Järpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ”en skola för alla”.(Kunskapsskolan ”a school for all students”). Skolutveckling och ledarskap,Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan är ”en skola för alla”. Vi ville ta reda på hur eleverna upplever Kunskapsskolans arbetssätt samt vilken måluppfyllelse de har i kärnämnena. Vi ville även undersöka hur Kunskapsskolan arbetar med elever i behov av särskilt stöd och om det finns något i Kunskapsskolans koncept som speciellt gynnar elever i behov av särskilt stöd.För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat ett trettiotal elever, tre pedagoger och en skolledare på en Kunskapsskola i södra Sverige.Genom intervjuerna har vi kommit fram till slutsatsen att Kunskapsskolan är en skola med ett koncept som passar alla elever. Skolans arbetssätt utgår från varje elevs utvecklingsnivå och förmåga. Skolan anpassas till eleven och inte tvärtom. Nästan alla elever anser sig få det stöd och den hjälp som de behöver. Skolans arbetssätt kan gagna elever i behov av särskilt stöd då de inte är hänvisade till att vara i en grupp där de presterar sämre än övriga. Var och en läser i sin egen takt, efter egen förmåga och alla är inkluderade.Trots de goda resultat som Kunskapsskolan uppvisar i vår undersökning, konstaterar vi att det finns en liten andel elever som för närvarande inte når betyget godkänt i kärnämnena, trots intensiva satsningar från skolans sida.I diskussionen kopplas resultatet till teorierna där vi vill mena att Kunskapsskolans elever upplever en känsla av sammanhang då deras lärandemiljö är anpassad på ett sätt som gör att deras skolsituation känns meningsfull, begriplig och hanterbar.Arbetet ger i sin litteraturgenomgång en beskrivning av friskolor i allmänhet och en djupare beskrivning av Kunskapsskolan och dess arbetssätt. Vidare förklaras begreppen specialpedagogik och elever i behov av särskilt stöd.Arbetet har inte relaterats till tidigare forskning i ämnet då vi inte funnit någon sådan.Nyckelord: arbetssätt, friskola, Kunskapsskolan, lärandemiljö, specialpedagogik.Cecilia Järpell Petra Mellin Saxtorpsvägen 181 Grand Prixvägen 352 261 94 Annelöv 246 52 LöddeköpingeHandledare: Sten-Sture OlofssonExaminator: Ann-Elise Persson / Kunskapsskolan ”a school for all students”

I vårt examensarbete har vi intervjuat och observerat två lärare på två skolor, en på vardera skola, då syftet är att undersöka hur samtalet används i sociala samspel i två klassrum, såväl mellan lärare och elev som mellan elev och elev.Våra frågeställningar är Hur ser de två lärarna på det sociala samspelet i klassrummet och vilka tankar har de om samtalets roll och plats? och Vilka olika former av samtal framträder i den sociala klassrumsmiljön?För att kortfattat beskriva vårt problemområde kan vi säga av egna erfarenheter att en del klasser har brist på samtal och här existerar mycket enskilt arbete. På grund av det vill vi närgranska två skolor för att undersöka hur samtalet ter sig i dessa klassrum.Arbetets utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet där vi främst utgår från Vygotsky men även Dysthe. Därmed är den klassrumsmiljö som studien handlar om, det samspel som sker mellan individerna i klassrummet.Resultatet visar på att båda intervjuade lärarna anser att dialogen är den eftersträvande samtalsmetoden. Den visar även på vikten av goda relationer för att ett samtal ska vara så givande som möjligt. I analysen som behandlas i resultatet kan vi se att dialogen är just den eftersträvande metoden men att de båda lärarna använder den olika mycket. Efter att de båda lärarna anser att de har goda relationer i klassrummet, kan vi då vi analyserar se att det stämmer. Vi ser tydligt att majoriteten av eleverna har goda relationer med varandra och med lärarna genom att de hjälper varandra, pratar med varandra och respekterar varandra.I vår slutdiskussion skriver vi om hur vi anser att monologen och dialogen bör samspela i undervisningen och att samtalet är viktigt. Det här samtalet bör därför ges utrymme för, och det i en lugn klassrumsmiljö.Vi avslutar med en tanke kring vidare forskning som rör det fysiska klassrummets betydelse för samtalet.

I denna uppsats behandlas begreppet ”lek i klassrummet”. Undersökningen omfattar lärarens uppfattning och användandet av leken i klassrummet som inlärningsmetod, samt elevernas uppfattning om lek och dessa ev. lekfulla inlärningssituationer. Våra två huvudfrågor är: Hur undervisar lärarna på ett lekfullt sätt i klassrumsundervisningen? Hur upplever eleverna lärarnas lekfulla inlärningssituationer? För att besvara dessa huvudfrågor använde vi oss av ytterliggare frågeställningar. Syftet med vår undersökning är att undersöka och förstå hur elever och lärare upplever de lekfulla inlärningssituationerna, samt dess innebörd och betydelse. Vi ställer oss frågan om dessa situationer upplevs på lika sätt eller om de uppfattas olika av deltagarna i undersökningen. Hur givande är de för eleverna? Uppfattar flickor och pojkar lektionerna olika? Hur krävande är det för lärarna att planera och genomföra detta? Finns det några hinder med att integrera leken i undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer samt enkäter fick vi, utifrån lärarna och barnens perspektiv, fram vårt resultat. Resultatet som framkom är att lek skapar lust i den bemärkelsen att det utgår från barnens erfarenheter och i leken är eleverna sig själva. Leken är också ett formande av ny kunskap som skett i ett dialogiskt samspel med andra. Klasslärarnas definition av lek speglar av sig på deras elever.

Syftet med arbetet är att undersöka hur framgångsrika pedagoger arbetar med sitt eget ledarskap för att skapa goda förutsättningar för elevernas inlärning och därmed skapa en god inlärningsmiljö. För att finna svar på hur dessa pedagoger lyckas väl med sin undervisning har jag utgått från Christer Stensmos teorier om vad som utgör en framgångsrik lärare. Jag har även använt mig av olika forskare som styrkt denna teori.Som arbetsmetod valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer med några pedagoger som lyckas väl med ledarskapet i sin yrkesroll som lärare. Det framkommer av intervjuerna att pedagogerna har vissa gemensamma faktorer i enlighet med Stensmos teorier men det går inte helt säkert att dra slutsatsen att alla faktorer måste vara uppfyllda för att man ska kunna vara en framgångsrik lärare. Man kan dock dra slutsatsen att de framgångsrika lärarna har tankar kring förbättringar av sitt ledarskap samt är väl medvetna om sitt ledarskap och hur man använder sig av det i sin undervisning. / The purpose of this thesis is to investigate how successful educators work with their own leadership to create good conditions for pupils’ learning och thereby create a good learning environment. To find answers to how these educators succeed with their teaching I have assumed Christer Stensmo’s theories of what constitutes a successful educator. I have also assumed other researchers that have strengthened this theory. I have chosen qualitative interviews with a few educators that have succeeded in their role as a teacher. It is evident from the interviews that the educators have some common factors in accordance with the theories of Stensmo. But it is not certain that all the factors must be met to be a successful educator. It is possible to draw the conclusion that these successful educators have thoughts about improving their leadership and that they are aware of their leadership and how to use it in their teaching.

Denna studie handlar om hur covid-19 pandemin ett tag i Sverige, förändrade och stängde ner universitet och tvingade lärare till att hålla undervisningen digitalt. Restriktioner påverkade lärare, elever och studenter i hela Sverige och även runt om i världen. Denna studie undersöker studenters upplevelser när covid-19 pandemin, med sina restriktioner verkade i samhället och tvingade studenter och lärare att arbeta ifrån campus. Texten innehåller en sammanfattning av forskning som gjordes efter pandemin brutit ut i Sverige och skolorna blivit påverkade av restriktionerna, detta för att skapa en bild om hur det gick till i Sverige genom tidigare erfarenheter av pandemin. Sex kvalitativa intervjuer gjordes med universitetsstudenter för att samla in data om fenomenet. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys där fyra teman skapades, kopplat till dimensioner i lärmiljön. I resultatet sammanfattas intervjuerna och studenternas upplevelser ur teman som skapades, vi diskuterade deras tekniska, pedagogiska, sociala och psykosociala upplevelser, där studenterna delade med sig hur det gått i sina studier under pandemin. Resultatet av intervjuerna ställs i diskussionen mot den tidigare forskningen för att skapa en diskussion kring hur lärmiljön kan utvecklas när det utförs genom digitala verktyg. / <p>Godkänd i Ladok 2022-06-03.</p>

Detta arbete har som syfte att undresöka förskollärares uppfattningar om verbala kränkningar mellan barn. Arbetet söker svar på hur de kränkande språket kan vara en del i barns sociala utvecklning. Jag har genomfört intervjuer med förskollärare för att kunna ta del av deras erfarenhet och kunskap inom området. I mina resultat har det framkommit att förskolans pedagoger är en viktig del av barns sociala utveckling. Det är i förskolan man får sina första upplevelser av vänskap, men det är också där i relationerna som man kan bli utsatt, eller utsätta andra, för verbal kränkning. Den fysiska miljön är av betydelse för förekomsten av kränkande språk och det föreligger en ökad risk i de icke pedagogstyrda aktiviteterna. / This study examines preschool theatchers' perceptions of abusive language among children and the purpose is to expose their ideas of abusive language impact on children's socializing process. I have contucted interviews with preschool theatchers in order to share their experience and knowledge in the field. The result show that preschool theatcers are an important part of the child's social development. In prexchool, children have their first impressions of friendship, but it is also in this relationsships they can be exposed, or expose others, for abusive language. The activities are important regarding the occurence and frecuency of absuive langugage and there is an increased risk in the non teacher-present activities create situations of abusive langugage among children.

<p>Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi vill få kunskap om hur pedagogerna väljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta område då vi anser att läsning och skrivning är baskunskaper i livet. I vår kommande yrkesroll kommer vi att behöva välja metod. Mot bakgrund av detta tror vi att en undersökning om pedagogers val av metod kan gynna oss samt våra kollegor. Vi har genomfört en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer. Dessa ligger till underlag för vår analys och diskussion. Vår empiri visade att valet av metod är svårt att göra. Det är viktigt att pedagogen tror på sitt metodval. Pedagogen utgår från sig själv, sina elever samt erfarenheter för att skapa goda förutsättningar för en bra läs- och skrivundervisning.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur lärare går tillväga för att skapa en god lärandemiljö vid sex- och samlevnadsundervisning. Studien riktar sig mot undervisning i årskurserna 4 - 6 och grundar sig på intervjuer med lärare verksamma inom denna åldersgrupp. Sex stycken lärare har intervjuats om hur de bedriver undervisning inom sex och samlevnad, samt vad de anser får denna typ av undervisning att fungera. Resultatet visar att det finns ett flertal olika aspekter som kan ha stor inverkan på undervisningsmiljön. Som huvudsaklig faktor menar lärarna att eleverna måste känna sig trygga i klassrummet och i gruppen, samt att klimatet måste vara mycket tillåtande. Till exempel ska eleverna kunna känna att de kan ställa frågor och att dessa respekteras och besvaras, samt att deras egna önskemål om vad undervisningen ska innehålla tas i beaktande. Det tillåtande klimatet handlar också om att eleverna ges mer utrymme än vanligt att skratta och ställa öppna frågor, förutsatt att undervisningen inte blir ostrukturerad. Vidare visar resultatet att lärarna anser att diskussioner och samtal är någonting som främjar undervisningsmiljön, då eleverna i dessa situationer får ta del av varandras funderingar och på så sätt kan lära tillsammans. I samband med diskussioner pratar lärarna också om olika gruppkonstellationer, och vilken inverkan dessa kan ha på undervisningsmiljön.

The aim of the study is to examine how different factors,such as views on how knowledge is produced and howlearning takes place, effect the way an academic librarymanages space. This is done by looking into how a specificlibrary, namely Library &amp; Learning Resources (LLR) at theUniversity of Borås, by re-planning the building’s structure,design and functions, can support the students’ differentstudying habits. The analysis is performed by using a theoreticalperspective built by a model first created by thearchitect Daniel Koch. The model is designed to look uponhow space produces meaning and knowledge. To this I haveadded a socio-cultural perspective on learning.Koch’s theoretical model is used as a method with the aim tostudy how the library is structured and designed. The modelis used to analyse three types of space distribution; in space,by space and through space. After analysing the materialwith these different ways of distribution the results processedonce more to obtain an approach to how knowledge isproduced and to see how that corresponds with a socioculturallearning perspective.It is concluded that the LLR has an open approach to howknowledge is produced and that the library supports thesocio-cultural way in which the students learn and conducttheir studies in. The Library has an open and flexible viewon how different functions in the library can be used and theaim is to support the many different ways in which studiesare conducted. / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrämjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att få svar på denna fråga intervjuades åtta lärare i årskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan påverka elevers motivation. Vi använde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i ämnet för att få svar på våra frågor</p><p> </p><p>Studien visar att lärarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas motivation och lust att lära. I intervjuerna framhöll alla lärare att den fysiska miljön påverkar eleverna på ett eller annat sätt. Flera av lärarna betonade vikten av att eleverna trivs och känner sig välkomna i klassrummet. De anser även att det är viktigt med en mysig och hemtrevlig stämning. Resultatet på vår undersökning visar även att flera av lärarna anser att en varierande och spännande miljö är positivt för elevernas lust och motivation. Flera av lärarna anser att det finns faktorer i ett klassrum som kan bidra till att stimulera och motivera eleverna till en bra prestation. Saker som lärarna uttrycker som önskvärda i ett motiverande klassrum är fler grupprum, avskärmningsväggar, ny teknik såsom smartboard, storbildsskärm och multimedieanläggning.</p><p> </p><p>Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna framhåller att oavsett den fysiska klassrumsmiljön är det framför allt är mötet mellan lärare och elev som är det viktigaste för elevernas motivation. Slutsatsen är att lärarna anser att det inte är ekonomiska resurser eller nybyggnationer som är avgörande för att lärandemiljön ska bli den bästa – istället anser de att det är lärarens medvetenhet om miljöns påverkan på inlärningen samt elevernas möjlighet att påverka och delta i miljöns utformning som är de viktigaste faktorerna.</p>