tillträde till lärandesituationer, gemenskapen och samspelet med teamet upplevdes ge goda förutsättningar. Utvärdering i form av feedback i samband med lärandesituationer och efterföljande reflektion av utförda handlingar upplevde studenterna vara nödvändigt för lärandets progress.</p>

Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram. Analysen koncentrerades mot lärande som social praxis där fyra teman framkom vilka berörde praktikplatsen, yrkesidentiteten, samspelet med handledare, patient, arbetsteam och skola i lärandesituationer samt utvärderingen. Dessa teman anknöts till Nielsen och Kvales huvudaspekter på mästarlära och situerat lärande som beskriver lärande i en praxisgemenskap, lärande som utveckling av en yrkesidentitet, lärande utan formell undervisning och utvärdering genom praxis. Resultatet visade att samspelet med handledaren hade mycket stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande och för utvecklingen av yrkesidentiteten. De kvaliteter som studenterna ansåg viktigast hos handledaren var motivation för handledaruppdraget, aktuella yrkeskunskaper, kommunikationsförmåga och ett pedagogiskt förhållningssätt. Praktikplatsen ansågs även ha stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande där miljön, tillträde till lärandesituationer, gemenskapen och samspelet med teamet upplevdes ge goda förutsättningar. Utvärdering i form av feedback i samband med lärandesituationer och efterföljande reflektion av utförda handlingar upplevde studenterna vara nödvändigt för lärandets progress.

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete.